When children gives good conditions to create a trustful attachment, with a secure preschool staff, they are given the opportunity to develop on many levels. However, when children create insecure attachment patterns, children need help to be able to develop good relationships consciously. Four in-depth interviews were conducted with active preschool teachers, with a focus on the phenomenon of relational work in preschool. Both conditions and obstacles to give all children a possibility to trustful attachment and a sense of security in preschool appears in the result. The result shows that trustful attachment activities is affected by the preschool teachers’ approach to attachment activities, approach to children and self-awareness of how trustful attachment activities can be carried out. Furthermore, the preschool teachers emphasizes that external factors such as time, group size, organization, physical environment, rules and regulation as well as educational level and staff density affect the work of trustful attachment activities. The preschool teachers cannot influence these factors in the organization. The preschool teachers experience that it is important that the principal and the municipality are aware of these in order to be able to support and change the activities for the better. The result shows that preschool teachers perceive that trustful attachment activities are opportunities for development and learning for the children. The conclusion is that the factors above needs to be taken into account in preschool, in order to create good conditions in the daily work with trustful attachment activities. / När barn får bra förutsättningar att skapa en trygg anknytning så ges de möjlighet att utvecklas på många plan, men när barn skapar otrygga anknytningsmönster så behöver barn hjälp för att medvetet kunna utveckla goda relationer. Empirin samlades in genom fyra djupintervjuer med aktiva förskollärare, med fokus på fenomenet anknytningsarbete i förskolan. I resultatet framkommer både förutsättningar och hinder för att ge alla barn en bra anknytning och en trygghet i förskolan. Förskollärarens förhållningssätt, barnsyn och självmedvetenhet upplevs påverka hur anknytningsarbete utförs och hur resultatet av detta visar sig i verksamheten. Vidare lyfter förskollärarna att yttre faktorer så som tid, gruppstorlek, organisation, miljö och strukturer samt utbildning och personalsituation, som förskollärarna inte kan påverka i lika stor utsträckning, påverkar arbetet med att knyta an till barn i verksamheten. Förskollärare upplever att det är viktigt för rektor och huvudman får en bild av deras perspektiv och upplevelser, för att kunna stötta och även ändra verksamheten till det bättre. Resultatet visar att förskollärare upplever att anknytningen påverkar möjligheterna för utveckling och lärande hos barnen. Slutsatsen är att dessa faktorer behöver uppmärksammas inom förskolan för att skapa goda förutsättningar i det dagliga arbetet med anknytning.

The purpose for our study was to see whether reporting mothers and fathers safe base separately protects adolescents who are ethnically harassed from developing low self-esteem. To examine this, we use secondary longitudinal data with immigrant adolescents. In addition to bivariate correlations we ran two moderation regression analyses to test if perceived safe base from mothers or fathers could affect the link between ethnic harassment and self-esteem. Moreover, we wanted to see if perceiving safe base with either parent could change the level of self-esteem within the adolescent. The results showed significance when mothers safe base was tested as a moderator. However, this was not the case for the fathers. The findings in our study were discussed and compared to previous research. / Syftet med vår studie var att se om mammors och pappors säkra anknytning skyddar ungdomar som är etniskt trakasserade från att utveckla lågt självförtroende. För att undersöka detta använde vi longitudinell data med invandrarungdomar. Utöver bivariata korrelationer har vi genomfört två moderationsanalyser för att testa om en uppfattad säker anknytning till mammor eller pappor kan påverka sambandet mellan etniska trakasserier och självförtroende. Utöver detta ville vi se om uppfattad säker anknytning med ena föräldern kan ändra graden av självförtroende hos ungdomarna. Resultaten visade signifikanta resultat när mammors säkra anknytning testades som en moderator. Men detta var inte fallet för papporna. Resultaten i vår studie diskuterades och jämfördes med tidigare forskning.

I en tid där skolor stängs ner för gott som en strategi för att möta utmaningar som exempelvis segregation inom västerländska skoldistrikt är det värt att reflektera över hur de påverkar barn och deras välbefinnande. Bakgrunden till uppsatsen bygger på ett större projekt av Flensner & Svensson (2023) kopplat till skolstängningar. I uppsatsen har projektets data från hösten 2021 använts. Metoden är kvantitativ och den upplevda känslan av trivsel, trygghet och tillit jämfördes mellan elever som bytt skola och de som inte bytt skola. Det var 1349 elever i åldrarna 10–15 år som deltog i undersökningen. Data från projektet analyserades med hjälp av Pearsons korrelationsanalys och ett oberoende t-test. Resultaten visade att trivsel, trygghet och tillit korrelerar positivt med varandra. Elever som svarade på enkäten och hade bytt skola trivdes i genomsnitt lika bra jämfört med de som inte hade bytt skola. Dessutom fanns en signifikant skillnad i upplevelsen av trygghet, där de som inte bytt skola kände sig tryggare. De som bytt skola upplevde en högre nivå av tillit. Eftersom många av de tillfrågade valde att inte svara skulle det kunna ha påverkat generaliserbarheten av resultatet. Diskussionen belyser skolstängningars effekt på elevernas upplevelse av trivsel, trygghet och tillit i skolan. / At a time when schools are being closed for good as a strategy to meet challenges such assegregation within Western school districts, it is worth reflecting on how they affect children and their well-being. The background to the essay is based on a larger project by Flensner & Svensson (2023) linked to school closures. In the essay, the project's data from autumn 2021 has been used. The method is quantitative, and the perceived sense of well-being, security, and trust was compared between students who changed schools and those who did not. There were 1,349 students aged 10–15 who participated in the survey. Data from the project were analyzed using Pearson's correlation analysis and an independent t-test. The results showed that well-being, security, and trust correlate positively with each other. Pupils who responded to the survey and had changed schools were on average just as happy compared to those who had not changed schools. In addition, there was a significant difference in the security experience, where those who did not change schools felt safer. Those who changed schools experienced a higher level of trust. As many of the respondents chose not to answer, this could affect the generalizability of the results. The discussion highlights the effect of school closures on students' experience of well-being, security, and trust in school.

Den här essän kommer att behandla ett vanligt förekommande ämne inom förskolan, introduktioner av nya barn och föräldrar. Genom introduktionen måste pedagoger förhålla sig till den nya familjen för att försöka få till anknytning och trygghet. Utgångspunkten ligger i två egen upplevda dilemman där pedagogerna beskriver två olika introduktioner. Den ena introduktionen pågår en längre period. Barnet vill inte släppa sin förälder och är ledsen så fort föräldern försöker lämna honom. Den andra introduktionen går fort, barn och förälder visar glädje. Pedagogerna på den förskolan känner trots det en oro då barnet upplevs gränslöst när hon springer mellan aktiviteter, andra barn och deras föräldrar. Syftet med den här essän är att undersöka hur olika anknytningsmönster och förutsättningar kan påverka introduktionen av nya familjer i förskolan. Den kommer även att belysa pedagogens eller pedagogernas erfarenhet, samt hur viktigt det är med ett gott samarbete. Förskolans miljö och organisation kommer också att undersökas och vilken roll den spelar för barnets introduktion och även för pedagogernas möjlighet att utföra en god introduktion. Detta kommer att göras genom tre frågeställningar, vilka är: Hur kan vi som pedagoger möta Pelle och Almas olika behov? Vilka är förutsättningarna för en god introduktion? Vilka psykologiska fenomen är relevanta för introduktionen? Genom att använda olika begrepp såsom affektteori, affektintoning, trygg bas, säker hamn och anknytning kan den här essän närma sig dessa frågeställningar. Essäns huvudsakliga uppgift är att ge pedagoger, oavsett erfarenhet, olika perspektiv på introduktionen och hur dessa kan tillämpas på nya familjer. I essän beskrivs anknytningsteorins framväxt och graderingar av olika anknytningar. Trygg bas och säker hamn är olika sätt att se hur en anknytning fungerar mellan barnet och föräldern, då det är där den första anknytningen börjar. Under arbetets gång har fokus på barn och föräldrar blivit mer nyanserat och pedagogernas roll undersökts allt mer kritiskt. Genom litteraturstudier och samtal i handledningsgruppen på skolan och med kollegor har vi fått en större förståelse för alla parter som deltar under introduktion till förskolan. En viktig slutsats vi kom fram till är att anknytning, oavsett till vem, inte kan skyndas fram. Den måste få växa fram genom tillit och trygghet. / This essay will treat a common subject within the preschool environment, the introductions of new children and parents. Throughout the introduction, teachers must relate to the new family to try and achieve a connection/attachment and provide security. The starting point is two self-perceived dilemmas where the teachers describe two different introductions. One introduction goes on for a longer period. The child does not want to let go of its parent and is sad as soon as the parent tries to leave it. The second introduction goes fast, children and parents are expressing happiness. The teachers at the preschool nevertheless are concernedwhen the child is perceived boundless as it runs between activities, other children and their parents. The purpose of this essay is to investigate how different connection patterns and prerequisites can affect the introduction of new families to the preschool environment. It will also examine the experience of the teacher or teachers, and the importance of good cooperation between the teachers. The preschool's environment and organisation will also be investigated and the role it plays in the introduction of the child and also for allowing the teachers to carry out a good introduction. This will be done through three questions, which are: How can we, as teachers, meet Pelle and Alma's different needs? What are the prerequisites and conditions needed for a good introduction? What psychological phenomena are relevant to the introduction? By using different concepts such as affect theory, mirroring, safe base, safe heaven and connection/attachment, this essay can approach these issues. Essen's main task is to provide teachers, regardless of experience, with different perspectives on the introduction and how these can be applied to new families. The essay describes the progression of the connection/attachment theory with different levels of connection. Safe base and safe heaven are different ways to see how a connection/attachment works between the child and the parent, as that is where the first connection/attachment is established. During the work, the focus on the children and parents has become more nuanced and the role of teachers is increasingly critical. Through literature studies and discussions in the tutoring group at school and with colleagues, we have gained a greater understanding of all parties involved in the introduction to preschool. An important conclusion we found is that connection/attachment, regardless of who cannot be accelerated. It must grow through trust and confidence.