Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd? Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst? Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna. Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet. Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst. Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”. Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder. / How can co-determination and influence within the home-help service sector come about? The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too. - On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service - anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service. Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg & Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories. The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience. The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service. Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”. Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.

<p>Hur kan medbestämmande och inflytande i hemtjänsten komma till stånd?</p><p>Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad som upplevs ge medbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Den övergripande frågeställningen formulerades utifrån om det finns skillnad i uppfattning hos personer som har erfarenhet och de som inte har erfarenhet av att ta emot hemtjänst?</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund, 2002), teorier om salutogenes (Antonowsky, 1991), (Sjöberg & Westlund, 2005) samt ett socialkonstruktivistiska synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) utgör de huvudsakliga teorierna.</p><p>Metoden utformades som en fallstudie och genomfördes i Alvesta kommun. Fyra grupper intervjuades med vardera tre till fem slumpmässigt utvalda respondenter. Två av intervju-grupperna bestod av personer som har personlig erfarenhet av att ta emot hemtjänst och deltagarna i de två andra intervjugrupperna saknade denna erfarenhet.</p><p>Resultatet visar att de flesta av intervjugruppernas deltagare ansett oavsett tidigare erfarenhet att hemtjänstens och äldreomsorgens kvalitet? i Alvesta överlag är bra eller mycket bra. Viss skillnad i vad som de olika grupperna betecknar vara ett gott liv kommer fram. Frågor om att få byta insats, bestämma om när den ska utföras, ha möjlighet till insats utan biståndsbeslut efter viss ålder, byte till timtaxa, servicecheckar eller ej, engagerar de flesta deltagarna i intervjugrupperna med personer som inte har egen erfarenhet av hemtjänst. Dessa frågor engagerar dock inte deltagarna nämnvärt i grupperna som redan har erfarenhet av hemtjänst.</p><p>Vidare pekar studien på att nästan alla gruppdeltagare, oavsett erfarenhet eller ej, anser att beslutsgången vid ansökan om insats känns oklar, en fråga som framförallt framhålls som angelägen för respondenterna. En annan betydelsefull fråga för respondenterna är frågan om personalkontinuiteten. Det uttrycks angeläget att få till stånd en kommunikation omkring frågan om ombyggnad av det gamla sjukhemmet ”Högåsen”.</p><p>Avslutningsvis visar resultatet på att ett stort intresse finns från de deltagare som inte har egen erfarenhet av hemtjänst för att socialt uppsökande verksamhet erbjuds alla vid en viss ålder.</p> / <p>How can co-determination and influence within the home-help service sector come about?</p><p>The aim of this paper is to find out what is considered to give co-determination and influence within the home-help service sector. The overall question was formulated from the The social workers have a lot of authority, I think; I should like to have some authority too.</p><p>- On co-determination and influence in Alvesta´s home-help service -</p><p>anticipation that there is a difference in opinion between people who have experience and those who have no experience in receiving home-help service.</p><p>Det sociala synsättets tankar (Westlund 2003), Theories about Salutogenes (Atonowski 1991), Sjöberg & Westlund 2005) and Ett socilakonstruktivistiskt synsätt om synen på äldre (Jönsson, 2001) form the main theories.</p><p>The method was constructed as a case study and was carried out in the town of Alvesta. Four groups were interviewed with three to five randomly chosen respondents in each group. Two of the interview groups consisted of persons who have personal experience of receiving home-help service and the participants in the two other interview groups lacked this experience.</p><p>The result shows that most of the participants in the interview groups, disregarded earlier experience, are of the opinion that the quality of old age care in Alvesta overall is good or very good. A certain difference in what the different groups consider to be a good life is shown. Questions about be allowed to change service, decide when it is to be done, have possibility for services without formal authority decisions after a certain age, service cheques or not, engage most participants in the interview groups that have no personal experience of home-help service. These questions do not much engage the participants in the groups that already have experience from home-help service.</p><p>Further, the study shows that nearly all group members, experience or no experience of home-help service, are of the opinion that the line of decision is unclear, a question that above all is regarded as urgent. Another important question for the respondent is the continuity in staffing. There is also a strong opinion about starting a communication regarding the reconstruction of the old nursing home “Högåsen”.</p><p>Finally, the result shows that there is a great interest from the participants, who have no personal experience of home-help service, that everybody is offered an outreach programme from a certain age.</p>

<p>The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser – provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and Theorell´s Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ”a Sense of Coherence (SOC)”. The analyzes show that the enrolled nurses have a low sense of participation and influence regarding decisions relating to their work situation. Decisions that affect the enrolled nurses are made by politicians, directors, and care managers of the city districts (biståndshandläggare). On the other hand, the enrolled nurses felt strong support from their peers at work. They could socialize and discuss issues with them. The analyzes show that without their peer support, they would have a lower sense of participation and influence. Furthermore the analyzes show that the interview subjects possess knowledge and competence that they are unable to make use of in their work.</p>

The aim of the study has been to gain an increased understanding of the sense of participation and influence that the enrolled nurses, working with home-help services within the purchaser – provider model, feel and how this participation and influence affect them. Five enrolled nurses in three of Stockholm's districts related their experiences of participation and influence at work in the qualitative interviews that were conducted. The result was then analyzed with the help of two theories, Karasek's and Theorell´s Demand- Control Model and Antonovsky's theory regarding ”a Sense of Coherence (SOC)”. The analyzes show that the enrolled nurses have a low sense of participation and influence regarding decisions relating to their work situation. Decisions that affect the enrolled nurses are made by politicians, directors, and care managers of the city districts (biståndshandläggare). On the other hand, the enrolled nurses felt strong support from their peers at work. They could socialize and discuss issues with them. The analyzes show that without their peer support, they would have a lower sense of participation and influence. Furthermore the analyzes show that the interview subjects possess knowledge and competence that they are unable to make use of in their work.

Problemformulering: Arbetsmiljön inom hemtjänsten består av höga krav och begränsade resurser. Detta bedöms vara orsaken till hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Behovet av hemtjänstinsatser förväntas dock öka och utifrån detta behöver arbetsmiljöåtgärder sättas in för att kunna bibehålla och rekrytera personal till hemtjänsten. Forskning visar att delaktighet från personal tenderar att öka möjligheterna att lyckas i interventioner men forskningen inom detta område är tunt. Syfte: Dels att studera personalens upplevelse av den egna arbetsmiljön inom hemtjänsten, dels vilka åtgärder som de anser skulle förbättra arbetsmiljön. Metod: Semistrukturerad intervjuer gjordes på elva personer som jobbar inom hemtjänsten. En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Arbetsmiljön i hemtjänsten beskrevs främst utifrån den psykosociala arbetsmiljön i termer av arbetsbelastning, stöd och avlastning från arbetsgivare, erkännande, kollegialt stöd, föränderligt, kompetens och planering. Den fysiska arbetsmiljön nämndes sparsamt och då i termer som utrustning samt brukares hem. För att förbättra arbetsmiljön önskades åtgärder såsom mer stöd och avlastning, förändring i planeringen, ökad grundbemanning, möjlighet att påverka, mer kompetens, mer uppskattning, adekvat utrustning samt större hälsofokus. Slutsats: Viktigt att inkludera personalen för att tillvarata deras reella kunskap och erfarenheter. Denna studie skulle kunna öka kunskapen hos arbetsgivaren och göra det möjligt att behålla och rekrytera hållbar arbetskraft inom hemtjänsten. / Aim: Partly to study the staff's experience of their own work environment within home help service, and partly which measures they believe would improve the work environment. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven employees who work in home help service. A qualitative method was used with an inductive approach and the analysis was done through a qualitative content analysis. Findings: The work environment in home help service was mainly described based on the psychosocial work environment in terms of workload, support and relief from employers, recognition, collegial support, changeable, competence and planning. The physical work environment was mentioned briefly in terms of equipment and factors within the homes of users. To improve the working environment, measures such as more support and relief, change in planning, increased basic staffing, opportunity to influence, higher competence, more appreciation, adequate equipment, and a greater focus on health were desired. Conclusion: Important to include the staff to take advantage of their real knowledge and experience. This work could increase the knowledge of the employer and make it possible to retain and recruit sustainable labour in home help service.