Detta arbete innebär en grund till en arkeologisk guide över fornlämningar i Alvesta kommun, Kronobergs län.

<p>Detta arbete innebär en grund till en arkeologisk guide över fornlämningar i Alvesta kommun, Kronobergs län.</p>

Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum. Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O. För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.

”Till sångens gud” Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta “To the god of song” Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta. Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning. Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.

Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst? Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg &amp; Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna. Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet. Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst. Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”. Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder. / How can co-determination and influence within the home-help service sector come about? The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too. - On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service - anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service. Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg &amp; Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories. The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience. The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service. Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”. Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.

<p>Denna uppsats har gjorts i samarbete med Alvesta kommun och behandlar frågan om hur handeln ska överleva i småorter, med fokus på Alvesta centrumhandel. Alvesta ligger endast 18 kilometer från residensstaden Växjö, vilket innebär att det försvårar för handlare att bevara sina kunder när allt fler väljer att åka till Växjö för att göra sina inköp. Det kan även på andra sätt sporra handeln i Alvesta att bli ännu bättre. Metoden som har använts under detta arbete är en så kallad fallstudie som innebär att man fokuserar på ett visst objekt, i detta fall på centrumhandeln i Alvesta. För att besvara frågeställningen om huruvida centrumhandeln ska kunna överleva i småorter så genomfördes en intervjuundersökning med handlare i Alvesta centrum samt en enkätundersökning med två bostadsområden i Alvesta tätort samt med människor som rörde sig inne i centrum.</p><p>Resultatet från dessa undersökningar visar att det framförallt är närheten till centrum samt den goda och personliga servicen som prioriteras och uppskattas av de flesta alvestabor när det gäller centrumhandeln. De flesta personer som deltog i enkätundersökningen angav att de gör sina dagligvaroinköp i Alvesta, framförallt i någon av de tre matbutikerna; ICA, Hemköp och Netto. Sällanvaror handlar en majoritet av de svarande i Växjö, eftersom det finns fler butiker att välja mellan där. Både handlarna och kunderna är överrens om att det behövs fler parkeringsplatser i centrum, tillgängligheten i små orter är A och O.</p><p>För att handeln ska kunna bevaras och utvecklas i Alvesta är det mycket viktigt med ett bra och fungerande samarbete mellan alla parter som har något intresse i centrum, så som handlare, fastighetsägare och kommunen. Ett framgångskoncept för butiker som ligger i mindre orter är att satsa på något speciellt och unikt, att ha en egen nisch. Några av de populäraste butikerna i Alvesta centrum är de som har en egen nisch, när det framförallt handlar om presentartiklar, blommor och kläder.</p>

<p>”Till sångens gud”</p><p>Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta</p><p>“To the god of song”</p><p>Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta</p><p>Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta.</p><p>Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning.</p><p>Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.</p>

<p>Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.</p><p>Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet.</p><p>Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst.</p><p>Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”.</p><p>Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder.</p> / <p>How can co-determination and influence within the home-help service sector come about?</p><p>The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too.</p><p>- On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service -</p><p>anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service.</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg & Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories.</p><p>The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience.</p><p>The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service.</p><p>Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”.</p><p>Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.</p>

Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945. Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv. Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion. En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem. Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39. Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen. I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.

Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta fram en ny skärmvägg. I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av 100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor. Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan, mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet av rumsliga ytor för trivsel och arbete. För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare, Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet av företagets steglösa hyllsystem. Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm. Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker och ytbehandlingar. Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena den med nya.