<p>Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas. Metoden är både kvalitativ och kvantitativ. Genom observationer av tolv olika matsalar, personliga intervjuer med servicepersonal samt intervjuer med fem rektorer kunde jag jämföra skolornas olika förutsättningar. Resultatet pekar på att det är flera faktorer som påverkar. Förutom ekonomins betydelse har personalens inställning till sina arbetsuppgifter en viktig roll. Förhållningssättet mellan lärare, servicepersonal och elever är också av stor betydelse. Resultatet visar dessutom att matsalssituationen är en viktig ledningsfråga i skolsystemet.</p>

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren. Författarens iakttagelse sådde fröet till denna studie där vi ämnar förstå hur medarbetarna i organisationen upplever att leanfilosofin påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Många forskare menar att Leans påverkan på medarbetarna utgör det minst efterforskade området inom leanfältet varför vi vill bidra till befintlig teori med denna studie. Vår studie är genomförd med en kvalitativ forskningsstrategi för att uppnå syftet och besvara frågeställningen. Med hänsyn till vår utgångspunkt för studien samt det faktum att vi söker förståelse för ett fenomen har vi varit abduktiva i vår forskningsprocess. Studien är en flerfallsstudie där vi studerat två organisationer med olika mognadsgrad i deras leanarbete för att få möjlighet att jämföra organisationerna med varandra. I studiens litteraturgenomgång har vi utifrån den befintliga teorin för psykosocial arbetsmiljö kategoriserat nyckelbegrepp vi finner relevanta för vårt forskningsområde. Nyckelbegreppen vi valt är; arbetstillfredsställelse, ansvar och inflytande, trivsel, trygghet och stress samt relationer och arbetsklimat. Vi menar att samtliga begreppskombinationer påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiriska material är insamlat via semistrukturerade intervjuer på två tillverkningsindustrier. Våra respondenters berättelser skiljer sig åt på vissa punkter medan somliga punkter stämmer överens. Även om respondenter på båda organisationerna menar att deras arbete är relativt monotont och standardiserat uppfattade vi inte att respondenterna upplevde att arbetssättet hade påverkat dem i den mån vi misstänkte. Ett par respondenter förklarar även att vissa medarbetare kände oro för att deras yrkesstolthet försvann i och med leanimplementeringen eftersom deras arbete blev sönderhackat till små sekvenser. Vi menar att känslan av stolthet över sitt yrke en viktig del för att individen ska känna relevans på arbetet, vilket vi menar har en indirekt påverkan på medarbetarens trygghetskänsla. Gällande relationer och socialt klimat på arbetsplatsen menade flertalet respondenter att stämningen mellan medarbetarna är god men att relationen mellan medarbetare och ledare i vissa fall är dålig. I studien visade det sig att Leans påverkan på den psykosociala arbetsmiljön har varit betydligt mindre än vad vi räknat med. Vissa förändringar på den psykosociala arbetsmiljön har visat sig, men vi har inte kunnat utröna några tydliga samband huruvida förändringarna i helhet har inneburit en positiv eller negativ inverkan. Därmed menar vi att vår studie visar att Lean i sig inte utgör ett direkt hot mot medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, men att det till stor del beror på hur ledarna implementerar och arbetar med konceptet. Vidare bör även tydliggöras att möjligheten att dra några generella slutsatser är begränsade eftersom vi enbart studerat två organisationer.

This qualitative study aims to examine what career opportunities the Swedish employment service Arbetsförmedlingen can provide, as well as how the employees perceive their career development opportunities. Furthermore, we have touched on what it is that makes employees feel satisfied with their job and workplace, and also stay in the organization. The study was conducted on one of Arbetsförmedlingen’s offices in northern Sweden and the informants consisted of six employment agents, an executive assistant and a head of division. The result of the study has been analyzed using theories within the field of career development. Most of the informants have conveyed a positive description of their development opportunities and believe that it is possible to advance vertically as well as horizontally, and within their current role. However, differences were found among the informants regarding the importance of career. In addition several informants believe that the level of stress in the workplace is a problem and that Arbetsförmedlingen should do more to prevent stress.

No description available.

<p>Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.</p><p>Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet.</p><p>Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var:</p><p>”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

Bakgrund: Den psykosociala arbetsmiljön påverkar sjuksköterskans psykiska och fysiska välbefinnandet på arbetet och är beroende av sjuksköterskans arbetsrelationer och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats och baseras på fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utefter Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer det fyra huvudkategorier, Jaget på jobbet, Att jobba tillsammans, Arbetspasset och Arbetsplatsens förutsättningar för hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs. Slutsats: Den psykosociala arbetsmiljön upplevs individuellt av sjuksköterskor och har stor betydelse för hur sjuksköterskan trivs på jobbet. Det är viktigt att arbetsplatsen ger goda förutsättningar för utveckling och sammanhållningen av personal.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur förskolans personal upplever sin arbetsmiljö, om personalen trivs på sin arbetsplats och om de upplever stress. Empirin till uppsatsen har samlats in med hjälp av internetbaserade enkätfrågor och resultatet har analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS. Resultatet visar att personalen i förskolan trivs på sin arbetsplats men att förskolan har vissa arbetsmiljömässiga problem samt att personalen ofta känner sig stressade och otillräckliga på arbetet. Analysen visar att det inte finns något samband mellan känslan av trivsel och känslan av stress på arbetsplatsen.

Forskningsfråga: Hur påverkas den mänskliga hållbarheten för fastighetsmäklare av resultatbaserade löneformer?   Problem och syfte: Fastighetsmäklare är ett yrke som till stor del arbetar med resultatbaserade löner. Resultatbaserade löner kan argumenteras bidra med både positiva och negativa effekter för medarbetare. En negativ effekt som det argumenteras för är medarbetarnas välmående och att personalomsättning anses vara hög inom fastighetsmäklarbranschen. Vi ställer oss därför frågan hur den resultatbaserade lönen påverkar fastighetsmäklares välmående. Mänskligt välmående kan även ses som en del av social hållbarhet, men då social hållbarheten innefattar fler faktorer har vi i studien avgränsat det till tre faktorer som argumenteras vara viktiga för välmående på arbetsplatser. Faktorerna benämns tillsammans som mänsklig hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur den resultatbaserade lönen påverkar anställdas välmående och den mänskliga hållbarheten. Metod: Studien är en jämförande studie som utgår från en deduktiv ansats. Vi har samlat in kvalitativ data med inslag av kvantitativa data genom åtta intervjuer med fastighetsmäklare som har två olika resultatbaserade löneformer, som består av öppna frågor samt attitydfrågor.   Slutsats: Studiens slutsats visar på att den resultatbaserade lönen inte har någon negativ påverkan på motivation och trivsel för välmående och den mänskliga hållbarheten. Den tredje faktorn hälsa visades däremot påverkas negativt för båda löneformerna. Men där skillnader för respektive löneform framkom.

The aim of this thesis has been to look into tenants' experiences of the sheared spaces in their residential area and what effect these experiences have on their feelings for the place with an emphasis on well-being and safety. It has also examined tenants' actions as to how and why they are acting to improve the shared spaces. The thesis has used a qualitative method by conducting in-depth interviews with eight tenants in four different residential areas in the urban area of Uppsala and used a thematic analysis to construe the empirical material. The result shows that the physical and social environment both influence the experience while personal resources and the activities tenants take part in, in the residential area, also shapes the experience. Place attachment and time, the knowledge of how long they plan to live there, affects how active a tenant is in improving the shared spaces. In conclusion, the physical environment shapes and creates a ground for activities and the social environment to improve, and personal resources will always influence a person's experience of space. While place attachment can be seen as a reason for actions or not in the residential area.