En skolbyggnad har alltid varit en allmän plats som representerat samhället och dess brukare genom dess höga kulturvärde. Idag finns det många olika stommaterial att använda för att bygga en skolbyggnad. År 2016 blev Sveriges första skola byggd i massivträ klar. Lärare är bland de viktigaste faktorerna för elevernas utveckling, men även miljön de befinner sig i påverkar deras inlärningsförmåga och välmående. Syftet med studien är att undersöka om skolornas val av stommaterial samt utformning påverkar elevernas trivsel. Syftet är även att kunna bidra med kunskap till byggsektorn om hur en skolas fysiska miljö kan utformas. Genom enkätundersökningar erhölls data från tre olika skolor, med tre olika stommaterial, från tre olika tidsepoker. Resultatet visade att den största parametern för elevers trivsel var lärarna och klasskamraterna, därefter kom färgerna i skolan. / A school building has always been a public place that represents the society and its users. Today there are a lot of different structural materials to use to build a school building. In 2016, Sweden’s first school built in solid wood was completed. Teachers are among the most important factors in enchancing student’s development, but also the enviroment they are in, affects their learning ability and well-being. The purpose of the study is to investigate whether the schools’ choice of structural material and building design influences pupils’ well-being. The purpose is also to be able to contribute knowledge to the construction sector on how a school’s physical environment can be designed. A survey provided data from three different schools, with three different structural materials, from three different eras. The result shows that the most vital parameter for pupils’ well-being were the teachers and classmates, but also the colors of the school.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras. Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer. De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda. Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare. Fokus riktas på både de praktiska och teoretiska avsnitten och innefattar samtliga arbetsmoment från grundläggning till färdigt hus. / The purpose of this graduate thesis is to figure out how to improve the introduction for newly employed work managers with no earlier experience within this field. This thesis came as a response to Peabs’ internal survey which for a couple of years has illuminated the coworkers´ view on their well-being and working environment at the workplace. The survey has been used for finding improvement areas and several respondents have reported that the introduction is inadequate and is in need of improvement, which thus has led to this thesis for the division Peab Bostad in Solna. This report uses a qualitative interview method of ten persons with connection to the work manager role and additional ten complementing interviews. The main conclusions and suggestions for improvement which were brought up from the interviews (for this thesis) are that all the interviewed believe that the newly employed work managers should be assigned with a significantly enhanced description of Peabs’ work methods, core values and the company’s expectations of the newly employed. The majority of the interviewed regarded some form of a structured development plan was to be obtained. Consequently a plan intended for a newly employed work manager was established, including phases and corresponding courses to be taken prior to each phase. The focus is on both the practical and the theoretical parts which include all the work phases from the start to the completed building. This report illuminates the importance of an increased co-operation between the experienced staff and the newly employed inexperience work managers. Accordingly they will receive support from several individuals and thus increase the feedback.

The aim of the study was to analyse what may enhance joy in work and to estimate the effects on experienced health and good life and joy in work by load ergonomic measures that were realized in a larger food manufacturing company. Ergonomics is here defined in an entirety. Man is a complex being and is observed in the context of his work and work organization. A project group, recruited from a working team at the studied company, created an objective for the work of the group and the company. Thereafter improvement and change areas were analysed and suggestions for changes were presented and carried out to some extent. The question at issue was: What defines a work that promotes experienced health and a good life? It has been evaluated in terms of the key words of the objective: meaningful, joy, comfort, health, personal development, work environment. Methods used were questionnaires and interviews before and after ergonomic improvements with a one-year interval. A correlation matrix was calculated to analyse how the questionnaire variables describing joy of work covariate. 136 persons (drop-out rate 5,2 %) answered the questionnaire. The year before 121 persons within the same production area had answered the same questionnaire. The questionnaire addressed experienced musculoskeletal pain from work and estimated need for sick leave. It also addressed attitudes to work, fellow workers and company management. Further more, attitude to life and health as well as data to calculate BMI were collected. The result shows no significant change in either health, pain or joy in work. The pain levels were in general high to very high. The need for sick leave due to pain had increased. Many subjects showed overweight. Seven persons, operators and company management, were interviewed regarding their attitudes to joy of work. Great similarities in views on how joy of work can be promoted as well as their personal role in this were found. The correlation matrix gives further support to other studies showing that democratic processes, information and opportunity to develop give higher commitment and higher degree of joy of work. A significant relation between support from the foreman and perception of good health and a good life was another finding. A possible explanation for the lack of influence from the ergonomic interventions is a too short follow up time. / Syftet med uppsatsen var att analysera vad som kan ge arbetsglädje samt utvärdera effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi är här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan ses som en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. En projektgrupp, rekryterad ur en arbetsgrupp vid det studerade företaget, arbetade fram en målbild för sitt och företagets arbete. Därefter analyserades förbättringsområden samt presenterades förändringsförslag som delvis genomfördes. Frågeställningen för arbetet var: Vad definierar ett arbete som främjar upplevelsen av god hälsa och ett gott liv? Denna utvärderades i termer av målbildens nyckelord: meningsfull, glädje, trivsel, hälsa, personlig utveckling, arbetsklimat. Lönsamheten studerades inte. De metoder som användes var enkät och intervju med ett års mellanrum före och efter genomförandet av ovan nämnda förändringar. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskriver arbetsglädje samvarierade. Enkäten besvarades av 136 personer (bortfall 5,2 %). Året innan hade enkäten besvarats av 121 personer inom samma produktionsområde. Enkäten behandlade upplevda muskuloskeletala besvär av arbetet samt skattade behov av sjukfrånvaro. Den behandlade också attityder till arbetet, arbetsledningen och arbetskamraterna. Dessutom efterfrågandes inställning till livet och hälsan samt data för BMI-beräkning. Resultatet visar ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga. Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg att arbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett gott liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.

Den vetenskapliga diskussionen rörande ledarskap och motivation kan anses rik och väldimensionerad då dessa områden studerats omfattande. Trots detta finns fortfarande outforskade områden att undersöka, däribland inom en skandinavisk kontext. Denna uppsats angriper fenomenen utifrån ett underarbetat område i form av en supportavdelning på ensvenskt ICT-bolag där försäljning belyses som en av de centrala arbetsuppgifterna. Studiens syfte utgjordes av att undersöka (1) ledarskapet inom avdelningen och (2) medarbetarens förutsättningar att motiveras och ledarskapets betydelse för dessa. Vidare undersöktes (3) vilka motivationstyper som kan identifieras bland medarbetarna och implikationerna av ledarskapet och förutsättningarna för dessa. Slutligen studerades (4) implikationer av samtliga tidigare nämnda aspekter för medarbetarnas prestation och trivsel på arbetsplatsen.För att besvara dessa frågor utgår studien i huvudsak från en deduktiv forskningsansats, varav den teoretiska referensramen utgörs av Leader Autonomy Support (LAS), utvecklande ledarskap och självbestämmandeteori (SDT). I studiens utförande har en kombination av en kvantitativ- och kvalitativ metod tillämpats till följd av att både en enkätundersökning och kompletterande, semistrukturerade intervjuer genomförts. Enkäten som skickats ut till de anställda inom avdelningen har sedan analyserats genom faktoranalys, multipel- och bivariat regressionsanalys. De semistrukturerade intervjuerna, där respondenterna var ledare inom avdelningen, sammanställdes sedan utifrån en tematisk analys. Resultaten tyder på att en kombination av både utvecklande- och konventionellt ledarskap finns på arbetsplatsen, medan medarbetarnas känsla av kompetens är mest framträdande på avdelningen. Ledarskapet uttrycks vidare ha en påverkan på upplevelsen av autonomi och kompetens. Kontrollerade former av motivation dominerar på avdelningen, medan både förutsättningar och ledarskap bevisas ha betydande effekter för den motivationstyp som råder. Däribland åskådliggörs ett positivt samband mellan utövandet av ett utvecklande ledarskap och autonom motivation. Till sist presenteras att samtliga led har en påverkan på medarbetarens trivsel och prestation. Medarbetarna presterar bäst gentemot övriga mål relativt uppnåendet av försäljningsmål, varav den kontrollerade motivationstypen kopplas till prestationshöjning gentemot mål som inte omfattar försäljning medan den autonoma snarare relateras till utökad trivsel. Medarbetarnas upplevda trivsel tyds i sin tur ha positiva implikationer för uppnåendet av försäljningsmål. Resultaten bekräftar och belyser både teoretiska- och praktiska insikter om ledarskapets betydelse. / The scientific discourse surrounding leadership and motivation can be considered rich and multidimensional as these areas have been studied extensively. However, there are still unexplored areas to investigate, including a Scandinavian context. This thesis addresses these phenomena within an underexplored domain, more specifically the support department of a Swedish ICT company, in which sales are highlighted as one of the main tasks. The purpose of the study was to examine (1) the leadership within the department and (2) the employees' conditions to be motivated and the importance of leadership for these conditions. Furthermore, (3) the prevailing types of motivation among the employees and the implications of leadership and the conditions on the motivation were studied. Lastly, (4) the implications of all the previously mentioned aspects on the employees' performance and well-being in the workplace were examined. To address these inquiries, the study predominantlyadopts a deductive research approach with the theoretical framework anchored in Leader Autonomy Support (LAS), developmental leadership, and Self-Determination Theory (SDT). The methodology of the study consisted of a combination of quantitative and qualitative methods as both a survey and complementary, semi-structured interviews were conducted. The survey, which was distributed to the employees within the department, was analyzed through factor analysis, multiple- and bivariate regression analysis. The results from the semi-structured interviews, in which the respondents were leaders within the department, were compiled and analyzed through a thematic analysis. The results of the study indicate that a combination of both developmental and conventional leadership exists in the workplace, whereas the employees' perceived competence is most prominent within the department. Furthermore, leadership is shown to have an impact on the employees’ perceived level of autonomy and competence. Controlled forms of motivation are predominant among the employees of the department, while both the conditions for motivation and leadership are found to have significant effects on the prevailing type of motivation. A positive correlation between developmental leadership and autonomous motivation is highlighted. Finally, leadership, conditions and motivation are shown to have an impact on employee well-being and performance. Employees are better at achieving other goals than those regarding sales, whereas the controlled motivation type is associated with improved performance towards non-sales related targets, while the autonomous motivation rather is related to increased well-being. The employees’ well-being, in turn, has been shown to positively affect their performance related to sales targets. The results confirm and highlight both theoretical and practical insights regarding the significance of leadership.

Syftet med arbetet var att undersöka hur konsulter beskriver och resonerar om sin organisationstillhörighet och arbetstillfredsställelse. För att ta reda på detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer på konsulter med minst två års arbetslivserfarenhet som konsulter. På arbetsmarknaden finns en rörlighet som kan utgår från ett eget val som att byta jobb, karriär eller av olika anledningar vara påtvingad en uppsägning. Genom åren har synen på rörlighet och flexibilitet varierat och förändrats (Håkansson & Isidorsson, 2017). Därför har intresset legat i vad som motiverar konsulterna att stanna inom sin organisation, vad det är konsultföretagen tillför för deras arbetstillfredsställelse och organisationstillhörighet. När en organisation har lagt ner tid och resurser på rekrytering så krävs det ännu insatser för att behålla medarbetare inom organisationen. Konsulterna har en central och direkt avgörande betydelse för konsultföretag. Intresset fokuserar främst på att skapa en djupare förståelse och helhetsbild av konsulters upplevelser och erfarenheter inom industri- och IT-sektorns upplevelser och erfarenheter. I studien beskrivs konsultyrket vara en flexibel anställningsform som innebär en viss frihet med utvecklingsmöjligheter. Resultatet i studien visar på att sociala relationer och olika former av sociala sammankomster värdesätts högt för viljan att stanna kvar som konsult. Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som kan kopplas till välmående och en rad positiva effekter i organisationer (Folkhälsomyndigheten 2020). Studien visar att arbetstillfredsställelse har en relation med konsultens organisationstillhörighet, välbefinnande och motivation att stanna inom företaget. Resultatet tyder på att relationen med närmaste chef och kollegor har en betydande roll. Motivationen framförs bland annat genom möjlighet till kompetensutveckling, uppskattning av chefer och kollegor samt en öppenhet inom organisationen. Slutsatsen belyser att sociala relationer är värdefulla för konsultens arbetstillfredsställelse, organisationstillhörighet och vilja att stanna kvar hos sitt konsultföretag. Vidare värdesätts också olika former av flexibilitet, utvecklingsmöjligheter och inflytande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om det finns någon skillnad i gemenskap eller trivsel hos företag med olika mängd friskvårdsinsatser samt om det finns någon skillnad i trivsel och gemenskap hos anställda som i högre grad utför dessa aktiviteter tillsammans med kollegor. Forskning har hittat starka band både mellan gemenskap, trivsel och arbetsprestation och mellan fysisk aktivitet, välmående och trivsel. Friskvårdsinsatser har funnits i Sverige sedan slutet av 80-talet för att hjälpa arbetsgivaren ha hälsosamma anställda men ett av huvud- syftena med personalförmåner är enligt den svenska lagen också att skapa trivsel. Studien jämförde två företag genom att skicka ut enkäter till de anställda. Även friskvårdsinsatserna undersöktes för att se om någon av dem utfördes tillsammans med kollegor mer frekvent. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i gemenskap mellan företagen och företaget med färre friskvårdsinsatser hade högre trivsel. Slutsatsen att andra faktorer än friskvårdsbidraget vägde tyngre drogs. I jämförelsen av de olika friskvårdsinsatserna framkom att insatsen "kaffe, te, frukt eller annan lättare förtäring" (fika) används oftare tillsammans än de andra. De som alltid fikar tillsammans med kollegor hade också signifikant högre trivsel och gemenskap än de som inte uppgav att de fikade med kollegor frekvent.

Välplanerade, tydliga och säkra gång- och cykelvägar, hädanefter kallat GC-väg, minskar skaderisken samtidigt som det uppmuntrar användandet av gång eller cykel som färdsätt. Utformningen påverkar dock hur olika människor uppfattar och använder GC-vägarna, samt även passager och korsningar. När utformningen är välgjord och lätt att förstå minskar skaderisken för fotgängare och cyklister. Men vad anser människor är en bra utformning? Litteratur granskades för att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar upplevelsen. Tre generella teman, eller kategorier, kunde identifieras: tydlighet, trygghet och trivsel. Under de tre kategorierna kunde sedan 13 påverkande faktorer räknas: skyltning, markeringar, vägtyp, navigation, sikt, hinder, vägbredd, separering för fotgängare, separering för cyklister, trafikljus, allmän utformning, material och färg. En enkätundersökning, som distribuerades online, genomfördes sedan i vilket respondenter presenterades fem bilder på gång- och cykelvägar fotograferade i Gävle centrum. De ombads värdera de 13 faktorerna i bilderna baserat på hur positivt eller negativt de tyckte faktorn var. Resultaten från enkäten sammanställdes både i helhet och separerat efter de två demografiska grupperna Allmänhet och Yrkeskunniga, varav yrkeskunniga ersattes av studenter från Samhällsplanerarprogrammet på Högskolan i Gävle. För att undersöka skillnaden mellan grupperna prövades hypotesen om studenterna uppfattar och värderar utformningarna annorlunda än allmänheten. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna även om studenterna var mer positivt inställda till de flesta faktorerna. Beräkningarna som genomfördes visade även på att respondenterna var neutralt inställda till platserna i bilderna där faktorer kopplade till trivsel ofta upplevdes sämst. / Well-planned, legible, and safe walking and cycling paths help in reducing the risk of injury while encouraging the use of walking or cycling as a means of transport. However, design influence how different people perceive and use the paths, passages, and intersections. When the design is well made and easy to understand the risk of injury to pedestrians and cyclists is reduced. But what do people perceive as good design? Literature was examined to get a comprehensive idea of which factors influence the perception. Three general themes, or categories, were identified: clarity, security, and pleasantness. As part of the three categories 13 influencing factors could then be found: signage, markings, road type, navigation, visibility, obstacles, road width, separation of path for walking, separation of path for cycling, traffic lights, general design, material, and colour. An online survey was then conducted in which respondents were presented with five photos of pedestrian and bicycle paths photographed in the city centre of Gävle. The respondents were asked to evaluate the 13 factors in the pictures on whether they found the factor as a positive or a negative influence. The results from the survey were compiled both as a whole and separately according to the two demographic groups General public and Professionals, in which spatial planning students from Högskolan i Gävle functioned as stand-ins for professionals. To investigate the difference between the groups a hypothesis was tested: if the students perceive and value the designs differently. The results showed that there was no significant difference between the groups, even though the students were somewhat more positive towards most of the factors. The calculations that were carried out also showed that the respondents were neutral to the places in the pictures, except for factors linked to pleasantness that were often perceived more negative than the rest.

I en tid där skolor stängs ner för gott som en strategi för att möta utmaningar som exempelvis segregation inom västerländska skoldistrikt är det värt att reflektera över hur de påverkar barn och deras välbefinnande. Bakgrunden till uppsatsen bygger på ett större projekt av Flensner & Svensson (2023) kopplat till skolstängningar. I uppsatsen har projektets data från hösten 2021 använts. Metoden är kvantitativ och den upplevda känslan av trivsel, trygghet och tillit jämfördes mellan elever som bytt skola och de som inte bytt skola. Det var 1349 elever i åldrarna 10–15 år som deltog i undersökningen. Data från projektet analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och ett oberoende t-test. Resultaten visade att trivsel, trygghet och tillit korrelerar positivt med varandra. Elever som svarade på enkäten och hade bytt skola trivdes i genomsnitt lika bra jämfört med de som inte hade bytt skola. Dessutom fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av trygghet, där de som inte bytt skola kände sig tryggare. De som bytt skola upplevde en högre nivå av tillit. Eftersom många av de tillfrågade valde att inte svara skulle det kunna ha påverkat generaliserbarheten av resultatet. Diskussionen belyser skolstängningars effekt på elevernas upplevelse av trivsel, trygghet och tillit i skolan. / At a time when schools are being closed for good as a strategy to meet challenges such assegregation within Western school districts, it is worth reflecting on how they affect children and their well-being. The background to the essay is based on a larger project by Flensner & Svensson (2023) linked to school closures. In the essay, the project's data from autumn 2021 has been used. The method is quantitative, and the perceived sense of well-being, security, and trust was compared between students who changed schools and those who did not. There were 1,349 students aged 10–15 who participated in the survey. Data from the project were analyzed using Pearson's correlation analysis and an independent t-test. The results showed that well-being, security, and trust correlate positively with each other. Pupils who responded to the survey and had changed schools were on average just as happy compared to those who had not changed schools. In addition, there was a significant difference in the security experience, where those who did not change schools felt safer. Those who changed schools experienced a higher level of trust. As many of the respondents chose not to answer, this could affect the generalizability of the results. The discussion highlights the effect of school closures on students' experience of well-being, security, and trust in school.

Syfte: Det råder brist på utvärderingar av belysningsanläggningar, vilket är ett viktigt verktyg för att få förståelse för brukares upplevelse, säkerställa en anläggnings kvalitet och förvärva kunskap till kommande projekt. Inomhusmiljön påverkar i hög grad människans hälsa och välbefinnande, där belysningen är en stor påverkningsfaktor. I samverkan med konsultföretaget WSP har utvärderingar genomförts i två kontorsmiljöer på Domstolsverket i Jönköping. Målet med studien var att undersöka hur en kvalitativ och kvantitativ utvärderingsmetod stod i relation till brukarnas uppfattningar av visuell trivsel. Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att förstå ljusmiljöns perceptiva och fysikaliska uppbyggnad, samt förstå brukarnas subjektiva uppfattning. Använda metoder var enkät, observation utifrån PERCIFAL och mätning av luminansförhållande. Resultat: Inga tydliga samband återfanns mellan brukarnas uppfattning av visuell trivsel och observation, eller analyserade. Svaga tendenser fanns dock på att i de områden observatörerna upplevde ljusare, var även respondenternas attityd till den visuella miljön mer positiv. Både höga och låga luminansförhållanden resulterade i att respondenterna erhöll en positiv attityd till den visuella miljön och välbefinnande. En positiv inställning till ljusmiljön visade sig gynna den visuella trivseln. Starkast samband fanns mellan inställning till ljusmiljön och upplevelsen av den visuella miljön, där en positiv inställning gynnade upplevelsen av den visuella miljön. Konsekvenser: Studiens slutsats är att varken en mätning eller observation är tillräcklig att användas enskilt för att säkerställa brukarnas visuella trivsel, eller för att beskriva hur ljusmiljön uppfattas av användarna. Därför rekommenderas det att inkludera brukare vid utvärdering, och att utföra mer omfattande utvärderingar för att generera kunskap kring kopplingen mellan mätbart ljus, perceptiv upplevelse och subjektiv uppfattning av visuell trivsel. Om utvärderingar och efterkontroller som även tar hänsyn till brukarnas subjektiva uppfattning prioriteras högre i byggprocessen, kan det säkerställa att ljusmiljöer erhåller ännu högre kvalitet. Begränsningar: Att enkäten utfördes på distans kan ha påverkat resultatet, samt att respondenterna ofta valde det neutrala mittenalternativet. Vissa begrepp kan även ha tolkats på annat sätt än förväntat. Observation och mätning utfördes endast vid ett tillfälle och inte i samtliga zoner där respondenterna var positionerade. Observation och mätning utgick endast från belysningens grundinställningar och bildskärmarna var inte tända vid detta tillfälle. Valet av antalet lokaler och skillnad i användningsfrekvens kan också ha påverkat resultatet. Mätning av luminans visade sig vara mer komplext än vad som förväntats. Intervjuer hade troligtvis givit en djupare förståelse kring det undersökta fenomenet än vad som generades från enkäten. Resultatet är enbart tillämpbart i det undersökta fallet och är därmed inte generellt giltigt. / Purpose: There is a shortage of evaluations of lighting constructions, which are crucial to understand the user, ensure the environmental quality and generate knowledge for future projects. The users’ well-being is affected by the indoor environmental quality, where the lighting has a major impact. In collaboration with the consulting company WSP, evaluations have been executed in two office environments at Domstolsverket in Jönköping. The aim with the study was to investigate how one qualitative and onequantitative evaluation method is related to the users’ perceptions of visual well-being. Method: A combination of qualitative and quantitative methods were used to understand the perceptive and physical construction of the lighting environment, and to understand the users’ subjective experience. Used methods were questionnaire, observation based on PERCIFAL and luminance ratio measuring. Findings: No significant connection were found between the users’ experience of visual well-being and the observation, or between the luminance ratios. There were weak tendencies that those areas of which the observers experienced the brightest, the users experienced the visual environment in a more positive way. Both high and low luminance ratios resulted in a positive attitude to the visual environment and the wellbeing. A positive attitude to the lighting environment favored the visual well-being. The strongest connections were found between the attitude to the lighting environment and the experience of the visual environment, where a positive attitude favored the experience of the visual environment the most.  Implications: Since either the measuring or the observation hadn’t any connection to the users’ subjective experience, the conclusion of the study is that either luminance ratios or a visual evaluation individually are sufficient to ensure the users visual wellbeingor to describe how the lighting environment is experienced by the users.Therefore, it is recommended to include users in evaluations, and to execute more comprehensive evaluations to generate more knowledge regarding the connection between measurable light and perceptive and subjective experience of visual wellbeing. If this is included in the process, it might increase the quality of the lighting environment. Limitations: The questionnaire was responded to at a distance and the respondents tended to choose the neutral central option and those factors might have affected the result. Some terms might also have been interpreted in another way than expected. The observation and the measuring were only executed once, and not in all the areas where the respondents were positioned. While measuring and observing, only the most used light setting was used and the computer screens where not on. Luminance measuring was more complex than expected. Interviews might have given a deeper understanding about the investigated phenomenon than what was generated from the questionnaire.The result is only applicable in this specific case and therefore not universal.

Bakgrund: Med en fördubbling av antalet anställda, de höga sjukskrivningsdagar samt att arbetet inom restaurang ses som påfrestande är det viktigt och intressant att undersöka den psykosociala arbetsmiljön bland restauranganställda. Syfte: Undersöka restauranganställdas upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel. Metod: Kvalitativ metod av induktiv karaktär med empiri insamling genom semistrukturerade intervjuer och analys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat/konklusion: Den upplevda psykosociala arbetsmiljön inom restaurang i relation till hälsa, välbefinnande och trivsel påverkas av tre betydelsefulla kategorier: Den betydelsefulla gästen, att känna gemenskap och kärlek till yrket samt systematiskt arbete och kontroll. / Background: With the increasing number of employees, the high sickness absence in the profession and to work in the restaurant seen as stressful it is important and interesting to look into the psychosocial work among restaurant employees. Aim: Investigate restaurant employee perceptions of the psychosocial work environment in relation to health, well-being and job satisfaction. Method: Qualitative method of inductive character with empirical data collection through semi-structured interviews and analysed by qualitative content analysis. Results / conclusion: The perceived psychosocial work environment in a restaurant in relation to health, well-being and job satisfaction is influenced by three major categories: The important guest, feel and love for the profession and systematic work and control.