Hur lyckas man skapa förutsättningar för kommunala verksamheter i stadsdelen Brynäs att nyttja varandras goda exempel när det gäller inflytande, delaktighet, jämställdhet och mångfald i arbetet med att vidareutveckla ”Den goda arbetsplatsen”? Denna studie har kartlagt goda exempel i verksamheterna genom intervjuer och sedan har dessa spridits i organisationen. Goda exempel finns inom verksamheterna, framförallt på hur man arbetar för att främja inflytande och delaktighet. Få insatser görs inom jämställdhets- och mångfaldsområdet, vilket till stor del beror på att man inte reflekterat över dessa frågor och heller inte upplever någon brist inom områdena. För att ta reda på effekten av spridningen användes en kvantitativ metod (enkät). Enkäten visade att knappt hälften av dem som svarade hade tagit del av de goda exemplen. Inga tecken visade dock på att verksamheterna börjat nyttja varandras kompetenser. En slutsats är att det är viktigt att ha probleminsikt för att motiveras till utveckling. Att påvisa de brister som finns, genom att höja kompetensen, föra en öppen dialog om förbättringsmöjligheter och förtydliga varför man bör utvecklas skulle öka motivationen till förändring. Att samtidigt lyfta fram och stötta goda exempel, och belöna dem som också lär av dem, skulle bidra till att skapa en kultur där det är naturligt att hålla fram det positiva och lära av varandra.

De flesta människor som varit ute i arbetslivet har antagligen någon gång varit utsatt för en organisationsförändring. Individer med olika bakgrund påverkas troligen på olika sätt utifrån vad de bär med sig och vilka tidigare erfarenheter de har. Mången forskning är också gjord på män respektive kvinnor och de könsskillnader som kan finnas. Vi ville med denna undersökning titta om det fanns några specifika skillnader mellan könen. Syftet med studien var att studera och analysera några medarbetares upplevelse av en organisationsförändring på en arbetsplats ur ett genusperspektiv. Vi använde en kvalitativmetod med djupintervjuer på ett antal individer som befann sig i en organisation under förändring. I resultatet kunde vi inte urskilja något specifikt som skulle tala för att det är skillnad mellan män och kvinnor i denna situation, det verkade mera vara individspecifikt och vilken position man har i sitt arbete som har betydelse för skillnader i upplevelsen. Slutsatsen är att delaktighet och påverkan är mycket viktiga faktorer för medarbetarna, vilket ställer höga krav på arbetsledning och deras kunskap om vid organisationsförändringar. Man bör också se till att så många som möjligt av personalen känner att de har inflytande.

Imagine one Brit, one Dutch, two North Americans, one Spaniard and three Swedes setting up a joint international research project. Their areas of expertise vary: sociology, labour law and organisational theory. The scene is taking place in a hotel conference room in Uppsala. The North Americans are tired from the long trip and the jet-lag. The Spaniard arrived later than everybody, including himself, expected, due to another strike of air traffic controllers. The Dutch had to come alone. His colleague had too much work at home to be able to free himself for the four days the meeting lasts. The same goes for the Brit. As for the Swedes, all three were able to make some place in their agendas. Abundance characterises international projects in particular and human collaboration in general; that is, the immense variety of practices, behaviours and incidents that inundate life and are difficult to foresee when defining a goal, designing a plan or organising a cooperation. This leads to vagueness, because to include such a variety, the words used to describe the international project and the models/plans used to structure it must remain open and flexible. Based on an ethnography of the above described group, this dissertation  illuminates how, with the help of linguistic resources, the group deals with vagueness, copes with abundance and organises an international collaboration. Within this framework, cultural differences and cultural stereotypes cease being a source of misunderstanding and conflict. Instead, they become linguistic resources to cope with vagueness and abundance. Constructive interaction and successful cooperation lie in a delicate equilibrium: Levelling Vagueness. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar. Våra frågeställningar var: -         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag? -         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?   Metod Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.   Resultat Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.   Slutsats Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.

Inom den svenska tillverkningsindustrin är det många företag som genomgår förändringar och implementerar nya arbetssätt (Hägg, 2009). På ett produktionsavsnitt på Sandvik Materials Technology (SMT) pågår en implementering av Totalt Produktivt Underhåll (TPU). TPU som arbetsmetod ger möjlighet till att arbeta med underhåll på ett nytt och effektivt sätt (Nakajima, 1992 ). Syftet med denna uppsats är att utvärdera första delen i implementeringen av TPU på SMT genom att undersöka hur denna förändring har uppfattats av dem som berörs av implementeringen. Det är en process som förväntas ta lång tid och utvecklas under arbetets gång, därför berörs frågor som vad har uppfattats vara bra respektive dåligt och vad kan förbättras i fortsatt implementeringsarbete. Detta är en formativ utvärdering som inspireras av fenomenografi och fokusgruppsintervjuer har använts som metod. Resultatet visar bland annat att respondenternas uppfattningar av konceptet TPU, eller operatörsunderhåll som SMT valt att kalla det, är positivt i den bemärkelsen att det förebyggande arbetet innebär att maskinerna blir renare och att det är lättare att hitta fel. Respondenterna ser potential med arbetssättet men på grund av brist i kommunikation mellan ledning och anställda har det uppstått ett motstånd till förändringen. Den bristande kommunikationen har påverkat respondenternas arbetsmotivation negativt och kan innebära problem för fortsatt implementeringsarbete. Slutsatsen är delvis att ledningen behöver förbättra kommunikationen i företaget för att öka arbetsmotivationen hos dem som berörs av implementeringen för att den ska bli lyckad.

The aim of this qualitative study was to give an deeper understanding of how employees in the engineering industry experienced health education and how they understood and gave meaning to the terms health and health education. The study was based on interviews with eight men and women who participated in a health education project which had been held on their workplace. When the study took place the interviewees were in the age between 28 and 58 years. The results indicate that the employees understood health as a combination of both physical and psychological factors. The positive aspects described by the interviewees based on their experiences from the project were increase physical activities and that the project had helped them to get a better diet. In some cases the interviews had divided experiences about different parts of the project, but overall the result show that the interviewees were convinced that the project had helped them to improve their health and that the company was likely to benefit from the employees' improved health through reduced absenteeism and higher production.

Genom en kvalitativ metod har ledares syn och ledarskapets betydelse på promotivt hälsoarbete studerats. Intervjuer har genomförts med ledare på tre olika arbetsplatser. Den teoretiska bakgrunden är Antonovskys teori om känsla av sammanhang. I analysarbetet användes komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.[1] Resultatet visade att ledaren har betydelse i det promotiva hälsoarbetet och att människor med ett starkt KASAM bättre tål påfrestningar i arbetslivet än de med ett svagare KASAM. Ett gott ledarskap ger förutsättningar till en hälsosam arbetsplats med hög arbetstrivsel. Det promotiva hälsoarbetet är ett gemensamt ansvar som alla i organisationen har ansvar för. Respondenterna vittnar även de om att hälsoarbete är till fördel för alla i organisationen. Sjuktal minskar och produktiviteten ökar. Förutsägbarhet och meningsfullhet ökar arbetstillfredsställelsen. [1] En noggrann genomgång av begreppet KASAM görs i avsnitt 7.

Bakgrund: Hot och våld riktat mot vårdpersonal är idag ett växande problem över hela världen. Vårdpersonal tillhör en av de yrkeskategorier där det föreligger en ökad risk att bli utsatt för hot och våld från patienter. Vårdpersonal är de som står för omvårdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta för hot och våld kan det uppstå konsekvenser för både vårdpersonal och patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och våld hos vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammanställts och analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Artikelsökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Scopus. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av att utsättas för hot och våld leder till en mängd starka känslor hos den som blivit utsatt. Känslorna är för det mesta av negativ karaktär och kan handla om känslan av att uppleva sig vara hotad och rädd, att känna både subjektiv ilska samt ilska riktad mot patienterna, känna maktlöshet och att känna hopplöshet och nedstämdhet. Hot och våld leder till konsekvenser för personalen. Det omfattar bland annat att motivationen sänks, personalen “tar med sig jobbet hem” och privatlivet drabbas. Det uttrycktes en stark önskan av stöd, kunskap och utbildning. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att upplevelsen av att bli utsatt för hot och våld leder till många svåra konsekvenser för de som blir drabbade. För att förbättra hanteringen av konsekvenserna krävs utbildning och stöd till vårdpersonalen samt vidare forskning inom området både för att förebygga och hjälpa personal som blivit utsatt. / Background: Threats and violence against healthcare workers is today a growing problem worldwide. Healthcare personnel are at an increased risk of being subjected to threats and violence by their patients. Health workers are caregivers and advocates for their patients and if they become subject to threats or violence, previous research has shown that the consequences can be many both for caregivers and patients. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of threat and violence by patients on healthcare personnel. Method: This literature review study included 8 scientific, qualitative articles compiled and analyzed with a description of qualitative content analysis with inductive approach. Article search was performed in the databases Cinahl, PsycINFO, PubMed and Scopus. Results: The results show that the experience of being subjected to threats and violence leads to a lot of strong feelings for the victimized health care worker. Feelings are, for the most part, of negative character and include feeling of threatened and afraid, feeling both anger in general and anger directed toward patients, feeling powerless and feeling hopelessness and depression. Threats and violence also lead to other negative consequences for the staff. These include, among other things, that motivation is lowered, and that workers find themselves “taking their work home with them”, which affects their private lives, often in detrimental ways. Affected workers also expressed a strong desire for support for victims, and knowledge and training for coping skills and tactics for dealing with difficult patients. Conclusion: The results of the literature review study shows that the experience of being subjected to threats and violence leads to many serious consequences for those who are affected. In order to improve the management of the consequences, education and support for healthcare personnel and further research in the area, to be able to prevent further incidents and help the healthcare workers who have been subjected, are required.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002.

Inledning: Regeringens folkhälsopolitik syftar till att förmedla kunskap och insikt vilket gör det möjligt för människor att kunna utveckla de färdigheter som krävs för en hälsosam livsstil. När det gäller förändringar på den egna livsstilen behöver man investera tid och resurser för att uppnå sina mål. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera den tio veckors hälsofrämjande livsstilsintervention som Karlskrona kommun i samarbete med en extern aktör låtit anställda i kommunen genomföra. Utvärderingen sker utefter följande frågeställning: Har deltagarnas kroppsfettprocent (%BF), Body Mass Index (BMI) och maximala syreupptagningsförmåga (VO2max) förändrats under interventionen? Metod: Forskarna har valt att göra en interventionsstudie med kvantitativa metoder. En utvärdering har gjorts på 37 deltagare som ingått i tio veckors intervention. Resultat: %BF visade ingen signifikant skillnad (p=0,095) mellan testtillfällena. BMI visade en signifikant minskning med 0,37kg/m2 (p=0,011). VO2max visade en signifikant ökning med 2,28 ml/kg/min (p=0,00). I hur stor utstäckning deltagare närvarade hade ingen statistisk signifikant skillnad på %BF (p=0,826), BMI (p=0,426) eller VO2max (p=0,491). Konklusion:Interventionen kan för deltagarna ha bidragit till hälsoförbättringar i BMI och VO2max.