<p>Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.</p>

Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.

No description available.

No description available.

Research have concluded that social relations are an important factor that counteracts stress and increase comfort levels at the workplace. The purpose for this study has been to examine how, and if, different background factors affect the employee’s social relationships and job satisfaction but also if social relationships affect job satisfaction. The survey was conducted as an exploratory survey in which the dependent variables were studied on the basis of gender, age, period of employment and project. It turned out that no statistically significant relationship was found between background variables and job satisfaction. However, a statistically significant relationship was discovered between respondents' social relationships and job satisfaction level. Age and period of employment are factors that affect social relations inside the company.  In summary, the study provides support to theories that strong social support in the workplace improves job satisfaction. Age and period of employment create the conditions for social relationships between its employees and managers. There are also some indications in the data to suggest that age affects the employees job satisfaction. / Studiens syfte har varit att undersöka sambandet mellan sociala relationer och trivsel på ett medelstort svenskt callcenter. Tidigare forskning på området har kommit fram till att sociala relationer är en viktig faktor för att motverkar stress och höja trivselnivån på en arbetsplats.  Undersökningen genomfördes som en explorativ enkätstudie där de beroende variablerna studerats utifrån kön, ålder, anställningstid och projekt. Det visade sig att inga statistiskt signifikanta samband kunde hittas mellan bakgrundsvariablerna och trivsel. Däremot hittades ett statistiskt signifikant samband mellan respondenternas sociala relationer och trivselnivå. Ålder och anställningstid är faktorer som påverkade de anställdas sociala relationer. Sammanfattningsvis ger studien stöd till teorier som förespråkar vikten av socialt stöd på arbetsplatser. Ålder och anställningstid skapar förutsättningar för hur djupa sociala relationer man har med sina medarbetare och chefer. Det finns även vissa indikationer i data som pekar på att ålder påverkar hur de anställda trivs. Uppsatsen bidrar med att ge ytterligare stöd till redan befintliga teorier gällande trivsel och sociala relationer samt att de teorierna också är applicerbara på ett företag verksamt inom callcenter-branschen.

Syftet med denna undersökning är att studera hur undersköterskor som arbetar inomhemtjänsten i offentlig sektor upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Undersökningensfrågeställning formulerades utifrån syftet därmed till ”hur upplever undersköterskor inomhemtjänsten i den offentliga sektorn sin psykosociala arbetsmiljö?”. Tidigare studier har visatatt denna yrkesgrupp ofta arbetar under förhållanden som är slitsamma och psykisktpåfrestande, men ändå finner en stor meningsfullhet och trivsel i vad de gör. För att undersöka frågeställningen har det utgåtts från etablerade teorier om ämnet. Demodeller som använts är Karaseks krav- kontroll och stödmodell samt Antonovskys känsla avsammanhang (KASAM). I undersökningen har även ytterligare forskning kring psykosocialarbetsmiljö och stress studerats för att skapa en bred utgångspunkt. För att få fram ett djuptempiriskt material har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer använts. För att sedan fåfram kärnan ur intervjuerna har dessa kodats och analyserats till olika teman. De teman som urskilts ur det empiriska materialet är egenkontroll, arbetskrav, stöd, stress,utveckling samt trivsel, vilka senare formulerats till underrubriker som presenteras i kapitletAnalys och resultat. Kapitlet presenteras med hjälp av citat från intervjuerna. Resultatet frånundersökningen visade att undersköterskorna upplever sig ha en tillfredsställande psykosocialarbetsmiljö. Den aspekt de värdesätter mest är gemenskapen och det sociala stöd de får frånvarandra. I koppling till de teoretiska modeller som använts visade studien attundersköterskorna har kollektiva aktiva arbeten, på gränsen till högstressarbeten, och en starkkänsla av sammanhang.

Det är viktigt med bra relationer då barnen behöver en trygg och säker miljö att både lära och utvecklas i. Syftet med arbetet är att beskriva pedagogers uppfattning om hur man skapar bra relationer på fritidshem. Uppsatsen är en fallstudie där vi blivit inspirerade att arbeta utifrån kvalitativ metod, där vi använt oss utav intervjuer för att samla information. I vår fallstudie har vi valt att fokusera oss på två fritidshem och gjort tre intervjuer. Resultatet visar fyra gemensamma teman, dessa teman är trivsel, samhörighet, relationer och samverkan. Sammanfattning av dessa teman är att trivsel handlar om trygghet och välbefinnande och grunden för detta är att det finns ordningsregler och tydliga riktlinjer på skolorna. Samhörighet kan vara gemensamma intressen och att man gör saker tillsammans med varandra. Relationer är en grund för att skolan ska uppfattas som trygg och säker, detta görs genom att pedagogerna arbetar över gränserna med andra avdelningar och barnen får på så vis möjlighet att skapa nya relationer. Samverkan ska ses som ett långsiktigt arbete, där pedagogerna har tydliga roller och gemensamma mål. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.</p>

En personalenkät som besvarats av medarbetarna i Sundsvalls kommun 2005 visade att de trivdes på sitt arbete. Resultatet visade samtidigt att medarbetarna tyckte det fanns mindre av påverkans- och utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier visade att man behövde uppskattning utvecklings- och påverkansmöjligheter för att trivas och må bra på arbetet. Det fanns en differens mellan personalenkäten (Edholm, 2005) och tidigare studier, det gjorde att vi ville veta varför man trivdes. Herzbergs (1993) studier från slutet av 1950-talet visade att det inte var samma faktorer som var orsaken till trivsel som till vantrivsel. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva varför medarbetarna trivdes i Sundsvalls kommun med hjälp av Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Vi gjorde intervjuer med 70 medarbetare i Sundsvalls kommun på åtta olika arbetsplatser. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde samma öppna frågor som Herzberg (1993) i intervjuerna. Resultatet visade att det var många respondenter som trivdes för att arbetskamraterna visade uppskattning och stöttning, samt att det fanns ett gott samarbete och en gruppkänsla. En stor orsak till vantrivsel var stress i form av otillräcklighet. Vi kom fram till sex olika teman. Dessa teman var uppskattning, arbetsklimat, organisation, belöningssystem, konflikter och stress. Några teman stämde överens med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori. Till exempel tar Herzberg (1993) upp uppskattning som en trivselfaktor och det stämmer med vår undersökning. Andra teman stämde sämre med Herzbergs (1993) tvåfaktorteori och resultatet av vår studie, som till exempel temat arbetsklimat. Våra respondenter tog upp att de trivdes när det är bra arbetsklimat men den faktor Herzberg (1993) har som passar in är mellanmänskliga relationer och den har han tagit upp som en faktor som kan skapa vantrivsel.

No description available.