Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet.  Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt.  En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag.

Uppsatsen ämnar diskutera om idrottare socialiserats in i en specifik kultur som de sedan kan ta med sig även efter idrottskarriären. Vad kan alla de timmar de lagt ner I träningshallar, på fotbollsplaner och I gym ge dem för fördelar även efter karriären? Genom att intervjua tre tidigare idrottare har jag försökt få en bild av vad de utvecklat och förbättrat under sina idrottsår samt hur de kan dra nytta av dessa erfarenheter i det övriga arbetslivet. Flera egenskaper som utvecklats inom idrottsvärlden återkommer i diskussionen med de olika idrottarna och kan därför beskrivas som resultatet av min uppsats. Jag har beskrivit dessa egenskaper, hur de nyttjas I både idrotts- och arbetslivet och sedan vänt mig till teoretiker för att styrka mitt resultat. Bland de egenskaper som återkommer finns vinnarmentalitet, självkänsla och lagsammanhållning men också negativa aspekter som för tidig utslagning och mobbning. Många av de egenskaper som utvecklas inom idrotten är positiva men inte alla och övergången för idrottare, från idrottens grabbiga jargong till arbetslivets professionella dito, kan ibland vara snårig och svår. Jag avslutar uppsatsen med att nämna några förslag på vägar att fortsätta forska och hoppas att denna uppsats inte är den sista som tittar på relationer och likheter mellan idrottsvärlden och arbetsmarknaden i övrigt. Det finns tydliga kopplingar mellan de båda fälten och det vore synd att inte utnyttja all den tid som idrottare i vårt land lagt ner på att utvecklas till vinnare och lagspelare. För dessa behövs överallt.

No description available.

This essay is a time-geographic study of workinglife mobilities and investigates two days of work for five respondents. One from home and the other from the persons workingplace. Qualitative and quantitative methods has been applied to illustrate and analyze the two days along with time-geographic constraints. The findings are concluded into themes which represent the two local pockets of order: Home and Workplace. Themes of home are: Comfort station, Household, Curtained-off, Tele-contact and Environment. From workplace: Transportation route, Eat and sleep, Travelwork, Presence and Public transport. The theme Professional status is respresented in both pockets of local order. The themes found are contextualized in the result and analysed at the end of this paper. The time spent on work does not differ substantially between the two days, ca +/- one hour at the morning and at the end of the day. Which is connected to the notion of preparation and traveltime to workplace. Traveltime has been used for work by some respondents. A couple of respondents describe being curtained-off as a good thing which might be related to the theme Professional status. However, virtual mobility from home is used partly to compensate absence from workplace, and also as a regular means of work and is used more or less frequently during the day depending partly on prioritized work tasks.

The work aims to problemize and increase the understanding for the new labour market's flexible organising. By using Elias and Scotson's theory, the new organisational form of hiring doctors in healthcare will exemplify the developments taking place with many temporary jobs and how it affects the intrinsic structure of a work to be studied. The essay will focus on examining how the interaction affected between established nurses and new temporary doctors given the new form. How the interaction of the recently established group possesses a higher social-, economic- and cultural capital than the already established working group? The method is a qualitative study with three long and deep semi-structured interviews. The conclusion is that temporary doctors higher hierarchical position and social, economic and cultural capital, does not have anything to do with the temporary doctors potential to disrupt Elias and Scotson's theory. Groups temporal establishment still seems to be the biggest factor for informal power relations.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2008.

Research have concluded that social relations are an important factor that counteracts stress and increase comfort levels at the workplace. The purpose for this study has been to examine how, and if, different background factors affect the employee’s social relationships and job satisfaction but also if social relationships affect job satisfaction. The survey was conducted as an exploratory survey in which the dependent variables were studied on the basis of gender, age, period of employment and project. It turned out that no statistically significant relationship was found between background variables and job satisfaction. However, a statistically significant relationship was discovered between respondents' social relationships and job satisfaction level. Age and period of employment are factors that affect social relations inside the company.  In summary, the study provides support to theories that strong social support in the workplace improves job satisfaction. Age and period of employment create the conditions for social relationships between its employees and managers. There are also some indications in the data to suggest that age affects the employees job satisfaction. / Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.

Studien syftar till att undersöka vilka strategier den ADHD-diagnostiserade använder i sitt arbetsliv för att hantera de negativa effekterna på identiteten och sociala relationer som diagnosen medför. Studien har en kvalitativ ansats och är inspirerad av metoden grundad teori.  Data har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med personer som har ADHD. Resultatet visar att de diagnostiserade i arbetslivet använder en kontextuell sensitivitet för att hantera stigmat som diagnosen innebär i arbetslivet. Detta strider mot ADHD-diagnosens kriterier i DSM som beskriver den diagnostiserade som en individ som är impulsiv, ouppmärksam och hyperaktiv. Resultatet visar att de diagnostiserade snarare är mycket känsliga för kontexten. Begreppet kontextuell sensitivitet utgör således kärnkategorin i studien och inrymmer stigmahanteringsstrategierna mörka eller komma ut med diagnosen, överskrida eller betona diagnosen, ignorera eller protestera mot reaktioner på diagnosen samt omformulera eller bekräfta diagnosen. Tidigare forskning med ett aktörsperspektiv i andra sammanhang än arbetslivet tyder på att de diagnostiserades strategier styrs av kontexten. Det innebär att begreppet kontextuell sensitivitet skulle kunna användas i andra studier med ett stigmatiseringsperspektiv. Teorier och tidigare forskning stödjer kritiken mot DSM och den biomedicinska tolkningen av ADHD som resultatet av föreliggande studie visar på. Studien synliggör behovet av mer forskning inom området.

<p>The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future.</p> / <p>Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individen upplever rörlighet i det egna arbetslivet. De frågeställningar som utgör studiens ram handlar om vilka faktorer som motiverar byte av yrke eller sysselsättning och hur detta byte upplevs. Även arbetets betydelse och hur individen upplever sitt nuvarande arbete behandlas. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer om individers arbetsliv. I den teoretiska referensramen behandlas Castells, Baumans och Giddens teorier om individens och arbetets villkor i det moderna samhället. Slutsatsen är att motiven för byte av yrke i första hand ligger i yttre omständigheter som tvingar fram handling hos individen (så kallade push-faktorer) medan inre drivkrafter är avgörande för fortsatt utveckling och målfokusering (så kallade pull-faktorer). Processen att gå från ett yrke till ett annat upplevs till största del som något positivt, speciellt utbildning ger stor tillfredsställelse. Självidentiteten stärks under denna process. Arbete uppfattas som en viktig del av den egna självidentiteten och får ta stor plats i individens liv. Fortsatt rörlighet i det egna arbetslivet är inte heller främmande. Flexibilitet och förmåga att tänka nytt är viktiga egenskaper som krävs för att individen ska ha framgång i ett allt rörligare arbetsliv. Avslutningsvis diskuteras arbetets framtida utveckling samt arbetslivsrörlighetens betydelse ur ett samhällsperspektiv.</p>