Syftet med denna uppsats är att studera hur övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap upplevs av informanterna vad gäller hälsa, arbetstrivsel, kommunikation och effektivitet. Följande frågor står i fokus i denna studie: Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras hälsa? Upplever de anställda att övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap har påverkat deras arbetstillfredställelse? Upplever informanterna att kommunikationen mellan de anställda påverkas av övergången från cellkontor till öppet kontorslandskap och hur har i sådana fall det påverkat effektiviteten? Uppsatsen bygger på fem intervjuer, varav samtliga informanter var kvinnor i åldrarna 27-60 år. Författaren fick via ett kriterie- samt snöbollsurval kontakt med samtliga informanter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med olika teman och förslag på frågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant och därefter gjordes en sammanställning av informanternas yttranden om till en text där de centrala yttranden formulerades i syfte att se skillnader och likheter hos informanterna. Resultatet visar att informanterna upplever både positiva och negativa aspekter med att gå från cellkontor till öppet kontorslandskap. Majoritet av informanterna upplever att hälsan påverkas negativt av övergången och att de lättare blir trötta och stressade i kontorslandskap jämfört med i cellkontor. Samtliga informanter upplever att kommunikationen och gemenskapen påverkats positivt av övergången. Samtliga informanter upplever också att koncentrationen påverkas negativ av att jobba i kontorslandskap men huruvida de blir mer effektiva efter övergången råder delade uppfattningar. Trots upplevda nackdelar med förändringen upplever majoriteten av informanterna att de trivs bättre med att arbeta i kontorslandskap jämfört med att arbeta i cellkontor.

Allt fler anställda runt om i landet väljer att ta med sig arbetet hem för att sitta och jobba i en hemmamiljö istället för att ta sig till företagets egna lokaler. Varför? Vem arbetar bäst bakom stängda dörrar? Hur ska ett företag tänka kring sin arbetsmiljö för de anställda? Det är några av de frågor som rapporten tar upp och diskuterar för att få svar på den universella frågan: “Måste dörren stängas till din framtida arbetsplats?”   De kontorsmiljöer som tas upp i rapporten är cellkontor, ABW-kontor och kombikontor. Dem tre jämförs och behandlas genom tre aspekter som är socialt, arbetseffektivt och hållbart perspektiv. Även den personliga arbetsytan tas upp och diskuteras, hur den påverkar den anställda men också organisationen i stort. Rapporten fungerar som en riktlinje för både Linnéuniversitetet och andra företag som vill utveckla eller förnya sina respektive arbetsmiljöer. Rapporten lyfter fram för- och nackdelar av de tre kontorsmiljöerna (cellkontor, ABW-kontor och kombikontor) som undersöks och ger förslag på vilka arbetsmoment som bäst lämpar sig i de olika<img src="https://cdncache-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> miljöerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

The purpose of the study was to access the individual's experience of job satisfaction in a cellular office compared to a flex-office. The purpose was answered on the basis of the question: how does the experience of job satisfaction look like in work in a cellular office compared to a flex-office? The study is qualitative and uses semi-structured deep interview as method. An abductive approach was chosen to partly have a stable foundation from previous research but also offer opportunities for new findings. The sample consists of people working in an office that has undergone the change from cellular office to flex-office. The interviews have been transcribed in orthographic style and the material has subsequently been coded. After that, the theory-driven material has been thematized after previous research and the data-driven material has been thematized after overall patterns according to thematic analysis. The factors that seem to affect the job satisfaction in cellular office and flex-office are the themes that emerged in the material. In line with previous research, these topics are: Communication, Health, The Change process and Perception of leadership. In addition to these, the material also revealed further factors: Concentration, Privacy and Flexibility. The conclusions of the study clearly show that flex-office is not suitable for the way of working in the investigated workplace. Although there are both pros and cons with both office types, it seems that the negative weighs heavy for flex- office compared to cellular office in all reported factors related to job satisfaction. / Syftet med studien var att komma åt individens upplevelse av arbetstrivsel i cellkontor jämfört med flex-kontor. Syftet besvarades utifrån frågan: hur ser upplevelsen av arbetstrivsel ut vid arbete i ett cellkontor respektive ett flex-kontor? Studien är kvalitativ och använde sig av semi- strukturerad djupintervju som metod. En abduktiv ansats valdes för att delvis ha en stabil grund mot tidigare forskning men också erbjuda möjlighet till nya fynd. Urvalet består av personer som arbetar på ett kontor som genomgått förändringen från cellkontor till flex-kontor. Intervjuerna har transkriberats i ortografisk stil och materialet har sedermera kodats. Därefter har det teoridrivna materialet tematiserats efter tidigare forskning och det datadrivna materialet tematiserats efter övergripande mönster enligt tematisk analys. De faktorer som tycks påverka arbetstrivseln i cellkontor respektive flex-kontor är de teman som framkommit i materialet. I linje med tidigare forskning är dessa teman: Kommunikation, Hälsa, Förändringsprocessen och Uppfattning av ledning. Utöver dessa framkom från materialet även ytterligare faktorer: Koncentration, Avskildhet samt Flexibilitet. Slutsatserna visar tydligt att flex-kontor inte lämpar sig för det arbetssätt som finns på den undersökta arbetsplatsen. Även om det finns både för- och nackdelar med båda kontorstyperna verkar det negativa väga tyngre för flex-kontor jämfört med cellkontor i alla redovisade faktorer med koppling till arbetstrivsel.

Introduction: The activity-based office has had a breakthrough in the past few years. One of the reasons for this is that the technology now allows it to work properly. The concept is a type of open landscaped office that put its main focus on the design of the physical work environment. The office is divided in different areas with the purpose to match employees’ different tasks. There is still not much research done on the new concept and the research that has been carried out has been carried out in connection with the move or a maximum of 15 months after the move to the new office. Purpose: The study aimed at comparing employees' perceived perception of the classic office and the activity-based office abilities with regard to leadership, health, productivity and the social work environment. The essay also concerns how well designed the activity-based office layout is. Method: The study was a quantitative survey and the data was collected through a web survey. The web survey consisted of 25 questions relating to the categories of social, leadership, health, productivity and office layout. Analysis: The data was analyzed by generation of mean values for each category, broken down by gender, age, time in activity-based office and the total from every respondent. The data was also analyzed by a correlation analysis. Results: According to the results that was collected, the activity-based office had a overbalanced positive experience than the classical office in each category investigated, except the category regarding health. Conclusions: Based on the results, it can be noted that an activity-based office towards a classic office provides a higher value for employees in social, leadership, productivity and design. In health, however, it gives a lower value, which shows that employees had better health in the classical office. The results show that the survey can confirm what previous research has said. However, the result can not be generalized on an entire population as the number of respondents and variations was too small. To be able to generalize the results further research must be done. / Introduktion: Aktivitetsbaserade kontor är något som de senaste åren blivit mer och mer vanligt. Till följd av informationsteknikens framfart har denna kontorsutformning tillåtits att fungera på ett effektivt sätt. Konceptet är en typ av öppet kontorslandskap där medarbetaren saknar en fast plats. Mycket vikt läggs på den fysiska utformningen, där olika zoner delar in kontoren i aktiva, stillsamma och tysta områden. Tidigare forskning kring det nya konceptet är otillräcklig då den forskning som finns är genomförd i samband med flytten eller max 15 månader efter inflyttningen. Syfte: Studien syftade till att jämföra medarbetares upplevda uppfattning av cellkontorets och det aktivitetsbaserade kontorets förmågor med avseende på ledarskap, hälsa, produktivitet, den sociala arbetsmiljön. Uppsatsen berör även hur väl utformat det aktivitetsbaserade kontoret är. Metod: Studien var en kvantitativ undersökning och datan som används samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av 25 frågor som berörde kategorierna socialt, ledarskap, hälsa, produktivitet och kontorets utformning. Analys: Datan analyserades genom framtagande av medelvärden för respektive kategori. Totalt, uppdelat efter kön, ålder samt tid i aktivitetsbaserat kontor. Datan analyserades även genom en korrelationsanalys. Resultat: Från resultatet går det att utläsa att det aktivitetsbaserade kontoret upplevdes bättre än det klassiska cellkontoret i varje kategori förutom kategorin angående hälsa. Slutsats: Utifrån resultaten går det att konstatera att ett aktivitetsbaserat kontor gentemot ett cellkontor ger ett högre värde för de anställda i det sociala, ledarskap, produktivitet och utformning. I hälsa ger den dock sämre ett sämre värde. Resultatet visar att undersökningen kan konstatera vad tidigare forskning har bekräftat. Dock går inte resultatet att generalisera på en hel population då antal respondenter och variation var för liten. Detta är något som måste göras i ytterligare forskning.

Cellkontor är en av de äldsta kontorstyperna som fortfarande används frekvent i dagens samhälle. Ett cellkontor är en statisk miljö som brukare har svårt att anpassa sig efter tiden i en konkurrerande miljö. För att motverka bristen på flexibilitet betonas en ny form av flexibilitet som framgångsfaktor för framtidens kontor. Den nya formen av flexibilitet beskrivs som ett agilt förhållningssätt. Det agila förhållningssättet tillåter verksamheter att bemöta oförutsägbara förändringar genom anpassningsbara kontorsmiljöer. Studien har utrett och identifierat indikatorer som korrelerar med brukares ställningstagande och utformningens betydelse för en anpassningsbar cellkontorsmiljö. De valda tillvägagångssätten för denna undersökning är fallstudie och erfarenhetsåterföring. Det avgränsade fallet är användningsbarhet av cellkontor, där olika infallsvinklar som anpassningsbarhet, samhörighet, individualitet, ergonomi, ljussättning och stimulering studeras. Fallstudien kommer att bestå av intervjuer, enkäter och observationer. Enkätsvaren påvisar även att brukare värdesätter möjligheten att utföra ansträngande och koncentrationskrävande arbetsuppgifter i cellerna, likväl som hemmet på grund av avskildheten och individualiteten. Däremot beskriver brukarna en avsaknad av kreativa ytor, samarbetsplatser och öppna interaktionsytor på båda kontoren. Detta är tre av de mest nämnda punkterna som brukarna saknar. Samtliga chefer beskriver hur cellkontoret har bristande flexibilitet. Cheferna poängterar hur lokalerna är utformade för fåtal ändamål. Vidare beskrivs hur medarbetare aktivt måste lämna sin cell vid samarbetsorienterade arbetsuppgifter och pekar på en efterfrågan av informella mötesplatser och multifunktionella ytor. Takten på utvecklingen av trender och skiftet av fokusområden ger en indikation på vad ett kontor ska bistå med och nya kravställningar från brukare. Fler personliga möten, ökade omstruktureringar samt ökad flexibilitet kring geografisk placering har givit upphov till ett skifte i vilka krav brukare ställer: större utbud av varierande miljöer, fler informella mötesplatser. Fler kontorsanställda ser fördelarna och möjligheterna med arbete på olika geografiska platser. Kontorets roll har förändrats och behöver numera erbjuda miljöer som lockar medarbetare till kontoret. För att garantera hållbara miljöer behöver såväl de fysiska som sociala funktionerna stödjas i samtliga ytor på kontoret, medan miljöer för koncentrationskrävande arbetsuppgifter kan tillgodoses på annan plats i större utsträckning. Pandemin har visat att en ökad acceptans för flexibelt arbetande, samtidigt som de snabba omställningarna indikerar att kontoren behöver en hög flexibilitetsgrad för att smidigt kunna anpassa sig till nya behov. Flexibilitet i praktiken handlar till stor del av möjligheter att kunna variera miljöer och aktiviteter. Agila arbetsplatser representerar nästa viktiga steg i arbetsplatsens utveckling. En anpassningsbar kontorsmiljö möjliggör för brukare att tillgodose grundläggande arbetsrelaterade behov såväl som individuella och varierande behov. / Cell offices are one of the oldest office types that are still frequently used today. A cell office is a static environment that users have difficulty adapting to over time in a competitive environment. To counteract the lack of flexibility, a new form of flexibility is emphasized as a success factor for the offices of the future. The new form of flexibility is described as an agile approach. The agile approach allows businesses to respond to unpredictable changes through adaptable office environments. The study has investigated and identified indicators that correlate with users' attitudes and the importance of design for an adaptable cell office environment. The chosen approaches for this study are case study, literature study and architectural guidance. The delimited case is the usability of cell offices, where different angles of approach such as adaptability, belonging, individuality, ergonomics, lighting, and stimulation are studied. The case study will consist of interviews, questionnaires, and observations.  The survey results show that users value the opportunity to perform strenuous and concentration-demanding tasks in the cells, as well as at home due to the privacy and individuality. On the other hand, users describe a lack of creative spaces, collaborative spaces, and interaction spaces. These are three of the most mentioned points that users are missing. All managers describe how the cell offices lacks flexibility. The managers mention how the offices are designed for few purposes. They also describe how employees must actively leave their cell for collaborative tasks and points to a demand for informal meeting spaces and multifunctional spaces. The pace of development of trends and the shift of focus has given an indication to what role the office will have and which requirements it needs to meet with regard to users. An increase of personal meetings, readjustments and increased flexibility regarding geographical location have given rise to a shift in what demands users make: greater range of varying spaces and more informal meeting places. Office workers are realizing the benefits and opportunities of working in different geographical locations. The role of the office has shifted, were the indoor spaces need to attract employees to the office. To ensure sustainable office environments, both the physical and social functions need to be supported in all areas of the office, while environments for concentration-demanding tasks can be met elsewhere to a greater extent. The pandemic has shown that there is an increased acceptance of flexible working, while the rapid changes indicate that office spaces need a higher degree of flexibility for adapting to new needs. Flexibility in practice is mainly about opportunities of varying environments and activities. Agile workplaces represent the next important step in workplace development. An adaptable office environment enables users to meet basic work-related needs as well as individual and varying needs.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget. För att säkerställa att konkurrenskraften hos kontoret är i nivå med det som krävs behöver åtgärder tas. Ett kontor som lockar till sig den personal företaget söker är nödvändigt för att kontoret ska växa. Detta examensarbete utreder vilka möjligheter som finns beträffande en modernisering av TM-konsults lokaler i Härnösand. Utredningen pekar på vilka egenskaper som är viktiga för ett väl fungerande kontor. Resultatet av utredningen pekar på att en flytt till nya lokaler skulle innebära att kontoret ses som en mer attraktiv arbetsplats. En flytt skulle också innebära att företaget kan spegla sin vision genom kontoret och att nuvarande personal ges bästa förutsättningar för att leverera konkurrenskraftiga tjänster. / TM Konsult is a Norrland-based architect and engineering company operating in all disciplines in the early stages and project management. To act as a competitive company in the field of projecting in Sweden, a series of ingredients is needed. Some of these are modern working methods, modern tools and skilled personnel. TM Konsults office in Härnösand is the company’s most southern office and the branch competing for the jobs in the local area and Stockholm. The office is from a strategic point of view important for the company. To ensure that the competitiveness of the office is in line with the required, actions needs to be taken. An office that attracts the staff needed is necessary for the office to grow. This thesis investigates the possibilities regarding a modernization of TM Konsults premises in Härnösand. The study points to the characteristics that is important for a well-functioning office. The results of the investigation indicate that a move to new premises would mean that the office is seen as a more attractive workplace. A move would also mean that the company vision can be reflected through the office and that the current staff is given the best conditions to deliver competitive services.