<p>Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering. Resultatet presenteras enligt tre idealtyper över förhållningssättet till arbetet: arbetet som sysselsättning, arbetet som tvång och arbetet som glädje. Slutsatsen är att arbetet i sig upplevs som viktigt av olika anledningar, bland annat bidrar arbetet med sysselsättning, inkomster, social gemenskap och känslan av att vara behövd. Inställningen till en återgång till arbetslivet beror i hög grad på upplevd arbetsförmåga och graden av hjälp från olika stödsystem. Den som frivilligt väljer att gå tillbaka till arbetet upplever generellt arbetsrelationer och bemötande från samhället som positivare än den som tvingas tillbaka till arbetet. Avslutningsvis diskuteras fibromyalgisjukas villkor ute i arbetslivet, deras behov av stödsystem, samt de positiva och negativa förändringar i samhället som kan påverka fibromyalgisjukas möjligheter att återgå till arbetslivet.</p> / <p>This study explores people suffering from fibromyalgia and their experiences of returning to work. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Bauman's and Sennett's theories of modern society and employment in relation to the individual. Also Goffman's theory on stigma and Hochschild's theories on emotion are used. The study concludes that work in general is regarded as important, but the perceived work ability of the individual influences the attitude towards returning to work. Support systems play an integral part of an individual's capacity to return to work. Finally positive and negative changes on the labour market and society in general, as well as their effects on fibromyalgia patients' opportunities, are discussed.</p>

No description available.

The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future. / Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individen upplever rörlighet i det egna arbetslivet. De frågeställningar som utgör studiens ram handlar om vilka faktorer som motiverar byte av yrke eller sysselsättning och hur detta byte upplevs. Även arbetets betydelse och hur individen upplever sitt nuvarande arbete behandlas. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer om individers arbetsliv. I den teoretiska referensramen behandlas Castells, Baumans och Giddens teorier om individens och arbetets villkor i det moderna samhället. Slutsatsen är att motiven för byte av yrke i första hand ligger i yttre omständigheter som tvingar fram handling hos individen (så kallade push-faktorer) medan inre drivkrafter är avgörande för fortsatt utveckling och målfokusering (så kallade pull-faktorer). Processen att gå från ett yrke till ett annat upplevs till största del som något positivt, speciellt utbildning ger stor tillfredsställelse. Självidentiteten stärks under denna process. Arbete uppfattas som en viktig del av den egna självidentiteten och får ta stor plats i individens liv. Fortsatt rörlighet i det egna arbetslivet är inte heller främmande. Flexibilitet och förmåga att tänka nytt är viktiga egenskaper som krävs för att individen ska ha framgång i ett allt rörligare arbetsliv. Avslutningsvis diskuteras arbetets framtida utveckling samt arbetslivsrörlighetens betydelse ur ett samhällsperspektiv.

No description available.

Då medellivslängden bland Sveriges befolkning ökar stadigt samt att vi idag är friskare och piggare i högre ålder har frågan om pensionsåldern åter gjorts aktuell. Mot denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredningsgrupp för att analysera för- och nackdelar samt konsekvenserna av ett längre arbetsliv. Då detta väckte många negativa reaktioner i media fångades vårt intresse för frågan, särskilt då den genomsnittliga pensionsåldern idag ligger på ca 63 år bland människor som anses fysiskt och psykiskt friska att arbeta fram till 65 års ålder. Syftet är att undersöka om och i så fall hur äldre människor kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet samt om det finns ett behov av motivationsteorier för äldre människor. Denna kunskap ska förhoppningsvis sedan kunna användas av arbetsgivare som är intresserade av att behålla sina äldre anställda samt bidra till vidare forskning runt åldersbaserad motivationsteori. Uppsatsen är en kvalitativ studie med induktiv ansats. Forskningen har bedrivits med tvärsnittsdesign och empiri har huvudsakligen samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer. Det vi kom fram till i denna uppsats var att äldre människor, under rätt förutsättningar, kan motiveras att stanna kvar längre i arbetslivet. Den faktor vi fann mest avgörande var att det är av vikt att personen själv väljer att fortsätta arbeta och att det därmed inte sker under någon form av tvång. Ytterligare faktorer som är avgörande för att motivera äldre människor att fortsätta arbeta är att de får möjlighet att gå ner i arbetstid om de önskar detta samt att de gärna fortsätter arbeta för den sociala interaktionens skull.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering. Resultatet presenteras enligt tre idealtyper över förhållningssättet till arbetet: arbetet som sysselsättning, arbetet som tvång och arbetet som glädje. Slutsatsen är att arbetet i sig upplevs som viktigt av olika anledningar, bland annat bidrar arbetet med sysselsättning, inkomster, social gemenskap och känslan av att vara behövd. Inställningen till en återgång till arbetslivet beror i hög grad på upplevd arbetsförmåga och graden av hjälp från olika stödsystem. Den som frivilligt väljer att gå tillbaka till arbetet upplever generellt arbetsrelationer och bemötande från samhället som positivare än den som tvingas tillbaka till arbetet. Avslutningsvis diskuteras fibromyalgisjukas villkor ute i arbetslivet, deras behov av stödsystem, samt de positiva och negativa förändringar i samhället som kan påverka fibromyalgisjukas möjligheter att återgå till arbetslivet. / This study explores people suffering from fibromyalgia and their experiences of returning to work. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Bauman's and Sennett's theories of modern society and employment in relation to the individual. Also Goffman's theory on stigma and Hochschild's theories on emotion are used. The study concludes that work in general is regarded as important, but the perceived work ability of the individual influences the attitude towards returning to work. Support systems play an integral part of an individual's capacity to return to work. Finally positive and negative changes on the labour market and society in general, as well as their effects on fibromyalgia patients' opportunities, are discussed.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem. Innebörden av negativ stress förstås genom tre beskrivningskategorier: arbetsförutsättningar, social miljö i personalgruppen och arbetsledning. Uppfattningen om hur negativ stress på arbetsplatsen kan förebyggas förklaras i kategorisystem två. Fyra beskrivningskategorier upprättades: förändring, viljan att förändra, trygghet och självinsikt. Dessa skapar möjlighet att förebygga negativ stress på arbetsplatsen.

”Man lär inte för skolan utan för livet” är ett talesätt som det flesta träffat på, men om detta ska kunna införlivas måste man ta del av livet utanför skolan. Både pedagogisk forskning och läroplanen framhåller betydelsen av ett nära samarbete mellan skola och närsamhället. I detta examensarbete har jag studerat ett antal gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet och deras samarbete med företag som bedriver ett konkret arbete inom hållbar utveckling. Syftet med mitt examensarbete var att genom intervjuer utvärdera detta samarbete och undersöka vilka positiva effekter samt nyvunna kunskaper eleverna erhöll. Min slutsats är att eleverna har upplevt samarbetet som meningsfullt både ämnesmässigt och socialt. Det finns indikationer på att projektet har stöd i pedagogisk litteratur och att läroplanens mål uppfylls.

Uppsatsen ger ett närmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen använder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. Frågorna som uppsatsen besvarar är följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier använder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara våra frågeställningar och uppnå vårt syfte har vi använt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har många innebörder och påverkar individen på flera sätt. Samhället påverkar arbetsmarknadsstrukturen, arbetets organisering förändras och anställningsformer blir mer flexibla. Att ha ett flexibelt arbete kan påverka balansen mellan fritid och arbetstid, råder obalans kan det leda till stress och ohälsa. Arbetet är idag individualiserat och kan vara ett utvecklingsprojekt för individen, lärandet är livslångt. Vidare använder sig individen av olika strategier för att hantera sin flexibla arbetssituation, somliga är medvetna andra mer instinktiva. Dessa strategier kan bland annat syfta till att hjälpa individen att sätta gränser mellan arbete och fritid, tekniker som syftar till att hjälpa individen att möta det ökade kravet på att arbeta mer och tekniker som syftar till att hjälpa individen att hantera stress.

No description available.