Studien syftar till att undersöka vilka strategier den ADHD-diagnostiserade använder i sitt arbetsliv för att hantera de negativa effekterna på identiteten och sociala relationer som diagnosen medför. Studien har en kvalitativ ansats och är inspirerad av metoden grundad teori.  Data har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med personer som har ADHD. Resultatet visar att de diagnostiserade i arbetslivet använder en kontextuell sensitivitet för att hantera stigmat som diagnosen innebär i arbetslivet. Detta strider mot ADHD-diagnosens kriterier i DSM som beskriver den diagnostiserade som en individ som är impulsiv, ouppmärksam och hyperaktiv. Resultatet visar att de diagnostiserade snarare är mycket känsliga för kontexten. Begreppet kontextuell sensitivitet utgör således kärnkategorin i studien och inrymmer stigmahanteringsstrategierna mörka eller komma ut med diagnosen, överskrida eller betona diagnosen, ignorera eller protestera mot reaktioner på diagnosen samt omformulera eller bekräfta diagnosen. Tidigare forskning med ett aktörsperspektiv i andra sammanhang än arbetslivet tyder på att de diagnostiserades strategier styrs av kontexten. Det innebär att begreppet kontextuell sensitivitet skulle kunna användas i andra studier med ett stigmatiseringsperspektiv. Teorier och tidigare forskning stödjer kritiken mot DSM och den biomedicinska tolkningen av ADHD som resultatet av föreliggande studie visar på. Studien synliggör behovet av mer forskning inom området.