Titel: Belöningssystemets påverkan på revisionsföretag: En fallstudie vid en av Sveriges ledande revisionsbyråer Författare: Carl Schön Institution: Ekonomihögskolan i Växjö Datum: 2011-05-30 Problemformulering: Hur är fallföretagets belöningssystem utformat? Hur påverkar belöningssystemet de anställdas motivations- och prestationsförmåga? Metod: Uppsatsen har genomförts som en fallstudieundersökning och har baserats på kvalitativa intervjuer med Directors på fallföretaget. Forskaren har valt ut och använt sig av både tryckta och elektroniska källor, med hänsyn till dess relevans för det i uppsatsen behandlade ämnet. Vid genomförande av studien har forskaren använt sig av ett deduktivt synsätt. Syfte: Författaren ämnar genomföra en fallstudie på ett av Sveriges största revisionsföretag med syftet att beskriva hur revisionsföretags belöningssystem är uppbyggda samt belysa vilken påverkan olika typer av belöningar, finansiella och icke finansiella, har på revisionsföretagets anställda. Resultat: Genom denna undersökning har forskaren kommit fram till att fallföretagets belöningssystem består av både monetära- och icke monetära belöningar. De monetära belöningarna utgörs av regelbundna bonusar som tilldelas Directors och Partners vid måluppfyllelse och tillfälliga gratifikationer som kan tilldelas övriga anställda. Företagets icke monetära belöningar består av bland annat en god arbetsmiljö, utbildningar och förmåner som till exempel privatsjukvård, motionsbidrag och kortare arbetsvecka. Som belöningssystemet är utformat i dagsläget är det endast Directors och Partners som berörs av belöningssystemets samtliga delar, vilket bidrar till att det tappar en stor del av dess motivationshöjande avsikt. Directors på fallföretaget hävdar dessutom att de hade utfört samma arbetsuppgifter utan en finansiell bonus, men att det ändå är något som måste finnas för att behålla medarbetarna och kompetensen inom företaget. Utlandsutbildningar nämns som ett exempel på en belöning som hade motiverat dem, men som i dagsläget inte ingår i fallföretagets belöningssystem. Fallföretagets belöningssystem håller i skrivande stund på att omarbetas, för att ge fler av företagets anställda möjlighet att erhålla monetära bonusar vid goda prestationer. På sikt kommer även företaget tillhandahålla en kollektiv belöningsfördelning där samtliga medarbetare får ta del av företagets framgångar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna? Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post. Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik. Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov. En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.

Bakgrund: Sociala relationer på arbetsplatsen har en visad påverkan på trivsel och välbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar längre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angående de sociala relationernas påverkan på trivsel, välmående och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta påverkar deras upplevelse på arbetsplatsen. Metod: Det är en kvalitativ fallstudie med sju informanter, både män och kvinnor i åldern 20 till 60 år. Studien genomfördes på ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna på arbetsplatsen hade en stor påverkan på de anställdas välbefinnande och arbetstillfredsställelse. Samtliga informanter som deltog i studien hade valt att lämna arbetsplatsen om de inte upplevde att det fanns möjlighet till goda sociala relationer. I studien framkom det även att relationen mellan överordnad och underordnad påverkade arbetsinsatsen och motivation avsevärt, även om arbetet i sig var tillfredsställande så ansågs de sociala relationer som betydelsefullare. Konklusion: Kommunikation var den tydligaste och mest avgörande anledningen till vad som utgjorde en bra och trivsam arbetsplats.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilken påverkan konsumenter upplever att butiksmiljön har på deras upplevelse i klädesbutiker. Vilken del i butiksmiljön är det som skapar positiva respektive negativa upplevelser för konsumenterna?</p><p>Metod: Kvalitativ metod med öppna gruppintervjuer, observationer samt frågeformulär via e-post.</p><p>Teori: Teorin i denna uppsats tar upp tre stora delar; upplevelserummet, den interiöra säljmiljön och den psykosociala säljmiljön. Under dessa huvudrubriker återfinns även ytterligare relevanta teorier om till exempel kundens egen samt de fem sinnenas påverkan på upplevelsen i butik.</p><p>Slutsatser: Undersökningens resultat visar tydligt på att kunders upplevelser i en klädesbutik påverkas positivt respektive negativt av olika faktorer i upplevelserummet. Till exempel är kundservice en av de viktigaste faktorerna för kunder i en klädesbutik. Det är viktigt för kunder att känna sig välkomnade i en butik och de vill att personalen ska erbjuda dem hjälp vid behov.</p><p>En annan slutsats som vi kan dra efter arbetet med undersökningen är att butikerna vi använt som exempel inte använder sig av upplevelserummen på bästa sätt. Samtliga butiker riktar sig till ett och samma kundsegment men lyckas ändå inte förmedla sitt upplevelserum på ett sätt som tillfredsställer segmentet.</p>

I denna studie är syftet att undersöka den aspekt av kommunikation som kallas feedback på mindre arbetsplatser där chef och medarbetare arbetar dagligen med varandra och har stor insyn i varandras arbete. Fokus ligger på upplevelsen av feedback från chef kontra kollegor, hur feedback påverkar trivsel samt vad den platta organisationsstrukturen har för betydelse för vilken feedback som förekommer.             Studiens empiri bygger på material som samlades in genom sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda inom samma butikskedja. Den teoretiska referensramen består av kommunikationsteorier som behandlar feedback i vertikal och horisontell kommunikation. Studien utgår även från tidigare forskning som behandlar feedback ur både individ- och organisatoriskt perspektiv.  Resultatet visar på att feedback är viktigt för de anställda, upplevelsen av feedback beror på vem avsändaren är samt att feedback påverkar trivseln i den mån att den framkallar känsla av gemenskap och skapar god stämning. Det ligger även till grund för att de anställda känner sig sedda och uppmärksammade. Resultatet visar även på att den platta organisationsstrukturen i butikerna påverkar feedbackens förekomst på så sätt att det påverkar mängden samt vilken form av feedback som möjliggörs.

Detta arbete är skrivet på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm inom kandidatprogrammet Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling. Ägarlägenheter introducerades som upplåtelseform i Sverige 2009 med syftet att bland annatöka mångfalden av boendeformer samt ge ökad frihet för de boende. En ägarlägenhet är en tredimensionell fastighet som har till syfte att inrymma en bostadslägenhet även om en ägarlägenhet juridiskt sett går att likna vid ett småhus. Sedan 2009 har endast drygt 2000 ägarlägenheter uppförts i Sverige. Syftet med detta arbete har varit att få en förståelse för hur ägarlägenheter fungerar rentpraktiskt för att på så sätt kunna bidra med ökad förståelse för varför upplåtelseformen inte utnyttjas till större grad. Resultatet i rapporten grundar sig på dels en enkätundersökning, dels intervjuer med styrelsemedlemmar i fyra olika samfällighetsföreningar för ägarlägenheter. Resultatet visar att trivselnivån är generellt sett hög bland de boende och att det trivs väl medupplåtelseformen. Majoriteten kan skulle vid en framtida flytt välja ägarlägenhet igen. En faktor som många boende lyfter fram som positivt med ägarlägenheter är möjligheten attkunna hyra ut sitt boende. En annan faktor som många lyfter fram är friheten att inte behövaha styrelsens godkännande vid beslut som tas om boendet. Samtidigt som möjligheten att kunna hyra ut sitt boende är mycket uppskattad är det även den frågan som skapar mest bekymmer. Flera menar att hyresgästerna inte tar samma ansvar som övriga boende när det kommer till tex skötsel av gemensamma utrymmen. Sammanfattningsvis är upplåtelseformen mycket uppskattad av de som deltagit i vår enkätundersökning och i våra intervjuer, även om det finns ett par förbättringsområden som skulle öka den generella trivselnivån. / This bachelor thesis is written at Royal Institute of Technology in Stockholm under the bachelor program Real Estate Development and Agency. Condominiums introduced as a tenure in Sweden 2009 with the purpose of increase diversity of tenures and enhance the freedom of the residents. A condominium is a three-dimensional property with the purpose of housing a residential apartment even if a condominium legally comparable to a detached house. Since 2009 approximately 2000 condominiums have been built. Our intent with this thesis has been to gain an understanding regarding how condominiums function purely practical so to be able to contribute with a increased omprehension concerning wherefore the tenure has not been used to a greater extent. The results of the report is based on partly surveys, partly interviews with board members in four different community associations for condominiums. The result display that the level of comfort is generally high among the residents and that it isa appreciated form of tenure. The majority would in a future move chose condominium again.One factor many of the residents highlights as positive with condominiums is the possibility to be able to rent out their accommodation. Another factor highly regarded is the freedom tonot need the approval of a board when deciding on the accommodations. Simultaneously the opportunity to rent out the condominium is very appreciated it is in the issue which creates the most concern. Several believe that tenants do not take the same responsibility as other residents when it comes to, for example, management of common space. In conclusion, the tenure is greatly appreciated of the participators in our survey and interviews, although there are a few areas of improvement which would increase the overall level of comfort among the residents.

I denna uppsats har vi undersökt en fotbollsförening gällande jämställdhet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur jämställdheten ser ut i föreningen ur både ledarnas och spelarnas perspektiv, samt om det framkommer likheter och/eller skillnader beroende på exempelvis position eller kön. Vi har i denna uppsats undersökt frågeställningarna om det finns likheter mellan könsmässiga likheter och/ eller skillnader kring jämställdhet, om man kan se några bärande olikheter kring faktorerna träningsdagar och träningstider samt om det finns något samband mellan kön, trivsel och utsatthet i fotbollsföreningen.  Vi använde oss av en kvantitativ undersökning i form av en enkät där vi samlade in data från spelare och ledare inom föreningen. Gällande urvalsfrågan valde vi att rikta oss mot åldern 16 år och uppåt. Vi valde även att anonymisera hela fotbollsföreningen och att de som svarade på vår enkät var anonyma. Sammanlagt fick vi in 22 svar vilket gav oss tillräckligt med information för att kunna genomföra vår undersökning. Vi hade däremot önskat några fler svar för att få en mer generell bild inom föreningen.  Huvudresultatet visar att det är relativt jämställt inom föreningen men man kan se vissa faktorer som visar motsatsen. En del av spelarna anser att de har för många träningsdagar i rad där de hellre hade haft en ledig dag i veckan. Vi kan även konstatera att utsatthet har förekommit i föreningen där både ledare och spelare blivit utsatta. Vi kan däremot inte veta vilken form av utsatthet som förekommit. Det är många som trivs i föreningen, men gällande frågan om alla blir rättvist behandlade framkom svar som visar på att de har olika åsikter. De allra flesta tycker att de trivs, blir sedda och blir rättvist behandlade, medan en del av respondenterna inte tycker att de trivs eller att alla blir rättvist behandlade.  Slutsatserna visar att det delvis är jämställt i föreningen, men det finns faktorer som visar att det inte är så jämställt. Exempelvis att kvinnorna inte har en önskad ledig dag, då de har tre träningsdagar i rad medan männen har en ledig dag mellan sina träningsdagar. Riksidrottsförbundets mål för 2025 är att alla ska bli lika behandlade, oavsett kön eller roll, skriver Riksidrottsförbundet (2023). Det ska vara jämställd idrott för alla, vilket denna förening behöver jobba mer på för att kunna nå det målet.

Syftet med denna studie var att undersöka individers påverkade trivsel vid nybyggnation och ombyggnation, samt ta reda på hur hyresvärdar kan få sina hyresgäster att trivas så bra som möjligt under byggnationens gång.Metoden som har använts för att genomföra denna studie var en komparativ fallstudie av två hyreshus. Ett hus i Malmö som heter Kronprinsen och ett i Göteborg som heter Mölnlycke fabriker. Insamlingen av data genomfördes genom enkäter som skickades ut till både boenden i dessa hyreshus och till husens ansvariga hyresvärdar. Enkätens frågor var öppna så att respondenterna kunde svara med egna ord. Frågorna behandlade de boendes påverkade trivsel under en ombyggnation eller nybyggnation. Frågorna till hyresvärdarna behandlade hur de aktivt arbetar för att skapa en så god trivsel som möjligt under arbetets gång.Resultatet visade att hyresgästernas trivsel påverkas av olika faktorer vid ombyggnationer och nybyggnationer i deras närområde till olika grad beroende på byggnationens omfattning.De boende berättar att de trivs bättre när det förs en kontinuerlig kommunikation mellan hyresvärden och hyresgästen. Detta något som hyresvärden bekräftar att de aktivt arbetar med. Slutsatsen som kan dras är att hyresgästerna påverkas av bostadsutveckling på olika sätt och omfattning. Hyresvärden kan med hjälp av åtgärder och strategier skapa goda förutsättningar för trivsel och välbefinnande hos sina hyresgäster under byggnationen.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades. Pojkarnas huvudansvariga pedagog besvarade ett frågeformulär med öppna frågor. Undersökningsgruppen utgjordes av åtta personer, hälften från vardera skolform. Skolformerna har olika förutsättningar att organisera sin verksamhet utifrån personaltäthet och gruppstorlek. Många sociala kontakter kräver energi och försvårar inlärning. Dagens organisation inom grundskolan, omöjliggör en optimal kunskapsutveckling för elever med ADHD. Tillgängliga vuxna med ett positivt bemötande och förhållningssätt har stor betydelse för den sociala utvecklingen, likaså en anpassning av den fysiska miljön. Elevens tro på den egna förmågan och det egna människovärdet har bättre förutsättningar att utvecklas i särskolan. Den viktigaste trivselfaktorn i skolan för elever med ADHD är att ha kamrater.

Syftet med studien är att ta reda på vad som skapar en god och inkluderande atmosfär sett utifrån ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av målen med studien är att kunna förmedla kunskap och ge läsaren en ökad förståelse för hur den psykiska miljön i förskolan påverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien är baserad på kvalitativa enkäter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i åldrarna fem-sex år har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jämföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gällande atmosfären i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrån teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfär.Pedagogernas uppfattningar utifrån enkätundersökningen skiljde sig men stämde också överens med barnens föreställningar. Det framkom bland annat av pedagogerna att det var av stor vikt att anpassa verksamheten efter barnens intresse och att verksamheten har ett stort utbud av material att erbjuda. Barnen uttryckte också vikten av att det fanns roligt material på förskolan.Studien resulterade bland annat i att pedagogerna upplevde att deras förhållningsätt var viktigt för barnens trivsel. Glada pedagoger ger gladare barn. De strävade efter att skapa en god och inkluderande atmosfär där alla barn gjordes delaktiga för att öka trivseln på förskolan. Barnen lade däremot stor vikt vid att ha en lekkamrat för att trivas på förskolan. Det var viktigt för barnen att kunna leka och skratta tillsammans med varandra.