Sverige, och övriga Europa, står inför en demografisk omvandling som inte bör, eller kan, ignoreras. Den åldrande befolkningen, det senare inträdet på arbetsmarknaden och den minskade fertilititeten gör det högst aktuellt att hitta ett sätt att få den arbetande delen av befolkningen att stanna längre på arbetsmarknaden. Denna studie undersöker sambandet mellan arbetsmiljö och pensionsbeslut genom att titta på den självskattade pensionsavgången. Tvärsnittsdata från Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar från åren 2005, 2007, 2009 och 2011 används för att undersöka detta samband. En binär logistisk regressionsanalys utförs där frågan ”Tror du dig kunna arbeta fram till ordinarie pensionsålder i ditt nuvarande yrke?” utgör den beroende variabeln. I regressionsanalysen kontrolleras det för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, utbildning, kön, ålder, hälsa, yrke, bransch osv.   Resultatet visade att arbetsmiljön har effekt på vilka förväntningar en individ har kring sin pensionsavgång.  I den fysiska arbetsmiljön har ett fysiskt tungt arbete och/eller mycket kontakt med vätska en negativ inverkan på den självskattade pensionsavgången. I den psykosociala arbetsmiljön visade sig låg kontroll kombinerat med höga krav ha en negativ inverkan på den förväntade pensionsavgången. Detsamma gäller psykologisk stress (i form av psykosomatiska åkommor, avsaknad av tid för vänner och familj samt otillräcklighet inför arbetsuppgifter). Att ha ett trivsamt jobb och/eller ha mycket social kontakt med kunder eller klienter hade en positiv effekt på den förväntade pensionsavgången. Alla skillnader mellan kvinnor och mäns självskattade pensionsavgång kunde förklaras av de ingående variablerna i regressionsanalysen. / The demographic change in Europe is a challenge not to be ignored. The ageing population, the later entry to the labor market and the decreased fertility rate demands increased attention from the decision makers. The taxes of the working population is not enough to pay for the future retirements and it is essential to find a way to increase the time spent in the labor market to avoid this upcoming financial trap. This paper examines whether the work environment has an impact of how long an individual stays in the labor market by looking on the self-rated retirement age. Cross-sectional data from the work environment survey submitted by the Swedish Work Environment Authority and Statistics Sweden from the years 2005, 2007, 2009 and 2011 are used to examine this relationship. The dependent variable is based on the following question: “Do you estimate that you will be able to work until the ordinary retirement age in your current occupation?”. The binary logistic regression analysis controls for the physical and the psychosocial work environment, education, gender, age, health, occupation, industry etc.   The results show that the work environment has an impact on how the individual estimate their point of retirement. When looking on the impact of the physical work environment it is shown that heavy work and/or frequent contact with fluids decrease the probability for the individuals to estimate an ordinary retirement age (i.e. 65 years). Regarding the psychosocial work environment it is revealed that a low level of control combined with high demands has a negative effect of the self-rated retirement age. The same is found for psychological stress (based on psychosomatic disorders, lack of time for family and friends and the feeling of insufficiency). Job satisfaction and, on the contrary to previous research, frequent contact with clients or costumers had a positive impact on the self-rated retirement age. All gender differences were explained by the explanatory variables included in the model.

Syftet med studien var att undersöka och analysera chefers erfarenheter och upplevelser av ordinarie och konsultanställda socialsekreterare gällande arbetskvaliteten inom barnavårdsutredningar. Genom respondenternas utsagor ville vi även skapa förståelse för hur detta kan förstås utifrån en kontext av den byråkratiska organisationen som cheferna verkar inom samt tidigare forskning inom ämnet. Teorin som vi har använt oss av är Max Webers idealtypiska byråkratibegrepp samt Robert Mertons mer kritiska förhållningssätt av samma teori. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer genomförda på Zoom och Teams som sedan har analyserats genom en tolkande innehållsanalys.  I vårt resultat fann vi först temat Skillnader av arbetskvaliteten i processen där vi kunde urskilja att cheferna upplevde skillnader mellan konsulter och kommunala socialsekreterares arbetssituation. Här kunde vi se att arbetsmiljön sågs som en bidragande faktor till att arbetskvaliteten upplevdes försämras med användandet av konsulter. Flexibilitet, engagemang och deltagande i gemensamma möten var omständigheter som upplevdes skilja sig mellan grupperna. Vi fann även att socialsekreterarnas kunskap upplevdes skilja sig åt mellan grupperna, där konsulternas brist på sådan ansågs kunna leda till sämre kvalitet i utredningarna. Vidare framkom att möjligheten till kontinuitet för klienten skiljde sig åt mellan grupperna. Ordinarie personal framhölls kunna ha en längre relation med sina klienter, vilket ansågs fördelaktigt, snarare än vad konsulter hade möjlighet till. I tema Skillnader av arbetskvaliteten i resultatet framkom att den skriftliga produkten och snabbheten i handläggningen kan skilja sig åt mellan grupperna, där konsulternas utredningar inte alltid ansågs uppfylla verksamhetens kvalitetskrav. Sist kunde vi urskilja skillnader gällande förslag på insatser där flera chefer framhävde tendensen att konsulter föreslår fler ingripande insatser såsom placeringar och LVU. Men även att mindre erfarna socialsekreterare upplevs bevilja insatser som familjerna önskar i högre utsträckning än mer erfarna ordinarie socialsekreterare och konsulter. Detta kunde vi koppla till att rättssäkerheten riskeras och därmed även kvaliteten på arbetet. Slutsatsen visar därmed på att flera chefer upplever att kvaliteten brister på många punkter i konsulternas arbete, men att de även anses vara nödvändiga för verksamheten fortsatta funktion. Exempelvis vid bemanningsbrist och i fråga om jäv i mindre kommuner

<p>Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.</p><p>Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.</p><p>De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken.</p><p>Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna.</p><p>Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.</p>

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet. Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS). Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation. De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken. Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna. Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.

I och med de restriktioner som Covid-19-pandemin medförde blev hemarbete ett nytt arbetssätt för många arbetstagare i Sverige. Forskning som vi tagit del av beskriver att sjukfrånvaro i organisationer minskar samtidigt som mörkertalet gällande sjuknärvaro är stort, vilket skapade intresset för denna studie. Forskning kring sjuknärvaro fokuserar på den fysiska arbetsplatsen och inte vid hemarbete som nu är ett vedertaget arbetssätt i Sverige. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur arbetstagare upplever sjuknärvaro vid hemarbete samt hur den upplevda arbetskvaliteten påverkar valet att sjuknärvara. Samtliga arbetstagare inom en organisation som tillhandahåller både produkter och tjänster inom den privata sektorn ombads besvara en enkät och åtta respondenter har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuer har tematiserats och analyserats vilket har lett fram till resultatet av denna studie. Resultatet visar att sjuknärvaro i hemarbete förekommer i hög grad och tillgängligheten som arbetssättet innebär ökar anställdas val att sjuknärvara. Valet att sjuknärvara tas speciellt då arbetstagarna upplever hög arbetsbelastning, lojalitet mot kollegor samt arbetsgivare och ur ekonomiska aspekter. Arbetstagare upplever att sjuknärvaron har en negativ påverkan på effektiviteten då arbetstempot inte sker i samma takt, samt fler pauser behövs för att klara av att arbeta sjuk vid hemarbete. Genom att arbeta med arbetskvalitet och tillgodose de behov arbetstagare har för att uppleva en god arbetskvalitet menar författarna av denna studie att sjuknärvaro kan förebyggas. / With the restrictions imposed by Covid-19-pandemic, work from home (WFH) became a new method of working for many employees in Sweden. The research we have found describes that sickness absence in organizations is decreasing, but the prevalence of sickness presenteeism is still unknown, which created the interest for our study. Research on sickness presenteeism focuses on the traditional physical workplace and not WFH, which is now an established method in Sweden as a result of the Covid-19-pandemic. This study aims to understand how workers experience sickness presenteeism when working from home and how the perceived quality of work affects the decision to choose such presenteeism. A survey was sent out to all workers in an organization in the private sector, which provides both products and services and eight respondents were interviewed in semi-structured interviews. All the interviews were then thematized and analyzed, leading to the results of this study. The results show that sickness presenteeism in WFH occurs to a high degree, and is perceived by workers as common due to the accessibility of the working method. The choice to work with sickness presenteeism is made especially when employees experience high workload, loyalty to colleagues and employers and from economic aspects. Employees feel that sickness presenteeism has a negative effect on efficiency as they do not work at the same pace, and need to take more breaks to cope with working from home while sick. By working on quality of work and meeting employees' needs to experience good quality of work,the authors of this study argue that sickness presenteeism can be prevented.