Spelling suggestions: "subject:"arbetslivet,""
1 |
Drogtester på arbetet : tillit eller misstroAndersson, Mari January 2006 (has links)
No description available.
|
2 |
Friskfaktorer i arbetslivet samt hälsa - vems ansvar : ur ett personalperspektiv och ett ledningsperspektivDoverhäll, Camilla, Klug, Charlott January 2003 (has links)
No description available.
|
3 |
Friskfaktorer i arbetslivet samt hälsa - vems ansvar : ur ett personalperspektiv och ett ledningsperspektivDoverhäll, Camilla, Klug, Charlott January 2003 (has links)
No description available.
|
4 |
Drogtester på arbetet : tillit eller misstroAndersson, Mari January 2006 (has links)
No description available.
|
5 |
Vägledarens verktyg : En kvalitativ intervjustudie om studie- och yrkesvägledares användning av samtalsmodeller och karriärteorier samt deras syn på yrketEklund, Mikael January 2016 (has links)
Studie- och yrkesvägledare arbetar företrädesvis inom svensk skola med vägledning för elevers val av studier och kommande yrke. Den treåriga högskoleutbildningen omfattas i hög grad av karriärteorier och samtalsmetodik. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för hur verksamma studie- och yrkesvägledare ser på den utbildning till studie- och yrkesvägledare som de genomgått med särskilt fokus på utbildningens inslag av karriärteorier och samtalsmodeller. Syftet var också att få en bild av hur vägledarna ser på sitt yrke. Som teoretiska verktyg användes Bourdieus sociologiska teorier. Studien har en kvalitativ ansats och sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Resultatet och analysen visar att alla informanter mer eller mindre med utgångspunkt i den utbildning de fått, använder och konstruerar egna karriärteorier och samtalsmodeller som de använder i sitt arbete. De trivs bra med sitt yrke som de beskriver ger utrymme för kreativitet, flexibilitet, lyhördhet och framförallt ett värdefullt möte med människor. Slutsatsen är att intervjupersonerna ser karriärteorier och samtalsmodeller som viktiga verktyg, där samtalsmetodiken har en särställning. De ser yrket studie- och yrkesvägledning som viktigt och intressant.
|
6 |
Arbetskamrat med en Aspergian : en studie kring upplevelser om Asperger syndrom i arbetslivetHåkansson, Susanne January 2003 (has links)
No description available.
|
7 |
Heltid en rättighet - deltid en möjlighet?Frick, Elin, Bäckar, Emma January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Utvecklingspotentialen var den enda faktorn som påverkade om man var nöjd eller inte med sin tjänstgöringsgrad och faktorer som inverkade när man ändrat eller vill ändra sin tjänstgöringsgrad var familjeförhållanden, fritid och ekonomi.</p>
|
8 |
Arbetskamrat med en Aspergian : en studie kring upplevelser om Asperger syndrom i arbetslivetHåkansson, Susanne January 2003 (has links)
No description available.
|
9 |
Heltid en rättighet - deltid en möjlighet?Frick, Elin, Bäckar, Emma January 2006 (has links)
Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka relationen arbetsförhållanden och arbetstillfredsställelse hos hel- respektive deltidsanställda i Sverige. Detta belystes genom tre frågeställningar; Hur skiljer sig hel- respektive deltid åt i avseende på arbetstillfredsställelse, psykologiska kontrakt, engagemang, trivsel, utvecklingspotential och tillhörighet? Finns det relationer mellan dessa faktorer och hur nöjd den anställde är med sin tjänstgöringsgrad? Vilka faktorer inverkar när man har ändrat eller har en önskan att ändra sin arbetstid? Deltagarna var 220 sjuksköterskor och undersköterskor på ett medelstort sjukhus i Mellansverige. Undersökningen genomfördes genom en enkät, som skickades ut med internpost via ett centralt organ i regionen. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna hel- och deltid förutom att deltidsanställda i högre grad var mer nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Utvecklingspotentialen var den enda faktorn som påverkade om man var nöjd eller inte med sin tjänstgöringsgrad och faktorer som inverkade när man ändrat eller vill ändra sin tjänstgöringsgrad var familjeförhållanden, fritid och ekonomi.
|
10 |
Samverkans betydelse för APL : Samverkan mellan skola och arbetsmarknad – en studie om arbetsplatsförlagt lärande, APLStiuca, Andreea, Hellström, Anna-Karin January 2012 (has links)
Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna. Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL. Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte. Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv.
|
Page generated in 0.0433 seconds