Titel – Kontorsmiljöns betydelse för produktivitet i kunskapsintensiva företag Problemformulering – Kontorsmiljön har under åren genomgått omfattande förändringar och är idag en plats vars utformning kräver noggrann planering och omtanke. Det har på grund av kontorets föränderliga miljö blivit allt viktigare att fastställa kontorets inverkan på företags produktivitet. Kontorets fysiska och psykologiska miljö har konstaterats ha en inverkan på dess användares produktivitet, men det förekommer av avsaknad av svar kring hur kontorets fysiska och psykologiska miljö påverkar produktiviteten. Syfte – Syftet med denna uppsats är att beskriva hur fysiska och psykologiska faktorer i kontorsmiljön kan påverka produktiviteten hos anställda i kreativa kunskapsintensiva företag. Metod – Studien är genomförd med en kvantitativ enkätundersökning där tre reklambyråer deltog. Svaren från undersökningen har sammanställts och analyserats ihop med relevant teori på området. Slutsats – Undersökningen har bekräftat att produktivitet i kreativa kunskapsintensiva företag påverkas av faktorer i kontorets fysiska och psykologiska miljö. I kontorets fysiska miljö har ljusinsläpp och termisk komfort konstaterats vara de faktorer som har en övervägande inverkan på produktiviteten. Studien har emellertid visat att det är komponenterna i den psykologiska kontorsmiljön som har störst påverkan på de anställdas produktivitet, med sociala element såsom interaktion och kommunikation i ledning.

En trend hos svenska företag är att omorganisera sina arbetsplatser till aktivitetsbaserade arbetsmiljöer. Kontorstypen karaktäriseras av öppna kontorslandskap där medarbetarna inte har några fasta platser utan får välja plats utifrån det arbete som ska utföras. Tidigare studier visar på att kontorets utformning har effekter på bland annat medarbetarnas hälsa och arbetstillfredsställelse. Den här studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar medarbetares attityder till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En enkätstudie genomfördes på ett företag som nyligen infört en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. En stegvis multipel regressionsanalys utfördes med attityd till aktivitetsbaserad arbetsmiljö som beroende variabel och prediktorerna: individuellt förändringsmotstånd, delaktighet i förändringsprocessen, extraversion samt rörlighet i arbetet. Resultatet visade att rörlighet i arbetet var den viktigaste prediktorn, följt av delaktighet i förändringsprocessen och individuellt förändringsmotstånd. Rörlighet förklarade 43 procent av variationen i medarbetarnas attityd till att arbeta i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö, gemensamt kunde de tre variablerna förklara 52 procent. Resultatet indikerar att företag som är intresserade av att medarbetarna ska ha en positiv attityd till en implementering av en aktivitetsbaserad arbetsmiljö främst bör fokusera på att öka möjligheten till rörlighet och flexibilitet i arbetet.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva hur anställda på en aktivitetsbaserad arbetsplats upplever sitt välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som utgår från semistrukturerade öppna frågor. Två företag rekryterades med fem informanter vardera. Ett avsiktligt urval gjordes med en spridning gällande ålder, kön och hur länge de arbetat på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utefter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”De anställdas inställning till arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar omtanken mellan kollegor”, ”Positiva upplevelser med arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar arbetet positivt” och ”Arbetssättet påverkar arbetet negativt”. Dessa bestod av totalt 16 underkategorier. Slutsatser: Omtanken mellan kollegor, närmare bestämt gemenskapen, upplevdes både som förbättrad och försämrad med det nya arbetssättet. Arbetssättet påverkade arbetet positivt genom att tillgodose behov och ge valmöjlighet, men det påverkade även negativt genom att distrahera, ineffektivisera och försvåra arbetet. En stor del av de anställda upplevde välbefinnande, men det aktivitetsbaserade arbetssättet passar inte alla individer och arbetsuppgifter.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall som kommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i Växjö. Målet med studien är att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder på ett kontor åt Videums personal, samt en funktionell reception. Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor, delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videums personal för att få en bild av vad de har för åsikter om sitt nuvarande kontor och reception samt en framtida utformning. Genom en balans av de påverkande faktorerna teori, personalens åsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram. Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslaget för Videum AB.

Dagens arbete spelar en betydande roll för människor där den psykiska, fysiska och sociala hälsan påverkas. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter beskrivs de regler och lagar en ledare har att förhålla sig till där det ingår att undersöka, bedriva samt främja den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Synen på hälsa har utvecklats från ett förebyggande synsätt till ett främjande där hälsa ska stärkas och upprätthållas. Ledarskap har visat sig ha en stor inverkan på medarbetares arbetsmotivation och allmänna välmående. Digitaliseringens framväxt skapar även utmaningar i arbetsmiljöarbetet. Arbetsmotivation ses som en del av den psykosociala arbetsmiljön där författarna undersöker ämnet i kontorsmiljö. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om vad som skapar arbetsmotivation på arbetsplatsen. Studiens teoretiska utgångspunkt fanns i teorin om KASAM, Community of Practice samt självbestämmandeteorin. Studien har en konstruktivistisk ansats där materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan via en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier som speglar syftet; En föränderlig arbetsmiljö, Att vara mån om medarbetarna och Medarbetarnas gemenskap och självständighet. Utifrån studiens resultat går det att urskilja att arbetsmotivation är individuellt och komplext där medarbetarnas egna ansvar samt delaktighet på arbetsplatsen är betydelsefullt. Upplevelsen av arbetsmotivation har visat sig ha en positiv effekt på välmående och hälsa. Ledarskapet har en stor betydelse för skapande av medarbetarnas arbetsmotivation. Synen på hälsa ur ett fysiskt perspektiv kvarstår då cheferna uppfattade detta som en viktig del av arbetsmiljöarbete. Sammanfattningsvis har såväl chefer som medarbetare omfattande möjligheter att skapa arbetsmotivation på arbetsplatsen.

Kontorsmiljön kan variera beroende på arbetsplats, därför anses det viktigt att studera hur den fysiska kontorsmiljön kan påverka arbetstagarnas trivsel, gemenskap och arbetssituation. Tidigare forskning har visat att faktorer så som antal personer som delar kontorsrum eller individens möjlighet till att sitta avskilt kan ha en påverkan på arbetstagarens känsla av sammanhang i sitt arbete. Till och med arbetstagarens upplevelse av kontorets luftkvalitet och belysning har visat påverka arbetstagarnas beteenden i arbetet. I januari 2016 bytte arbetstagarna inom Hälso- och Sjukvårdssektorn i en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar kontorslokaler, de flyttade från kontorslokaler i ett äldreboende till ett av kommunens kontorslokaler. Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse över hur deras nya kontorsmiljö kan ha påverkat arbetstagarnas arbetssituation samt känsla av gemenskap och trivsel. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio av Hälso- och Sjukvårdssektorns medarbetare samt en mindre observation av den fysiska arbetsmiljön i deras nya kontorslokaler. De mest framträdande slutsatserna som drogs i studien var att det nya kontoret bidrog till att alla sektorns funktioner nu delar kontorslokal. Något som haft en stark påverkan på arbetstagarnas arbetssituation, gemenskap och trivsel. Då de nu fått en förbättrad kommunikation   mellan funktionerna, vilket även bidragit till bättre förutsättningar för samarbete. Studiens resultat visade även att kontorens storlek, struktur och fysiska attribut hade en påverkan av arbetstagarens känsla av sammanhang, genom att skapa bättre förutsättningar för ordning, kontroll och samarbete. / The office environment can variate in different workplaces, therefore it’s important to research how much the physical office environment can influence the employees’ work situation and feeling of community and wellbeing. Previous research has shown that factors such as the amount of people in an office space or the possibility to privacy can influence the employees’ sense of coherence in their work. Even the employees’ experience of the air quality and light has been shown to affect the employees’ behavior at work. In January of 2016 the employees at the Health Care sector in one of the city districts in Göteborgs stad moved their offices, from offices in an old retirement home to a county office building. The purpose of this research is to get a better understanding of how the new office environment have influenced the employees’ experience in regards to their new work situation and feeling of community and wellbeing. The research was conducted with the help of quality based interviews with nine employees and a small observation of the physical work environment at the Heath Care sector’s new office spaces. The major findings in this study showed that the new closeness, were the different functions within the sector now share the same office space, has had a clear influence on the employees work situation and feelings of community and wellbeing. Where the communication between the functions has improved, something that also has improved their conditions for cooperation. The study also showed that the size, the structure and the physical attributed of the office space has had an influence on the employees’ sense of coherence, by creating better conditions for organization, control and cooperation.

Mötesplatsen är en utforskande designuppsats som behandlar ämnena möten, kommunikation och återhämtning på arbetsplatsen. Vi gör en litterär undersökning där vi tittar på forskning gjord av Rachel och Stephen Kaplan, Gary W. Evans och Janetta Mitchell McCoy med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur skapas en plats för vila och återhämtning? Hur skapas en plats för naturliga möten och kommunikation? Hur skapas en samlingspunkt för att lära känna varandra? För att få ytterligare utgångspunkter utför vi även enkätundersökningar och intervjuar tre arkitekter. Baserad på en kreativ process resulterar undersökningen i ett inredningskoncept och en möbel utformad för en planerad mötesplats inför samlokaliseringen av en nybildad koncern. / The meeting place is an investigative design essay which covers the subjects meeting, communication and recovery at the workplace. A literary investigation is made where we study research by Rachel and Stephen Kaplan, Gary W. Evans och Janetta Mitchell McCoy based on the questions: How could a restorative space be designed? How could a meeting place and a place for communication be designed? How could a meeting place to get to know each other be designed? To broaden our investigation we are carrying out surveys and interviewing three architects by profession. Based on a creative process the investigation results in an interior design concept together with a furniture designed for a planned meeting place for a recently united concern.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan: “Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats?”   De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort. Rapporten fungerar som en riktlinje för både Linnéuniversitetet och andra företag som vill utveckla eller förnya sina respektive arbetsmiljöer. Rapporten lyfter fram för- och nackdelar av de tre kontorsmiljöerna (cellkontor, ABW-kontor och kombikontor) som undersöks och ger förslag på vilka arbetsmoment som bäst lämpar sig i de olika<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> miljöerna.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie som undersöker den aktivitetsbaserade kontorsmiljön utifrån hur den fysiska platsen och miljön styr och styrs av de människor och objekt som befinner sig på platsen. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur makt kan manifesteras genom att handlande möjliggörs, uppmuntras och begränsas i fysiska rum, såväl av objekten som av människorna som befinner sig på platsen. Till skillnad från tidigare studier i fältet, som främst har fokuserat på hur det aktivitetsbaserade arbetssättet påverkat de anställdas hälsa, välmående och motivation, så ämnar denna uppsats att deskriptivt kartlägga den studerade kontorsmiljön och hur interaktionen mellan aktanter på arbetsplatsen ter sig. Detta görs genom att genomföra en deltagande observationsstudie på en arbetsplats med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att utveckla och använda en teoretisk ansats baserad på främst Actor network theory utgångspunkter, Akrich (1992) begrepp script och de Certeaus (1984) begreppspar strategier och taktiker analyserar vi våra observationer på arbetsplatsen i strävan att undersöka hur aktanters handlande styr och styrs av den miljö de är en del av på kontoret. Studiens resultat visar att den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i flera avseenden inte skiljer sig, eller skiljer sig marginellt, i praktiken från så kallade traditionella kontorslandskap. Kontorets utformning är beroende av de sociala och arbetsrelaterade relationerna mellan kollegor, som många gånger i högre grad förklarar strukturen på nätverket och dess möjliggörande av ett visst sätt att handla. Vidare visar analysen att vissa aktanter blir obligatoriska passagepunkter som definierar, formar och styr sin omgivning i relativt hög utsträckning. Produkten av relationerna på kontoret är den makt som manifesteras. Denna makt finns i alla typer av handlingar, men visar sig också vara en del av traditionellt studerade makrostrukturer som exempelvis intressekonflikten mellan arbete och kapital.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.