Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är: ”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.” Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Nearly 50 years after the building of the first million programme neighbourhoods many Swedish municipalities faces an extensive restoration work in these neighbourhoods which during their relatively short lifetime have acted as a target for a large amount of criticism. Öster in Gävle is a million programme neighbourhood that has gone through an extensive restoration between 2001-2009 with the aim of improving the living environment. Improvements have been made in the outdoor environment, to the facades of the houses and the entrances’ of each building. The purpose of this study has been to investigate the effects of the renewal in the physical outdoor environment for those who live in the neighbourhood. Factors such as safety, comfort and use of the outdoor environment have been investigated through observations and an inventory of the outdoor environment together with a questionnaire study which was distributed among the citizens of Öster. This study shows that both safety and comfort are satisfactory among the residents unlike previous studies. Many residents reside in the outdoor environment at least once a week and the aesthetics of the area is widely appreciated. To develop the neighbourhood, further improvements that encourage spontaneous meetings in the outdoor environment can be made. Examples of such improvements could be more outdoor sitting areas. The renewal of the area can boost positive spirals for the sense of community in the area which can lead to an increased sense of safety and comfort among the residents. Continued studies could for example examine what effect the development of Gävle Strand east of Öster will have on the integration of the neighbourhood with the other parts of Gävle. / Nästan 50 år efter uppförandet av de första miljonprogramsområdena ställs många svenska kommuner inför omfattande upprustningsarbeten av dessa bostadsområden, som under sin relativt korta livstid varit föremål för mycket kritik. Öster i Gävle är ett miljonprogramsområde som under åren 2001-2009 genomgått en omfattande förnyelse för att förbättra boendemiljön. Förbättringar av utemiljön, husfasader och entréer är några exempel på åtgärder som utfördes under förnyelsen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekterna av förnyelsen av den fysiska utemiljön för de boende på Öster. Genom observationer och en inventering av utemiljön i området tillsammans med en enkät som gått ut bland de boende på Öster har faktorer som trygghet, trivsel och utemiljöns användning undersökts. Studien visar att både tryggheten och trivseln bland de boende är god till skillnad från tidigare studier i området. Många vistas i utemiljön minst en gång i veckan och områdets estetik uppskattas. För att utveckla området föreslås ytterligare åtgärder som uppmuntrar till spontana möten i utemiljön som till exempel fler sittplatser. Förnyelsen i området kan skapa positiva spiraler för den sociala sammanhållningen i området vilket i sin tur ger en ökad känsla av trygghet och trivsel bland de boende. Fortsatta studier kan förslagsvis undersöka hur utvecklingen av Gävle Strand öster om Öster påverkar integrationen av stadsdelen med övriga Gävle.

Hensikten med denne studien var å søke kunnskap om brukerne ved dagsenter i Norge, og hvilken betydning det hadde for deres hverdag at dette tilbudet eksisterte. Dybdeintervju med ni brukere av dagsenter ble foretatt. I innsamling og analyse av data ble Grounded Theory brukt. En kjernekategori kom frem: Gjennom aktivitet og sosial kontakt med andre motvirkes opplevelsen av sosiale savn og depresjoner. Funnene viste at det var mye ensomhet og isolasjon blant informantene. Dagsenter-tilbud to-tre ganger i uken ga dem mulighet for et sosialt nettverk og sosial aktivitet. Dette førte til at de følte seg friskere og ved bedre helse. De viktigste funnene var at dagsentrene representerte fellesskap med andre eldre, aktivitet, trivsel ,og omsorg. / The aim of this study was to gain more insight about the users of day-care centres for the elderly and how their every-day lives benefited from having access to this service. For the purpose of this study, in-depth interviews with nine users were conducted. The principle of Grounded Theory was used in the data collection and analyses. One of the core categories that emerged was: The feeling of social deprivation and depression is amended through activities and social contact with other senior citizens. The results showed that loneliness and isolation were widespread among the participants. Having access to the day-care service two-three times a week provided them with a social network and social activities. This, in turn, made them feel more comfortable and in better general health. The most important findings were that the day-care centre represented a sense of community with other senior citizens, activity, a sense of well-being, and care / <p>ISBN 91-7997-122-0</p>

Majoriteten av befolkningen spenderar i regel minst en tredjedel av sitt liv på en arbetsplats. Det är därför viktigt att medarbetaren känner ett välbefinnande i sitt arbete. Flera studier om arbetsförhållanden och arbetsmiljö i socialtjänsten har visat att socialarbetare upplever hög grad arbetsbelastning som en av de främsta källorna till stress på sitt arbete. Arbetsmiljön på en arbetsplats kan därför påverka medarbetares hälsa och välbefinnande både fysiskt och psykosocialt. Studiens syfte avser därför att undersöka hur socialsekreterare upplever välbefinnandet inom Socialtjänsten.  Studiedesignen är av kvalitativ metodansats, där respondenterna har valts utifrån ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen till studien har skett genom åtta djupintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten i en medelstor mellansvensk kommun.  Materialet har analyserats genom en fenomenologisk inspirerad ansats. Resultatet visar att det finns en obalans mellan de ställda kraven och de tillhandahållna resurser som råder på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön anses ha en stor påverkan till detta. Denna studie visar på vilka faktorer som kan påverka en människas välbefinnande på en arbetsplats. / The majority of the population spend at least one third of their lives at work. Research studies have found that a high workload is one of the most important sources of stress for social workers. It’s therefore important that the employee has a sense of well-being and comfort at work. The work environment can affect employees' health and well-being, both on physical and psychosocial aspects. The purpose of this study is therefore to highlight how social secretaries perceive the concept of well-being at work.  The study design is based on qualitative methodology, where respondents have been selected based on an appropriate selection. The data collection for the study has been accomplished by eight deep interviews with social workers in a Swedish municipality.  The material has been analyzed by a phenomenologically inspired approach.  Results show a paradoxical (or contradictory) perception of well-being among the employees. The psychosocial work environment is considered to have a major impact on this. In this study, factors that can affect human well-being in the workplace are identified.

Dagens arbetsmarknad präglas av att vara dynamisk och rörlig, vilket ställer krav på arbetsgivare att ta hand om sin personal och utforma organisationen på ett sätt som gör att medarbetare utvecklas och motiveras. Samtidigt är en av HR-funktionens stora utmaningar att hitta strategier och utforma aktiviteter för att attrahera, behålla och utveckla personal. I denna kvalitativa studie har vi utgått från en organisation och från den intervjuat både HR, chefer och medarbetare i syfte att undersöka om organisationen har en strategi för personalvård samt hur arbetet ser ut praktiskt. Vi undersöker även vad som anses vara viktigt för att medarbetare ska motiveras och trivas med både arbetsuppgifter och arbetsgivare. För att kunna besvara våra frågeställningar har två teoretiska utgångspunkter använts, krav-kontroll- och stöd- modellen samt tvåfaktorteorin. Studiens resultat visar att det inte finns några utpräglade strategier från organisationen gällande personalvård men däremot framkommer implicita tillvägagångssätt för att personalen ska trivas. Ledarskapet framhålls som den viktigaste faktorn och vi diskuterar på vilket sätt chefen ser till individen i arbetet att vårda och utveckla sina medarbetare och hur det bidrar till organisationens framgång. Gemenskap mellan kollegor och möjlighet till kompetensutveckling är ytterligare två faktorer som lyfts som centrala för att medarbetare ska vilja stanna och trivas hos sin arbetsgivare.

Att tillägna sig sin bostad är en viktig aspekt för att kunna känna sig hemma i sin egen bostad.Arkitekten Ola Nylander presenterar i sin forskning sju egenskapsfält (material och detaljer,axialitet, omslutenhet/öppenhet, rörelse, rumsfigurer, ljus och rumsorganisation) som kan fungerasom måttstockar för hur väl en lägenhet går att ta till sig. Uppsatsen utgår från de sjuegenskapsfälten och undersöker, genom dem, hur de boende upplever trivseln i sin bostad. Allabostäderna i undersökningen är placerade i ett passivhus på fastigheten Flaggskepparen 5 i VästraHamnen Malmö.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka egenskapsfält som är viktiga för hur de boendeupplever trivseln i ett nyproducerat passivt flerbostadshus. 9 stycken kvalitativa intervjuer hardärför genomförts med de boende i fastigheten. Dessa intervjuer har varit mellan 20 och 60 minuterlånga och genomförts på plats i respondenternas lägenheter (alla utom en). Intervjuerna hartranskriberats och analyserats genom de egenskapsfält undersökningen utgår från. Det har ävengenomförts en enklare inventering av de olika egenskaperna i rummen som omger den privatabostaden, exempelvis trapphus och innergård.Slutsatsen är att de sju olika egenskapsfälten har olika betydelse för och kan påverka trivselnolika i en bostad för de boende. Tillsammans bildar de ett sätt att mäta trivseln. Vissa avegenskapsfälten är lättare att ta till sig för de boende och blir därför lättare att undersöka. Andra harvarit svårare att upptäcka i undersökningen. Men tillsammans med de övriga egenskapsfälten fårdessa en mer framträdande roll. Uppsatsens slutsats är att material och detaljer,öppenhet/omslutenhet och ljus är de enklast tolkningsbara egenskaperna. De är därför också deegenskapsfält som kan vara av störst betydelse för trivseln i en bostad. / To make the dwelling your own is of great importance for your well-being.The swedish architect Ola Nylander presents in his research seven different fields of qualities.These qualities are supposed to work as tool for measuring how easy it is to make the dwelling yourown. Those qualities are: material and details, axiality, closeness/openness, motion, spatial shapes,light and organisation of rooms. This thesis is based on the seven fields of qualities and examinesthe characteristics that are important for the comfort of the dwelling. The building in the survey is apassive house on the property Flaggskepparen 5 of the Western Harbour in Malmö.The purpose with this thesis is to examine which fields of qualities that are of importance forthe perception of the comfort in a passive apartment block. 9 interviews have been conducted withthe residents of the building. The interviews has lasted between 20 to 60 minutes. All of theinterviews took place in their apartments except for one. The interviews were transcribed andanalysed based on the fields of qualities. There has also been made a simple inventory of thedifferent features in the spaces surrounding their private homes. For example, the staircase insidethe building and the courtyard that belongs to the house.The conclusion of this thesis is that the seven fields of qualities have difference significationfor making the dwelling your own. Together, they provide a tool for measuring the perception of thewell-being in the dwelling. Some of the fields of qualities are easier for the residents to understandand therefore easier to examine. Other fields of qualities have been hard to detect in the survey andharder for the residents to understand. Together, though, they make up a greater role in themeasuring of the perception of the well-being. The most easily interpretable properties of the fieldsof qualities in this study are: material and details, closeness/openness and light. They are thereforealso the fields that could be considered to being of most relevance for the comfort of the dwelling.

Syftet med denna litteraturstudie var att, ur ett internationellt perspektiv, identifiera gemensamma framgångsfaktorer i den pedagogiska miljön för barn och ungdomar med autism i grundskola och anpassad grundskola. Vi har undersökt vilka samband det finns mellan skolans lärmiljö samt lärarens kommunikation och lärande hos elever med autism. Vi har även undersökt om lärmiljön i skolan samt lärarens kommunikation påverkar trivsel i skolan för elever med autism. De granskade artiklarna analyserades tematiskt och sammanställdes i fem olika teman. Inom temana lärarens roll, tekniska hjälpmedel, social träning, relationer och lokaler har vi hittat resultat som leder till större engagemang hos eleverna, förbättrad social interaktion, ökat lärande samt högre trivsel. I vår studie har vi funnit framgångsfaktorer som vi som speciallärare kan påverka och förmedla i skolan. Vi har även funnit metoder och modeller som påverkas av organisation och ekonomi. Vår studies resultat är intressant för både yrkesverksamma lärare samt skolledning.

The construction industry in Sweden today is a busy market. The demand for new residences is very high and many are recruited to the industry for companies to be able to meet the demand. Generally a construction site needs temporary construction facilities for staff to manage administrative tasks and have conferences, eat, rest, shower etc. The purpose of this study is to investigate how the temporary construction site facilities can be established to better promote communication, cooperation, flow of people, flow of material, comfort and well-being. To identify problem areas and potential solutions, interviews were conducted with people from different working categories. Through interviews and own observations, the authors chose popular potential solutions and improvement opportunities and tested them on larger amount of people in a survey. By visiting a number of construction sites and their temporary facilities it was found that there are many ways to establish them. General solutions were made for bigger and smaller establishments, for example where to allocate different workspaces or how to use visual management in the best way. Suggestions were made on how to adjust furniture easier by using a system of holding strips and rails. Factors such as a relax rooms, paintings and plants were suggested to would improve comfort and well-being. Finally, conclusions could be made in different areas. More random interaction between working categories would improve communication and promote a nice working environment. An area especially made for these interactions with a strategic placed coffee machine could increase interaction. Offices should be allocated in a way that makes the ones responsible for the blue collar workers easier to reach. The ones who perform more administrative tasks throughout the day, like the site manager, should be allocated far from the entrance, to minimize the risks of disruption. Conference rooms should be placed furthest in the establishment, in that way meetings will not be interrupted. Today there is too little focus on the little things that could improve comfort and well-being. More comfortable chairs, tables that can be adjusted in height, white walls and so on are examples on what could be done differently. / I Sverige råder idag en högkonjunktur i byggbranschen. De flesta städerna har brist på bostäder, vilket leder till långa köer, och pressen att bygga nytt är stor. Allt fler rekryteras till byggbranschen för att möta behovet. Byggarbetsplatser kräver att arbetarna har utrymmen som arbetarna kan nyttja på raster, administrativa arbeten och sköta hygienen i. Vanligen är dessa utrymmen i form av bodetableringar. I denna rapport undersöks hur bodetableringar kan utformas för att främja kommunikation, flöden och trivsel. Syftet är att ta fram konkreta förbättringsförslag gällande nämnda områden. För att få en bild av nuläget och identifiera förbättringsområden har författarna besökt ett antal etableringar, både från uppdragsgivaren Skanska och från andra företag. Personer från olika yrkesgrupper har intervjuats för att ta fram åsikter och förbättringsförslag från alla som har bodarna som sin arbetsplats. Utöver intervjuer och egna observationer gjordes en enkätundersökning för att få mer tyngd i de förbättringsförslag som uppkommit. Under arbetets gång visade det sig att utformning av bodetableringar ser mycket olika ut beroende på hur stort projektet är, vilket företag som har projektet samt hur platschefens preferenser ser ut. Generella lösningar togs fram på hur mindre respektive större etableringar bör utformas för att främja kommunikation. Även vilka visuella tavlor och medel som kan användas. Förslag presenteras på hur material kan anpassas i bodarna på ett lättare sätt och därmed kunna använda samma rum till olika saker. Faktorer gällande hur bodar kan inredas för att öka trivseln tas fram. Slutsatser har kunnat dras inom många olika områden. Bland annat att mer slumpvisa möten inom bodarna skulle förbättra kommunikation och trivsel. En neutral yta, gärna i anslutning till en invändig trappa, gör det lättare för folk att mötas. Kontor och konferensrum bör placeras på ett sätt som gör arbetsledare tillgängliga för yrkesarbetare samtidigt som platschef och konferensrum ska finnas närmare slutet på etableringen då det ska vara mindre spring kring dem. Ett bärlist-system med skenor i bodarna borde införas för att de ska vara lättare att sätta upp tavlor, hyllor och möbler samt göra om ett rum om det behövs. Idag läggs för lite fokus på inredning i bodarna. Många vill se mer växter, tavlor, mattor och liknande för att öka nivån av trivsel.

Denna kandidatuppsats genomförs på uppdrag av en arbetsgivare. Huvudfokus i denna kandidatuppsats är vad som genererar arbetstillfredsställelse och motivation hos medarbetarna på en kundsupportavdelning. Den specifika avdelningen har högre personalomsättning än resterande avdelningar inom organisationen. Teoretiska utgångspunkter är att medarbetare som känner arbetstillfredsställelse och är motiverade i sitt arbete är mer benägna att stanna i sina arbetsroller. Det påverkar även medarbetarnas välmående, prestationer, utveckling och således organisationens framgång. Motivation skapas utifrån yttre och/eller inre faktorer och baseras på i vilket syfte en individ väljer att handla för självförverkligande eller givet ett förväntat resultat och mål. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjumedarbetare på avdelningen. I resultatet framgår det utifrån medarbetarnas upplevelser att de främsta faktorerna som bidrar till arbetstillfredsställelse är goda interpersonella relationer, stöd och möjlighet till utveckling. Vidare framgår det att medarbetarna främst motiveras av ansvar, bekräftelse, arbetsrelaterade mål och framförallt av att utvecklas. Medarbetarna beskriver en positiv bild av organisationen och avdelning i stort som uppfyller faktorer som är viktiga gällande arbetstillfredsställelse och motivation. Brister beskrivs vara begränsadvariation och utveckling i själva arbetsuppgifterna som stundtals upplevs vara omotiverade. För organisationen kan detta tänkas innebära en utmaning då kundsupport och dessarbetsuppgifter karaktäriseras av enformighet och stagnation som hämmar utveckling. I studien har det framgått att trots arbetsuppgifternas karaktär är arbetstillfredsställelsen högberoende på utmärkande faktorer som kan tänkas kompensera bristerna under en viss tid, dock inte som en långsiktig lösning. Arbetsrelaterade insatser kring utveckling är därför avgörandeför avdelningen för att medarbetarna ska se sin situation inom arbetsrollen/avdelningen som långsiktig.

Försvarsmakten har under de senaste åren genomfört flera förändringar, av både organisation och inriktningar. Dessa har varit styrda av ekonomiska och politiska skäl men också för att kunna möta det förändrade omvärldsläget. Mitt i dessa förändringar befinner sig Försvarsmaktens personal. Denna studie fokuserar på de officerare inom Försvarsmakten vilka trots omorganisationer och förändringar av verksamheten jobbar kvar inom myndigheten. Den av oss identifierade tidigare forskningen rörande Försvarsmaktens personal fokuserar främst på de som lämnat sin anställning inom myndigheten.Försvarsmakten påtalar ofta att personalen är dess främsta resurs, vilket blir syftet med denna studie. Att öka förståelsen för faktorer bakom personalens trivsel och motivation, för att därmed kunna behålla de som redan finns inom myndigheten.Studien är genomförd som en kvalitativ induktiv undersökning med ett urval av respondenter från tre av Försvarsmaktens organisationsenheter. Trots dessa olika organisationsenheters skilda verksamhetsområden, identifieras likheter av faktorer som bidrar till att de uppskattar och motiveras av sin anställning inom Försvarsmakten.Kommunikation, relation, uppfyllelse samt variation är de fyra övergripande teman som studien har identifierat.Studien gör inte anspråk på att placera dessa i någon hierarkisk ordning, där någon betyder mer än någon annan. Däremot kan det konstateras att de varierar över tiden för enskilda individer, vilket därmed betyder att de är av olika vikt för individen beroende på var individen befinner sig i sin livssituation. De skapar en balanserad uppfyllelse.