<p>Studiens övergripande syfte är att undersöka institutionen folkskolans syn på finska krigsbarn i Alvestabygden åren 1941-1945.</p><p>Utifrån en strukturalistisk institutionsteori analyseras folkskolans behandling av de finska krigsbarnen, såsom det ger sig uttryck i källmaterialet. Källmaterialet består av examenskataloger från 30 folkskolor och material från Hjälpkommittén för Finlands barns arkiv.</p><p>Folkskolans syn på krigsbarnen är intressant då folkskolan är den stora offentliga socialisationsagenten. Under perioden behöll fortfarande den Herbartska pedagogiken sitt grepp om skolan. De Herbartska idéerna fick tillsammans med en auktoritär skolkultur som resultat en skola med en disciplinerande funktion.</p><p>En av studiens frågeställningar grundar sig på Bergs teori om utbildningssociologiska funktioner. Skolans funktioner är enligt den att reproducera en kunskapsbas/samhällsstruktur, kvalificera/sortera barnen för vuxenlivet, socialisera dem och förvara dem.</p><p>Ur de 30 folkskolornas cirka 400 examenskataloger har 51 examenskataloger med spår av misstänkta krigsbarn sorterats ut. Undersökningen visar att 15 av 30 undersökta folkskolor har mött finska krigsbarn. Antalet unika krigsbarn har uppgått till 39.</p><p>Folkskolans relation med de finska krigsbarnen var dubbelbottnad. Betygen visar att barnen klarat sina årskurser i alla de fall då de läst hela läsåret. Examenskatalogerna säger också en hel del om folkskolans syn på barnen. De är i stor omfattning särbehandlade i katalogerna. Det yttrar sig främst i att de i 35 av de 51 examenskatalogerna är placerade avskilda från de andra barnen i klasslistan. Det trots att olika lärare har använt olika principer för placeringen av barnens namn. Det yttrar sig ännu tydligare i noteringar kring de finska barnens namn. Det finns noteringar som till exempel ”finsk (räknas ej)”, ”finsk” har antecknats med röd penna vid namnen, det finns också exempel där man skrivit ”F” vid de finska namnen. Allt det här tyder på att folkskolan såg de finska barnen som något som skulle särbehandlas. Psykologen Lagnebro har i sin forskning hävdat att diskriminering i form av särbehandling i Sverige har fördjupat de finska krigsbarnens identitetsproblem i vuxenålder. Uppsatsen ger stöd för att även folkskolan särbehandlat de finska krigsbarnen och därmed medverkat till de framtida identitetsproblemen.</p><p>I källmaterialet finner studien stöd för samtliga av Bergs utbildningssociologiska funktioner. Läsaren kan notera att förvaringsfunktionen var stor. De finska barnens närvaro i skolan tenderar att ha varit högre än de svenska barnens. Det trots att källmaterialet visar på en efterfrågan på skolbarnens arbetskraft i det lokala jordbruket.</p>

<p>Under 2 månaders tid har jag befunnit mig på ett kontor i Alvesta, närmare</p><p>bestämt hos sken- och konsolsystemstillverkaren Hyllteknik. Där har jag som den</p><p>första designern någonsin på företaget jobbat nära dess ledning i arbetet med att ta</p><p>fram en ny skärmvägg.</p><p>I designarbetet har jag fokuserat på, och lyckats med, att effektivisera produktens</p><p>tillverkningsprocess och produktionskostnader. Designen har också en genomgripande</p><p>miljömedvetenhet. Bland annat har min efterforskning av miljövänliga</p><p>material resulterat i att skärmväggens stålram håller en ljudabsorbent som består av</p><p>100% polyesterfiber och har samma kretslopp som återvinningsbara PET-flaskor.</p><p>Detta material har absorptionsklass A, med andra ord fungerar skärmen som en</p><p>utmärkt ljuddämpare. Målet är att nå ut till kontor med en miljömedveten strävan,</p><p>mån om de anställdas arbetsmiljö vad det gäller kontorets ljudlandskap och skapandet</p><p>av rumsliga ytor för trivsel och arbete.</p><p>För att ihopkopplade skärmväggar ska sluta tätt och kunna bära hyllplan har jag ritat</p><p>en helt ny stålprofil som utgör skärmens gavlar. Profilen är lika vacker som den</p><p>är komplex och kommer att tas fram av Europas mest kvalificerade profiltillverkare,</p><p>Welser Profile i Österrike. I den nya profilen har jag integrerat två av Hylltekniks</p><p>C-profiler vilket medför att man på båda sidor av skärmväggen får tillgång till utbudet</p><p>av företagets steglösa hyllsystem.</p><p>Kunderna kan välja mellan att få skärmen på ben eller fot. Benen går att få på hjul</p><p>så att skärmväggen blir flyttbar och kan fungera som t.ex. presentationsyta eller</p><p>skapa tillfälliga rumsligheter. Fötterna är plana utmed golvet för att eliminera</p><p>benens eventuella snubbelrisk i mindre kontor. Både ben och fot monterar man</p><p>enkelt i profilen på var sin sida om skärmväggen. Tack vare den steglösa profilen</p><p>kan skärmen komma upp så långt som 200 mm från golvet. På så sätt kan skärmväggens</p><p>höjdläge variera mellan marknadens populäraste höjder, 1400-1600 mm.</p><p>Dessutom går absorptionsmaterialet att få i olika färger med ramen i olika lacker</p><p>och ytbehandlingar.</p><p>Jag tror att skärmväggens enhetliga designuttryck kommer att locka inredare och</p><p>arkitekter att utmana skärmväggens flexibilitet och alla möjligheter, samt förena</p><p>den med nya.</p>