Diss. Umeå : Univ., 2004. / S. 239-253: Bibliografi.

<p>Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.</p>

Skogssektorn har ett välkänt rykte av att vara mansdominerat, traditionellt och gammalmodigt. Med nutida jämställdhetsmål finns det en ambition att skapa en jämställd skogssektor. Detta är även ett mål för ett skogsföretag som i denna studie kallas för Skogsfall AB. Tidigare studier visar en problematik i rekryteringen av kvinnor i skogsindustrin som inte beror på avsaknad av intresse, snarare svårigheter att passa in i en mansdominerad sektor. I analysen av skogligt studerandes svar i en enkätstudie genomförd av Skogsfall upptäcktes vissa skillnader i svaren mellan män och kvinnor. Svaren berörde uppfattningarna av företaget som en ideal arbetsgivare. Detta väckte ett vidare intresse att göra en fördjupad analys utifrån en utbildningsnivå i skogssektorn genom att intervjua samma målgrupp kvinnliga jägmästarstudenter. Analys av enkäten visade att det fanns vissa skillnader mellan svaren på manliga och kvinnliga studenter eftersom kvinnor la mer vikt på frågor om jämställdhet, rättvisa och utveckling. Kopplingar fanns även mellan svaren i enkäten och i intervjuerna, bland annat fanns en delvis positiv bild av Skogsfall men även en negativ. Intervjuerna i sig synliggör berättelser om maskulina normer, diskriminering och sexuella trakasserier inom den skogliga utbildningen från manliga studenter såväl som lärare och gästföreläsare. Trots vissa positiva aspekter är det nödvändigt att skogssektorn, redan på utbildningsnivå, ser över sitt jämställdhetsarbete likväl som i företag och industrin i stort. / <p>2019-06-03</p>

No description available.

Syftet med studien var att utifrån teorin job embeddedness undersöka vilka anledningar anställda inom den offentliga sektorn med tjänstemannabefattning anser viktiga för att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien genomfördes kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med nio stycken tjänstemän från tre olika myndigheter i Sverige. Materialet analyserades genom en teoristyd tematisk analys med tre förutbestämda huvudteman baserade på de tre dimensionerna i teorin job embeddedness. Det första temat benämndes som passform vilket representerar hur väl arbetstagaren passar in i organisationen. Det andra temat var relationer vilket beskriver de mänskliga relationerna på arbetsplatsen. Tredje temat benämns som uppoffringar vilket beskriver de risker arbetstagare skulle behöva stå inför om de bytte arbetsplats. Studien visade att valet att stanna kvar på en myndighet var en blandning av flera influenser såsom utvecklingsmöjligheter, interpersonella relationer och ett arbete som fungerar med privatlivet.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för en ny typ av arbete; att vara influencer, vilket innebär att arbeta med sociala medier för att på något sätt påverka den publik man byggt upp. Huvudsakligt fokus ligger på att förstå vilka eventuella problem influencers upplever inom sitt arbete, vilket besvaras genom två frågeställningar: Hur upplever influencers balansen mellan privatliv och yrkesliv? Och Vilka metoder använder de för att hantera eventuella konflikter mellan de två? Datan bygger på semistrukturerade intervjuer med fem influencers. De teoretiska utgångspunkterna är Marx alienationsteori samt Goffmans teori om intrycksstyrning, vilka bidrar till förståelsen för yrket ur olika perspektiv. Resultatet kan också kopplas till tidigare forskning om mikrokändisskap och frilansarbete, eftersom detta är två aspekter som tydligt karaktäriserar influencerskapet. Resultatet visar att influencers upplever gemensamma problem som i olika grad går att koppla till alienation, samt att de utvecklat tre kategorier av strategier för att hantera dessa problem; praktisk, emotionell och relationell särskiljning. Detta visar att influencers använder en aktiv och medveten särskiljning mellan livet och arbetet för att motverka den alienation man i viss mån upplever. Bidraget till forskningsfältet består i ett sätt att kategorisera strategier för särskiljning som ett sätt att hantera alienation genom arbetet, samt ökad kunskap om ett nytt och högst relevant yrke som tidigare inte studerats ur den aktuella gruppens eget perspektiv.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år.</p><p>Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.</p>

Diss.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors föräldraskap påverkar deras sociala liv och deras inställning till arbetslivet. Vi vill svara på hur föräldraskapet har påverkat kvinnornas inställning till arbetslivet, hur socialt stöd och interaktion med andra människor påverkar mammornas inställning till arbetslivet och möjlighet till karriär samt hur kvinnornas privatliv och fritid har förändrats av föräldraskapet. Vi studerar kvinnornas subjektiva åsikter och egna upplevelser genom en kvalitativ metod baserad på intervjuer med 13 kvinnor med barn i åldern 25–40 år. Utifrån resultatet kunde vi dela in kvinnorna i tre grupper: karriärinriktade kvinnor, arbetsinriktade kvinnor och svagt arbetsinriktade kvinnor. Vi ser genomgående att inställningen till arbete har förändrats av att bli förälder. En förutsättning för kvinnorna som satsar på karriär är tillgången till socialt stöd och möjlighet till avlastning av barnomsorgen. Ett intressant resultat är att de mest karriärinriktade kvinnorna också anger sig ha mer tid till socialt umgänge och fritid än övriga kvinnor i studien. Speciellt de svagt arbetsinriktade kvinnorna anger att de fått starkt minskad möjlighet till egen tid utanför familjen och för socialt umgänge. Alla kvinnor lyfter fram jämlikhet som ett mycket viktigt område, men endast de karriärinriktade verkar hålla en relativt jämlik fördelning mellan hushållsarbete och barnomsorg. Övriga kvinnor tar merparten av hushållsarbetet.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.