<p>Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel, samt om förväntingarna de hade innan de började arbeta har uppfyllts. Positiva förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan de ha motsatt effekt. I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler.</p><p>I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?</p><p>Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö. De teoretiska begrepp som vi har utgått från är trivsel, delaktighet och inflytande, samt arbetsmiljö. Dessa begrepp ligger till grund för hela studien och resultaten och analysen redovisar vi utifrån dessa tre begrepp. Vi har även använt oss av relevant forskning inom området. I tolkningsramen tar vi också upp arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen regleras arbetsmiljön och lagen är till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. I tolkningsramen tar vi även upp vad som kännetecknar en byråkratisk organisation och dess styrning.</p><p>Resultatet i denna studie visar att personalen på boendet trivs på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter. De anser att det är en bra arbetsmiljö och känner sig delaktiga samt har inflytande över sin egen arbetssituation. Något som många berättade om var stressen. Att inte hinna med det man ska göra på sitt arbete ansågs stressande. Det framkom även att det fanns brister i hur bearbetningen av dödsfall gick till, detta var något som inte prioriterades.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how the employees, at a home for care of old people that is run by a private contractor, experience wellbeing, participation and work environment in their daily work. We choose to explore a home for care of old people that is placed in the middle of Sweden and then we choose a qualitative research method. Our research questions are: How do the employees experience their work environment? What influences the experience of wellbeing at work? Do the employees experience that they are involved in their work?</p><p>Interviews were conducted with six persons and the questions were of open character. The questions were divided in three areas, participation and influence, wellbeing and work environment. This study is based on these theoretical conceptions and the result and analysis shows on the basis of these conceptions. We also used relevant research from the area. In the chapter were we describe our theoretical conceptions we also describe the work environment act. In the work environment act regulates the work environment and the law is there for prevent ill health and accident at work and to achieve a good work environment. In the chapter we also talk about what distinguish a bureaucratic organization and how it is ruled.</p><p>The result in this study shows that the employees at the nursing home enjoy one’s work and the work assignments. They regard that it is a good work environment and they feel involved in their own work situation. Many talked about the stress. To not have time for the work assignments are consider stressing. They also told us that there was some lacks in the work on death of older people, this was something that wasn’t prioritized.</p>

Bakgrund: Vad är det för faktorer som kan tänkas styra"valet"av arbetsplats och vad får personalen att trivas? Hur skiljer sig vad man tycker är positivt och negativt med sin anställning åt bland de anställda och vad vidtar företaget för åtgärder gällande detta? Genom att undersöka varför dagens medarbetare sökte sig till företaget samt studera de anställdas uppfattning om vilka som är de viktigaste faktorerna till att de trivs och ska trivas på företaget, skapas en förståelse för vad som är företagets styrkor och svagheter inom detta område. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utarbeta och testa en modell som ska utveckla förståelsen för hur ett företag kan använda sig av kunskaper gällande sina medarbetares behov både internt och externt. Avgränsningar: Vi kommer att inrikta oss på vårt fallföretag Manpower i Norrköpings anställda. Studien berör endast de personer som verkar inom personaluthyrningssegmentet. Vi genomför ej intervjuer med före detta anställda vid bemanningsföretaget. Inte heller kundföretag ingår i denna studie eftersom vi anser dessa ligga utanför ramen för denna uppsats syfte. Genomförande: Intervjuer har genomförtsmed anställda vid Manpower i Norrköping. Resultat: Om ett företag undersöker de anställdas behov och önskemål får företaget en bild av vilken "typ av anställda" man har. Detta kan med fördel jämföras med den "typ av anställa" företaget vill ha. Denna information kan sedan användas både internt och externt av företaget. Resultatet av vår undersökning mynnade ut i Trivselfaktormodellen som kan öka förståelsen om behov och arbetstillfredsställelse i arbetslivet.

Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete? Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö. De teoretiska begrepp som vi har utgått från är trivsel, delaktighet och inflytande, samt arbetsmiljö. Dessa begrepp ligger till grund för hela studien och resultaten och analysen redovisar vi utifrån dessa tre begrepp. Vi har även använt oss av relevant forskning inom området. I tolkningsramen tar vi också upp arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen regleras arbetsmiljön och lagen är till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. I tolkningsramen tar vi även upp vad som kännetecknar en byråkratisk organisation och dess styrning. Resultatet i denna studie visar att personalen på boendet trivs på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter. De anser att det är en bra arbetsmiljö och känner sig delaktiga samt har inflytande över sin egen arbetssituation. Något som många berättade om var stressen. Att inte hinna med det man ska göra på sitt arbete ansågs stressande. Det framkom även att det fanns brister i hur bearbetningen av dödsfall gick till, detta var något som inte prioriterades. / The purpose of this study is to describe how the employees, at a home for care of old people that is run by a private contractor, experience wellbeing, participation and work environment in their daily work. We choose to explore a home for care of old people that is placed in the middle of Sweden and then we choose a qualitative research method. Our research questions are: How do the employees experience their work environment? What influences the experience of wellbeing at work? Do the employees experience that they are involved in their work? Interviews were conducted with six persons and the questions were of open character. The questions were divided in three areas, participation and influence, wellbeing and work environment. This study is based on these theoretical conceptions and the result and analysis shows on the basis of these conceptions. We also used relevant research from the area. In the chapter were we describe our theoretical conceptions we also describe the work environment act. In the work environment act regulates the work environment and the law is there for prevent ill health and accident at work and to achieve a good work environment. In the chapter we also talk about what distinguish a bureaucratic organization and how it is ruled. The result in this study shows that the employees at the nursing home enjoy one’s work and the work assignments. They regard that it is a good work environment and they feel involved in their own work situation. Many talked about the stress. To not have time for the work assignments are consider stressing. They also told us that there was some lacks in the work on death of older people, this was something that wasn’t prioritized.

Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.

Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel, samt om förväntingarna de hade innan de började arbeta har uppfyllts. Positiva förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan de ha motsatt effekt. I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler. I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp.  Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap. Tre enheter på NFC i Visby valdes att ingå i studien utifrån att ärendehanteringen av dessa enheters ärendeslag var relativt snabb.  Som undersökningsmetoder för denna fallstudie använde vi oss av produktivitetsmätning, enkätundersökning och observationer. Produktivitet mättes i studien genom statistik över handläggares och utredares avslutade ärenden. Mätningen gjordes genom att de anställdas produktivitet över fyra veckor 2012 jämfördes med fyra veckor 2013 för de tre utvalda enheterna på NFC i Visby. Trivseln undersöktes genom en webbenkät, som skickades ut till samtliga handläggare och utredare på de tre enheterna. Anledningen till detta var att få en uppfattning hur de anställdas trivsel förändrats i och med byte av kontorstyp. Observationer användes för att kunna beskriva det nya kontorets utformning och för att få en djupare förståelse av de anställdas uppfattningar om den nya arbetsplatsen.  Ingen signifikant skillnad i produktiviteten kunde påvisas vid mätning av genomsnittsproduktion under fyra veckor. Vi kunde dock inte utifrån resultatet i denna studie utesluta att förändring av konstorstyp påverkade produktiviteten på grund av otillräckligt underlag för mätning. Enkätsvaren visade att trivseln för deltagarna i studien efter byte till kontorslandskap hade minskat i jämförelse med arbete i egna kontorsrum. Störst försämring som deltagarna upplevde var förändringen av arbetsplatsens geografiska läge. Många deltagare upplevde även försämring i den fysiska miljön som belysning, temperatur, ljud och rörelser i kontorslandskapet efter flytt till kontorslandskap. Faktorer som arbetsrelaterat stöd och hjälp från kollegor och chef hade inte förändrats signifikant men deltagarna upplevde att det personliga stödet från kollegor hade minskat. Det framkom även att deltagarna upplevde en minskad integritet och ökad känsla av att bli kontrollerad. Ytterligare slutsatser dragna från studien visade även att brist på delaktighet kunde bidra till minskad upplevelse av trivsel och minskad produktivitet.  Avslutningsvis lämnas förslag till fortsatt forskning om hur produktivitet och trivsel förändras på lång sikt orsakat av byte av kontortypen. Kunskap inom detta område kan bidra till strategiska verktyg för planering av kontorstyper som ger både hög produktivitet och trivsel hos de anställda. / It is more and more common in Sweden for companies and organizations to switch from cell offices to open plan office. Previous research shows that job satisfaction among employees often reduces. This change of office type can provide both positive and negative effects for organizational productivity. The purpose of this study was to investigate how job satisfaction and productivity is affected due to the changed type of office. We investigated how productivity and job satisfaction were affected for employees at the Swedish Social Insurance Agency National Center (NFC) in Visby who made this type of organizational change. Conclusions in the study showed that job satisfaction for the participants after switching to open plan office had decreased in comparison with working in cell offices. No significant differences in productivity were measured. We cannot from the results of this study exclude the possibility that changes of the office type affects productivity due to inadequate basis for measurement we used. Knowledge in this area may contribute to the strategic tool for planning an office type that provides high productivity and job satisfaction for employees.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lagermedarbetares upplevelser och behov av organisationskultur på en specifik arbetsplats. Syftet är även att undersöka chefernas syn på organisationskultur och hur organisationskulturen kan användas som ett verktyg för att främja motivation och trivsel bland de anställda. För att uppfylla detta syfte använder vi oss av följande frågeställningar: - Vilka organisationskulturella aspekter kan vi identifiera i företaget? - Hur påverkar dessa aspekter lagermedarbetarnas motivation och trivsel på arbetsplatsen? Vi använder en kvalitativ undersökningsmetod för insamling av empirisk data. Med hjälp av sociologiska och socialpsykologiska teorier besvarar vi frågeställningarna utifrån sju intervjuer med chefer och lagermedarbetare på ett centrallager i Mellansverige. Resultatet visar att ledningens arbete med de organisationskulturella aspekterna vi identifierat visar likheter med de teorier där organisationskulturen är en del av en ledningsstrategi. Dock upplevs inte dessa kulturella aspekter på samma sätt bland lagermedarbetarna, vilket leder till att motivationen och trivseln på arbetet påverkas negativt. Lagermedarbetarna motiveras av en god sammanhållning och god trivsel, vilket kan främjas genom skapandet av en kultur där ledarna värderar relationer och kommunikation mellan organisationens alla nivåer. / The purpose of this essay is to examine experiences and needs of organizational culture among warehouse employees at a specific workplace. The purpose is also to investigate the managers’ view of organizational culture and if organizational culture can be used as a tool to motivate and promote job satisfaction among warehouse employees. To fulfill this purpose we use the following questions: - Which aspects of organizational culture can we identify within the company? - How do these aspects affect the motivation and job satisfaction of warehouse employees at their workplace? We use a qualitative research method to collect empirical data. Using sociological and social psychology theories we answer the questions based on seven interviews with managers and warehouse employees at a warehouse in central Sweden. The results show that the management’s work with the identified aspects of organizational culture resembles the theories where the organizational culture is seen as a management strategy. However, these cultural aspects are not perceived in the same way by the warehouse employees. This, in turn, has a negative effect on motivation and job satisfaction. The employees are motivated by a strong unity among workers and job satisfaction, which can be promoted through the creation of a culture where leaders value the relationships and communication at all levels of the organization.

Detta examensarbete har sin utgångspunkt i hur ett antal matsalar är organiserade, inredda och möblerade. Mitt intresse av matsalssituationen i skolan, har väckts efter att ha läst resultaten av flera rapporter och utredningar som visar att många barn tvingas vistas i en stressig och bullrig skolmiljö. Syftet med min studie var att undersöka miljön i ett antal olika skolmatsalar. Jag ville ta reda på vilka eventuella hinder som komplicerade möjligheterna att skapa en lugn, harmonisk och bullerfri matsal. Därför har jag observerat hur den fysiska miljön är planerad och hur skolpersonalens pedagogiska och organisatoriska aspekter speglas. Metoden är både kvalitativ och kvantitativ. Genom observationer av tolv olika matsalar, personliga intervjuer med servicepersonal samt intervjuer med fem rektorer kunde jag jämföra skolornas olika förutsättningar. Resultatet pekar på att det är flera faktorer som påverkar. Förutom ekonomins betydelse har personalens inställning till sina arbetsuppgifter en viktig roll. Förhållningssättet mellan lärare, servicepersonal och elever är också av stor betydelse. Resultatet visar dessutom att matsalssituationen är en viktig ledningsfråga i skolsystemet.

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen. Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet. Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var: ”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”