Syfte: Det råder brist på utvärderingar av belysningsanläggningar, vilket är ett viktigt verktyg för att få förståelse för brukares upplevelse, säkerställa en anläggnings kvalitet och förvärva kunskap till kommande projekt. Inomhusmiljön påverkar i hög grad människans hälsa och välbefinnande, där belysningen är en stor påverkningsfaktor. I samverkan med konsultföretaget WSP har utvärderingar genomförts i två kontorsmiljöer på Domstolsverket i Jönköping. Målet med studien var att undersöka hur en kvalitativ och kvantitativ utvärderingsmetod stod i relation till brukarnas uppfattningar av visuell trivsel. Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att förstå ljusmiljöns perceptiva och fysikaliska uppbyggnad, samt förstå brukarnas subjektiva uppfattning. Använda metoder var enkät, observation utifrån PERCIFAL och mätning av luminansförhållande. Resultat: Inga tydliga samband återfanns mellan brukarnas uppfattning av visuell trivsel och observation, eller analyserade. Svaga tendenser fanns dock på att i de områden observatörerna upplevde ljusare, var även respondenternas attityd till den visuella miljön mer positiv. Både höga och låga luminansförhållanden resulterade i att respondenterna erhöll en positiv attityd till den visuella miljön och välbefinnande. En positiv inställning till ljusmiljön visade sig gynna den visuella trivseln. Starkast samband fanns mellan inställning till ljusmiljön och upplevelsen av den visuella miljön, där en positiv inställning gynnade upplevelsen av den visuella miljön. Konsekvenser: Studiens slutsats är att varken en mätning eller observation är tillräcklig att användas enskilt för att säkerställa brukarnas visuella trivsel, eller för att beskriva hur ljusmiljön uppfattas av användarna. Därför rekommenderas det att inkludera brukare vid utvärdering, och att utföra mer omfattande utvärderingar för att generera kunskap kring kopplingen mellan mätbart ljus, perceptiv upplevelse och subjektiv uppfattning av visuell trivsel. Om utvärderingar och efterkontroller som även tar hänsyn till brukarnas subjektiva uppfattning prioriteras högre i byggprocessen, kan det säkerställa att ljusmiljöer erhåller ännu högre kvalitet. Begränsningar: Att enkäten utfördes på distans kan ha påverkat resultatet, samt att respondenterna ofta valde det neutrala mittenalternativet. Vissa begrepp kan även ha tolkats på annat sätt än förväntat. Observation och mätning utfördes endast vid ett tillfälle och inte i samtliga zoner där respondenterna var positionerade. Observation och mätning utgick endast från belysningens grundinställningar och bildskärmarna var inte tända vid detta tillfälle. Valet av antalet lokaler och skillnad i användningsfrekvens kan också ha påverkat resultatet. Mätning av luminans visade sig vara mer komplext än vad som förväntats. Intervjuer hade troligtvis givit en djupare förståelse kring det undersökta fenomenet än vad som generades från enkäten. Resultatet är enbart tillämpbart i det undersökta fallet och är därmed inte generellt giltigt. / Purpose: There is a shortage of evaluations of lighting constructions, which are crucial to understand the user, ensure the environmental quality and generate knowledge for future projects. The users’ well-being is affected by the indoor environmental quality, where the lighting has a major impact. In collaboration with the consulting company WSP, evaluations have been executed in two office environments at Domstolsverket in Jönköping. The aim with the study was to investigate how one qualitative and onequantitative evaluation method is related to the users’ perceptions of visual well-being. Method: A combination of qualitative and quantitative methods were used to understand the perceptive and physical construction of the lighting environment, and to understand the users’ subjective experience. Used methods were questionnaire, observation based on PERCIFAL and luminance ratio measuring. Findings: No significant connection were found between the users’ experience of visual well-being and the observation, or between the luminance ratios. There were weak tendencies that those areas of which the observers experienced the brightest, the users experienced the visual environment in a more positive way. Both high and low luminance ratios resulted in a positive attitude to the visual environment and the wellbeing. A positive attitude to the lighting environment favored the visual well-being. The strongest connections were found between the attitude to the lighting environment and the experience of the visual environment, where a positive attitude favored the experience of the visual environment the most.  Implications: Since either the measuring or the observation hadn’t any connection to the users’ subjective experience, the conclusion of the study is that either luminance ratios or a visual evaluation individually are sufficient to ensure the users visual wellbeingor to describe how the lighting environment is experienced by the users.Therefore, it is recommended to include users in evaluations, and to execute more comprehensive evaluations to generate more knowledge regarding the connection between measurable light and perceptive and subjective experience of visual wellbeing. If this is included in the process, it might increase the quality of the lighting environment. Limitations: The questionnaire was responded to at a distance and the respondents tended to choose the neutral central option and those factors might have affected the result. Some terms might also have been interpreted in another way than expected. The observation and the measuring were only executed once, and not in all the areas where the respondents were positioned. While measuring and observing, only the most used light setting was used and the computer screens where not on. Luminance measuring was more complex than expected. Interviews might have given a deeper understanding about the investigated phenomenon than what was generated from the questionnaire.The result is only applicable in this specific case and therefore not universal.