• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 22
  • Tagged with
  • 22
  • 9
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Varumärkesidentitet i kontorsmiljö : En kvantitativ studie om samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet.

Yen, Dennis, Lidberg Hult, Sofie, Lindqvist, Victor January 2016 (has links)
Previous research and numerous examples of successful companies indicate that the office environment has a relationship to the brand identity. Despite the hints saying that these areas are linked to each other, theories about the connection seems insufficient. The aim of this study where therefore to identify possible connections between the office environment and brand identity from the employees' perspective. To investigate this, a survey was designed, which was based on three hypotheses, which were as follows: Perceived interior is positively related to perceived values, perceived communicative office environment is positively related to company culture, Perceived ergonomics are positively related to the perceived purpose. All of the hypotheses highlighted employees' perception of the office environment and brand identity. To further separate the concepts into measurable variables, an operationalization were conducted. These variables were then analyzed together, to see whether there was a relationship between office environments as the independent variable and brand identity as the dependent variable. The results showed that all hypotheses had a statistical significance and could therefore be accepted. Through the analysis there were control variables which got applied, where were as follows; age, gender, period of employment and lastly, hours per week which also showed a statistical significance. / Tidigare forskning och ett flertal exempel på framgångsrika företag indikerar på att kontorsmiljö har en relation till varumärkesidentitet. Trots en antydan på att områdena har en koppling till varandra är teorier om dess samband bristfällig. Denna forskningsstudie syftade därför till att kartlägga eventuella samband mellan kontorsmiljö och varumärkesidentitet ur anställdas perspektiv. För att undersöka detta utformades en enkätundersökning som utgick från tre hypoteser, vilket var följande: Upplevd interiör är positivt relaterad till upplevda värden, Upplevd kommunikativ kontorsmiljö är positivt relaterad till företagskultur, Upplevd ergonomi är positivt relaterad till upplevd syfte. Samtliga hypoteser belyste anställdas upplevelse av kontorsmiljön samt varumärkesidentiteten. Genom en operationalisering bröts begreppen ned till mätbara variabler. Fortsättningsvis ställdes dessa variabler mot varandra för att kunna urskilja samband, med kontorsmiljö som oberoende variabel och varumärkesidentitet som beroende variabel. Resultaten visade att samtliga hypoteser hade en statistisk signifikans och kunde därmed accepteras. Vid analysen tillämpades även kontrollvariablerna; ålder, kön anställningsperiod och timmar per vecka varav den sistnämnda även påvisade statistisk signifikans.
12

AK-747 : An office wall for AB Hyllteknik

Klippinge, Andreas January 2008 (has links)
Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta fram en ny skärmvägg. I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av 100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor. Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan, mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet av rumsliga ytor för trivsel och arbete. För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare, Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet av företagets steglösa hyllsystem. Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm. Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker och ytbehandlingar. Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena den med nya.
13

AK-747 : An office wall for AB Hyllteknik

Klippinge, Andreas January 2008 (has links)
<p>Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare</p><p>bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den</p><p>första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta</p><p>fram en ny skärmvägg.</p><p>I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens</p><p>tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande</p><p>miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga</p><p>material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av</p><p>100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.</p><p>Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en</p><p>utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,</p><p>mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet</p><p>av rumsliga ytor för trivsel och arbete.</p><p>För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat</p><p>en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den</p><p>är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare,</p><p>Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks</p><p>C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet</p><p>av företagets steglösa hyllsystem.</p><p>Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul</p><p>så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller</p><p>skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera</p><p>benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man</p><p>enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen</p><p>kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens</p><p>höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm.</p><p>Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker</p><p>och ytbehandlingar.</p><p>Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och</p><p>arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena</p><p>den med nya.</p>
14

Bakgrundsljud : En studie om mental arbetsbelastning i kontorsmiljöer

Jägermon, Andréas, Petersson, Daniel January 2017 (has links)
Office environment and its configuration evolve constantly. Research has shown that office environment affects the health of the employees, at work as well as off work. This study used an experimental design aiming to find out how mental workload is affected by background noise in an environment similar to office landscapes compared to a silent environment that resembles a private office. Subjects performed tasks in a simulated office environment where brain activity (EEG), sweat levels (GSR) and self-assessments (NASA-TLX) measured mental workload. Results from the different measures were later compared. NASA-TLX showed that background noise made the task more mentally demanding than an environment without background noise. However, the EEG and GSR data did not show any measurable effect of the sound conditions. A possible explanation to the results could be that the subjects were stressed before the experiment and that the tasks were too mentally demanding. The result regarding perceived mental demand in a noisy environment is consistent with previous research. Perceived mental demand can have a negative impact on health and productivity according to previous research. / Kontorsmiljön och dess utformning är i ständig utveckling. Forskning har visat att kontorsmiljön påverkar de anställdas hälsa, både på och utanför arbetet. Denna studie använde en experimentell design med syfte att ta reda på hur mental arbetsbelastning påverkas av bakgrundsljud, liknande ljudmiljön i öppna kontorslandskap, jämfört med en tyst miljö som mer påminner om privata kontor. Försökspersoner utförde uppgifter i en simulerad kontorsmiljö där hjärnaktivitet (EEG), svettnivåer (GSR) och självskattningar (NASA-TLX) mätte arbetsbelastningen. Resultatet av de olika mätningarna jämfördes. NASA-TLX visade att bakgrundsljud gjorde en uppgift mer belastande än utan bakgrundsljud. Däremot kunde inte EEG- eller GSR-data visa på någon mätbar skillnad mellan ljudbetingelserna. En möjlig förklaring till detta är att försökspersonerna kan ha varit stressade innan experimentet och att uppgifterna var för mentalt belastande. Att öppna kontorslandskap upplevdes som mer mentalt belastande stämmer överens med vad tidigare forskning visat. Upplevd mental belastning kan enligt tidigare forskning ha en negativ effekt på hälsa och produktivitet.
15

Telepresence communication för människor i kontorsmiljö : En kvalitativ studie i användarupplevelse av Mobile Robotic Telepresence

Bergqvist, Joakim January 2017 (has links)
As companies are more globalised and teams become more geographically distributed, the demand for technical solutions to bring more variety of communication increases. The aim of this study is to get a deeper understanding of how Mobile Robotic Telepresence is perceived by people  that is working in an office for a non-technological oriented company, and is interacting with it for the first time. The study was conducted at the participants office during workday where they got to control and practically explore the robot through a computer. The result shows that there is a positive attitude towards new technology and possible solutions for people that would like to cut down on work-related travels or a new way to arrange meeting. even though there were positive attitude, only half of the participants saw a clear use for the robot in their current work environment.
16

Akustisk kontroll av framtidens kontor : Summit Flexiwall / Acoustic Control of the Future Office : Summit Flexiwall

Iverlund, Hans January 2012 (has links)
The project presented in this report was conducted by Hans Iverlund and was the final thesis of the Study programme in innovation and design engineering at Karlstad University. The project included 22,5 ECTS credits. Parts of the project were carried out in collaboration with Robin Westlund, who also did his final thesis of the Study programme in innovation and design engineering. The project was conducted in collaboration with Moelven Eurowand AB, which is a company that manufactures, sells and installs room solutions consisting of wall systems, door portals and some furniture, mainly for offices. Supervisor from Moelven Eurowand AB was Pernilla Irewährn, tutor from Karlstad University was Monica Jakobsson and examiner for the project was Professor Fredrik Thuvander. Moelven Eurowand AB wished to get better insight for how the future office would look and operate, so that they could develop their future products in the right direction. To gain that insight, the project began with extensive research, consisting of literature studies, field studies and interviews with people that work in offices. Parameters that were identified as important for the future of office were the ability of control over the surroundings and the need for acoustical and visual privacy and social interaction with other people. This resulted in a vision for the future that was visualized with a continuously variable dimmer switch that controls the acoustic environment and the visual interaction with other people in the area in which the individual office employee is located. The dimmer switch became the aim for the development of a product that would fit into this vision for the future. The product development was carried out using a list of demands, idea generation and a systematic generation of concepts. The product that was developed was called Summit Flexiwall, and was a flexible panel-wall solution that enabled control of the acoustic environment and the amount of social interaction. The product may serve several different functions in an office environment. / Projektet som presenteras i denna rapport genomfördes av Hans Iverlund och var ett examensarbete på Högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid Karlstads universitet. Examensarbetet omfattade 22,5 högskolepoäng. Delar av projektet genomfördes tillsammans med Robin Westlund som även han gjorde examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Projektet genomfördes i samarbete med företaget Moelven Eurowand AB som tillverkar, säljer och monterar rumslösningar i form av systemväggar, dörrportaler och viss inredning, till framförallt kontorslokaler. Handledare från Moelven Eurowand AB var Pernilla Irewährn, handledare från Karlstads universitet var Monica Jakobsson och examinator var professor Fredrik Thuvander. Moelven Eurowand AB önskade få bättre insikt i hur framtidens kontor kommer se ut och fungera, för att kunna anpassa sitt produktsortiment. Projektet inleddes med en omfattande research bestående av litteraturstudier, studiebesök och intervjuer med kontorsanställda, för att på så vis skaffa den insikten. Faktorer som identifierades som viktiga för framtidens kontor var möjligheten till kontroll av sin omgivning och behovet av enskildhet och samhörighet. Detta resulterade i en framtidsvision, i form av en steglös dimmer som styr den akustiska miljön och den visuella interaktionen med andra människor, på den plats som den enskilde kontorsarbetaren befinner sig. Resultatet av detta blev sedan målbilden för utvecklingen av en produkt som skulle passa in i denna framtidsvision. Produktutvecklingen genomfördes med hjälp av en kravspecifikation, idégenereringar och en systematisk konceptgenerering. Produkten som utvecklades kom att kallas Summit Flexiwall, och var en flexibel panelväggslösning som möjliggör kontroll av den akustiska närmiljön samt valfrihet när det gäller enskildhet och samhörighet. Produkten kan fylla flera olika funktioner i en kontorsmiljö.
17

Aktivitetsbaserat kontor eller öppet kontorslandskap? – En multivariat studie av attityder till kontorstyperna / Activity-based office or open-plan office? – A multivariate study of attitudes towards the office environments

Kyhälä, Jari, Käck, Christian January 2015 (has links)
No description available.
18

Bakgrundsljud: påverkan på den mentala arbetsbelastningen

Hedlund, Amanda January 2021 (has links)
Den fysiska arbetsmiljön är viktig för hälsan. Den kontorstypen vi arbetar i har en betydande påverkan på individen. Vi vet idag att buller, speciellt över en längre tid bidrar till negativa hälsoeffekter. Trots det utformar vi kontor med öppnare landskap där arbetstagare inte kan kontrollera bakgrundsljudet. Den här studien genomförs i en kontrollerad miljö med syfte att synliggöra hur det kan vara att arbeta i ett öppet kontorslandskap och i ett vanligt kontor. Studien mäter både upplevd och observerad arbetsbelastning, samt hur dessa skiljer sig åt i en tyst miljö och en miljö med bakgrundsljud. I experimentet använde vi oss av eye-tracking utrustning för att mäta pupillutvidgning, vilket kan ha ett samband med ökad mental arbetsbelastning. GSR-utrustning användes för att mäta känslosvall och deltagarnas upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av en NASA-TLX enkät. Resultatet visar att miljön med bakgrundsljud upplevdes störande under hela testet. Skillnader i pupillstorleken visade på en ökad mental arbetsbelastning när det fanns ljud i bakgrunden, men bara på de tester som innehöll en läsuppgift. Om arbetsbelastningen blir för hög, kan det enligt tidigare forskning, leda till en negativ påverkan på en persons hälsa. / The physical work environment is important for your health. The type of office we work in have a significant impact on the individual. We know today that noise, especially over a longer period of time contribute to negative health effects. Despite this we continue designing offices with open landscape where workers cannot control the background noise. This study is conducted in a controlled environment with the intention to get a view how it might be to work in an open landscape office and in a regular office. The study measure both perceived and observed mental load, and how these differ in a quiet environment and an environment with background noise. In the experiment we used eye-tracking equipment to measure pupil dilation, which may be associated with increased mental load. GSR-equipment was used to measure emotional arousal and participants perceived workload was measured using a NASA-TLX questionnaire. The result shows that the environment with background noise was experienced as disturbing throughout the test. Differences in pupil dilation showed an increased mental workload when there was sound in the background, but only on the tests that contained a reading task. If the workload becomes too high, it can, according to previous research, lead to a negative impact on a person’s health.
19

Förbud för ljud med låg magnitud : En designers guide för hur symbolik och legatomusik kan användas i skapandet av en ljudberikad kontorsmiljö

Tinggren, Simon, Hauffman, Sixten January 2022 (has links)
Ljudberikelser används ofta i kontorsmiljöer för att göra det mer behagligt att arbeta genom att sänka taluppfattningsförmågan, i framför allt kontor med öppen planlösning. (Page, 2020). Traditionellt sett så har dessa ljudberikelser bestått av olika typer av brus för att höja bakgrundsnivån i kontoret. Vi tittar på ljudberikelse, inte ur en ingenjörsperspektiv, utan ur ett ljuddesignperspektiv och hur vi kan använda våra kunskaper och erfarenhet för att driva frågan om hur vi kan skapa en mer avsiktligt designad arbetsmiljö i kontor. I den här arbetet så undersöker vi hur en designer kan utnyttja verktyg som symbolism och legatomusik till att skapa en ljudberikelse för en kontorsmiljö. Detta för att skapa en tydlig struktur och ge en stadig grund för framtida ljuddesigners att designa en ljudmiljö som är mer behaglig för kontorsarbetare. I det teoretiska ramverket så tar vi upp relevant forskning som visar att denna vinkel på design av ljudberikelse har en vetenskaplig och etablerad grund. Med denna forskning så har vi utvecklat en metod med en tydlig struktur för hur en ljudberikelse till kontorsmiljöer kan designas, och hur designen kan vara så tillfredsställande som möjligt för ens specifika målgrupp. / Sound enrichment is often used in office environments to make it more comfortable for work by lowering speech intelligibility, primarily in open plan offices. (Page, 2020). Traditionally these sound enrichments have consisted of different types of noise to heighten the background noise in the office. We look at sound enrichment, not through the perspective of an engineer, but through the perspective of sound designers and how we can use our knowledge and experience to drive the question of how we create a more intentionally designed work environment in an office. In this work we investigate how a designer can utilize tools like symbolism and legato music in order to create a sound enrichment for an office environment. We do this in order to create a clear structure and solid groundwork for future sound designers to design a sound environment that is more pleasant for the office workers. In the theoretical framework we will bring forth relevant research that shows how this angle of design of sound enrichment has a scientific and established foundation. With this research we have developed a method with a clear structure for how a sound enrichment for office environments can be designed, and how the design can be as satisfying as possible for a specifically targeted group.
20

Socialt hållbara kontorsmiljöer : En granskning av miljöklassningssystem och miljöcertifieringar / Socially sustainable office environments : A study of environmental rating systems and environmental certifications

Strajnar, Linda, Sundström, Linn January 2016 (has links)
The intent of this report is to distinguish the significance of interiors to obtain social sustainability in office environments as well as identifying selected environmental rating systems’ weaknesses and strengths concerning the inclusion of social criteria. To conduct the study an extensive literature study and several interviews have taken place. The study has resulted in 45 different criteria, which all are significant to obtain in a social sustainable office environment. To make the results easier to understand and interpret they are presented graphically with a custom designed tool, titled Duis Socialis. Using this tool, the criteria for social sustainability are presented along with the results from the review of the environmental rating systems. The results of this study shows that the environmental rating systems have a predominance towards the technical criteria in comparison with the criteria concerning sociology, culture and equality. This trend is most likely a consequence of the technical criteria being easier to quantify as well as containing distinguishable exposure-response relationships. The one criterion that could be identified in all of the environmental rating systems was Toxic-free materials. This is most likely because it is easy to quantify and is an important criterion seen from an environmental point of view. Six criteria were not identified in any of the systems: Power structures, Gender neutrality, Open spaces, Orderliness, Physically attractive interiors and Viable technology. None of the reviewed environmental rating systems do a clear attempt to include social sustainability, with the exception of WELL Building Standard. WELL Building Standard: New and Existing Interiors and WELL Building Standard: New and Existing Buildings were the environmental rating systems that fulfilled the most criteria. This may be because WELL Building Standard focusses on health and well-being instead of being a pure environmental rating system. Also, WELL Building Standard has been used to help identify the social criteria used in this study. The system that fulfilled least criteria was BASTA, it only fulfilled Toxic-free materials. This is because BASTA has a clearly stated focus on toxic-free materials and nothing else. The results of this study aim to increase the awareness of social sustainability and are by the authors of this report seen as a first step in the process. In the future the authors believe in the introduction of sustainability rating systems and sustainability certifications in which the economic, ecologic and social dimensions of sustainable development are included.

Page generated in 0.0594 seconds