Aktuella studier visar att risken för psykisk ohälsa är större för människor som inte fullföljer gymnasiestudier. I Sverige saknar en fjärdedel av högstadieeleverna betyg i något eller flera ämnen och är därmed inte behöriga till gymnasiet. Då skolor har dokumenterade svårigheter att erbjuda bra stöd för elever med olika funktionsnedsättningar finns ett starkt samhällsintresse av att synliggöra vilka faktorer i skolans lärandemiljö som är stödjande för dessa elever för att möjliggöra förbättringar. Utifrån en fenomenografisk ansats, med empiri baserad på tretton semistrukturerade intervjuer, undersöker aktuell studie vad ungdomar med erfarenhet av svårigheter i grundskolan utifrån funktionsvariation uppfattar som bra stöd. I den kollektiva beskrivningen av fenomenet bra stöd i skolan framträder erkännande, i betydelsen att skolans personal möter eleven som en unik person med förmågor, vilken vill utvecklas och lära men samtidigt erkännas vara i behov av stöd och anpassningar av olika karaktär. Härmed identifieras lärares förväntningar på sina elever som en viktig påverkansfaktor. Fem områden lyfts fram som betydelsefulla för att erkännande ska manifesteras: trygghet och trivsel, deltagande, autonomi, tillhörighet och meningsfullhet. Eftersom skolor anmodas arbeta förebyggande och hälsofrämjande med stöd av en samlad elevhälsa sätts studiens resultat slutligen i relation till ett salutogent förhållningssätt. / Recent studies show that the risk of mental illness is higher for people that don’t graduate from upper secondary school. In Sweden, a quarter of the primary school pupils have insufficient grades in one or more subjects which makes them ineligible for upper secondary school. Since schools have documented difficulties in offering good support for students with various disabilities, there is a strong public interest to make visible factors in learning environments that could improve the results. Based on a phenomenographic approach, with empirical data based on thirteen semi-structured interviews, the current study examines what young people perceive as good support, based on their experience of difficulties in primary school, due to various functional disabilities. In the collective description of the phenomenon good support at school, the word acknowledgement emerges, in the sense that the school needs to meet the student as a unique person with abilities, and who wants to develop and learn, but at the same time needs support and adaptations of various kinds. Herein teachers’ expectations of the students are identified as an important influential factor. Five areas are highlighted as important to manifest acknowledgement: security and well-being, involvement, autonomy, belonging, and meaningfulness. When schools are asked to work proactively to promote health supported by the school health team, the result is put in relation to a salutogenic approach.

Det finns studier som visar att sjöfarten har svårt att bibehålla unga sjöfarare inom sjömansbranschen. Forskning visar att yngre sjömän har en större tendens att avbryta sin karriär till sjöss och är mer receptiva för erbjudande från landbaserade arbetsplatser än de äldre sjömännen. Mot denna bakgrund har syftet med detta arbeta varit att undersöka vad som gör att en nautiker stannar inom sjöfartsyrket, vilka faktorer som påverkar ett val att gå iland och om ålder och generationstillhörighet har någon inverkan i synen på karriären. För att få fram ett resultat hölls det kvalitativa intervjuer. Resultatet påvisar att det är ledigheterna som lockar med ett yrke till sjöss. Anledningen till att seniorbefälen har stannat till sjöss så länge är att de har trivts och haft möjlighet att utvecklas. Resultatet visar även att detta är något som de studerande respondenterna tycker är viktigt för att det ska arbeta till sjöss hela sitt yrkessamma liv. En annan slutsats som drogs var att ålder inte har någon påverkan på hur en person ser på sin karriär till sjöss och att alla respondenterna var överens om att organisationen fungerar bäst med en besättning i varierande åldrar. / There are studies that show that the shipping industry has a hard time keeping young seafarers. There has been researches that show that young seafarers have a higher tendency to discontinue their career at sea and are more receptive for offers from land-based companies then the older seafarers. Against this background the purpose of this study has been to examine what makes a seafarer stay within the shipping industry, what factors influence a seafarer’s choice to go ashore and if age and generational affiliation has an impact in the perception of a lifelong career at sea. To obtain a result, qualitative interviews were held. Results show that it is the long vacations that attracts the seafarer to choose a life at sea. The reason that the older seafarers have stayed in this profession for a long period of time is because they have enjoyed their time on board and there has been a possibility to evolve. The results also show that this is something that the studying respondents think is important for them if they are to work at sea their entire career. Another conclusion that was drawn was that age doesn’t affect a person´s view of a career at sea and all respondents agree that the organization onboard works best if the crew is of mixed age.

I detta arbete undersöks de nya designverktyg som samlas under begreppet databaserad design, som bygger på kvantitativa värden, och huruvida dessa verktyg kan utvecklas för arbete med trivsel i centrum i byggd miljö, med särskild hänsyn tas till kvalitativa värden ‒ specifikt dagsljus. Arbetet börjar med att ta reda på vad databaserad design innebär, hur det används i Sverige idag, och om det kan hjälpa oss med att uppnå vad vi uppfattar som trivsamt dagsljus. Slutligen ska arbetet undersöka möjligheten till att uppnå ett resultat som uppfattas som trivsamt och att kvalitet sätts före kvantitet, med hjälp av datorns beräkningskapacitet. Trivsel som område stöds av ett brett forskningsunderlag, medan mycket av den forskning som görs inom datadriven design sker ‘in-house’, inom FoU-avdelningar på större företag.  Idag styrs dimensionering och utformning av ljusinsläpp i svensk arkitektur nästan uteslutande av rekommendationer i BBR. Dessa gränsvärden ‒ definierade som den lägsta accepterade nivån för det som byggs ‒ har blivit vedertagna riktlinjer, och det är upp till varje aktör att utöver dessa rekommendationer se till att god arkitektur skapas. Att arbeta med datadriven design ger vissa fördelar över traditionella designmetoder, men det för också med sig fallgropar. Beräkningskraften i dagens datorer, och möjligheterna för dess användningsområden är till synes oändliga, men att förlita sig på siffror utan att förstå vad de betyder för med sig risken att datan kan missuppfattas. Detta arbete genomfördes i flera skeden. Först hämtades kunskap och information om ämnet från litteratur och andra källor. Sedan kontaktades sakkunniga inom området. Utifrån samtal och möten med flera stora aktörer inom arkitektur och stadsutveckling i Sverige byggdes en tydligare bild av dagsläget upp. Här bekräftades också behovet av metodutveckling inom området för trivsel och dagsljus, och hur vi mäter dem. De rekommendationer som används för dagsljusets mängd och kvalitet i byggd miljö idag borde utvärderas och förnyas utifrån moderna förutsättningar. Baserat på den kunskap, utveckling och forskning som kartlagts och analyserats, genomfördes ett försök att tillämpa kunskapen i en praktisk situation. Detta mynnade ut i ett gestaltningsförslag med målsättningen att skapa trivsamt dagsljus med hjälp av databaserad design. Gestaltningen utgjordes av moduler som modifierar dagsljus, parametriskt utformade utifrån den insamlade datan ‒ väderstreck, geografiskt läge och behov utifrån specifik verksamhet eller miljö ‒ vare sig det är en bostad, ett kontor, ett bibliotek, en offentlig paviljong eller något annat. Genom att  kvantifiera kvalitativa parametrar är det möjligt att få in mjuka kvaliteter i databaserad design – med det sagt går det inte att förlita sig på data och förvänta sig ett resultat som innebär god arkitektur. Den kanske största utmaningen är att försöka kvantifiera värden som anses vara subjektiva. Metoderna ifråga funkar bäst med utgångspunkt i att de kan komplettera papper och penna, fysiska modeller och andra traditionella metoder i arkitektens verktygslåda. Databaserad design används idag sällan genomgående i hela designprocessen, och här finns stor potential för framtida utveckling. / This thesis explores a new field of design called computational design and the tools covered therein. Specifically, it focusses on quantitative values, and whether this method can be developed to center on well-being in relation to qualitative values in the built environment ‒ specifically daylight. The paper explores what computation design is, how it is implemented in Sweden today, and whether it can help us achieve what we perceive as comfortable daylight. This thesis aimed to investigate whether an alternative design method could be construed for this purpose: a method that is easy to incorporate, while ensuring high quality before quantity, using modern computational power. The subject of well-being has been thoroughly researched, while a majority of the research within computational design is conducted ‘in-house’ ‒ as part of R&D departments of large actors in the field. As of today, virtually all decision-making concerning daylight in Swedish architecture relies upon the Swedish building regulations, BBR. With time, these recommendations ‒ defined as the lowest accepted level for that which is built ‒ have become established guidelines for industry actors. Every actor has a responsibility to, while ensuring the recommendations are fulfilled, to also create good architecture. Working with computational design offers some benefits over traditional design methods, but it also carries with it some pitfalls. The technology is immensely powerful, with seemingly endless possibilities, but there is an integral risk in trusting digits without really knowing what their implications are: this leads to misguidance. The project was conducted in a series of phases. First of all, information and general knowledge about computational design and daylighting was gathered through reviewing literature and previous research. Then, key Swedish professionals in the fields of architecture and computational design were identified and contacted to get some insight and background on the topic. The interviews with these influential actors in architecture and urban design confirmed the need for a methodical development within the subject of well-being and daylighting. In particular, a need was identified for reassessing methods used for calculating the amount – and quality – of daylight, based on modern conditions. After mapping and analysing the empirical findings of the study, the conclusions were implemented in a practical design task. This culminated in a design proposal for adaptable modules that modify daylight using computational design. The modules were parametrically designed based on the assembled data ‒ the direction; the location and the specific needs depending on the type of function or environment ‒ be it a residence, an office, a library, a public pavilion or something else. By quantifying qualitative parameters, it’s possible to incorporate softer qualities in computational design ‒ keeping in mind that relying on these data won’t guarantee good architecture. The biggest challenge with the task at hand is to quantify values generally considered to be subjective. The methods in question are best applied when thought of as complements to traditional design methods ‒ pen and paper, physical models and other components in the architect's toolbox. Computational design is today rarely used throughout the whole design process, and this leaves potential for future development.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. / Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.

Bakgrund: Motivation är en viktig faktor inom ett företag. När de anställda är motiverade gynnar det företaget samtidigt som de själva kommer att trivas och må bra. Chefer har också en betydande roll när det kommer till att skapa och utveckla en motiverad personal på arbetsplatsen. Herzbergs tvåfaktorsteori kommer att användas i studien för att finna likheter och skillnader mellan chefers sätt att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen och den faktiska trivseln och motivationen hos de anställda.  Syfte: Studien syftar till att undersöka faktorer som anställda och chefer trivs och motiveras av samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. Metod: Genom en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ forskning tillsammans med semistrukturerade intervjuer kan studien analysera faktorer som är avgörande för anställda och chefers trivsel och motivation samt hur chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen.  Resultat och slutsats: Studien har kommit fram till att både hygien- och motivationsfaktorer genererar trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. För chefer är motivationsfaktorerna mest avgörande för att skapa trivsel och motivation. Uppsatsens resultat visar även att det finns positiva samband mellan hygien- och motivationsfaktorer och trivsel bland de anställda på arbetsplatsen. Studien har dessutom kommit fram till att det valda fallföretaget har motiverade chefer och anställda samt att chefer arbetar för att bidra till trivsel och motivation på arbetsplatsen. För att motivation ska finnas på hela arbetsplatsen kan uppsatsförfattarna dra slutsatsen att det är av sin vikt att alla trivs. / Background: Motivation is a principal factor within a company. When the employees are motivated, it benefits the company while they themselves will enjoy and feel good. Managers also have a significant role when it comes to creating and developing a motivated workforce in the workplace. Herzberg's two-factor theory will be used in the study to find similarities and differences between managers' ways of contributing to well-being and motivation in the workplace and the actual well-being and motivation of the employees. Purpose: The study aims to investigate factors that employees and managers enjoy and are motivated by and how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Method: Through a quantitative method in the form of questionnaires as well as qualitative research together with semi-structured interviews, the study can analyze factors that are decisive for employees' and managers' well-being and motivation, as well as how managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. Results and conclusion: The study has concluded that both hygiene and motivational factors generate well-being among the employees at the workplace. For managers, the motivational factors are most decisive in creating well-being and motivation. The essay's results also show that there are positive relationships between hygiene and motivational factors and well-being among the employees in the workplace. The study has also concluded that the selected case company has motivated managers and employees and that managers work to contribute to well-being and motivation in the workplace. For motivation to exist throughout the workplace, the essay writers can conclude that it is important that everyone enjoys themselves.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>

Bostadsbristen som rådde i Sverige efter andra världskriget löstes genom ett bostadsprojekt som kom att kallas miljonprogrammet. Bostäderna som byggdes höll vid den tiden en hög standard invändigt medan utemiljön ofta bortprioriterades. Idag råder det än en gång ett stort behov av bostäder i Sverige, dock bör inte problemet lösas med samma metod som under miljonprogrammet. Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på hur ett område i ett mindre samhälle kan gestaltas. Målet är att besvara arbetets två frågeställningar som ska utreda hur en nybebyggelse på en tomt intill ett miljonprogramsområde skulle kunna utformas med hänsyn till platsens förutsättningar, omkringliggande bebyggelse samt upplevd trygghet och trivsel. Den metod som användes för studien är kvalitativa intervjuer, litteraturstudier och skissarbete. Ett förslag av flerbostadshus och en situationsplan för en tomt på en mindre ort har utformats med avseende på trivsel, trygghet och anpassning till kringliggande bebyggelse. Undersökningarna resulterade i åsikter kring vad som skulle prioriteras vid utformning av bostäder på tomten, men även vilka kvalitéer som önskades för övrigt i området. Dessa analyserades och kopplades till den teoretiska bakgrunden. Det analyserade resultatet applicerades sedan i studiens förslag. Studien resulterade i ett förslag som mottogs väl av beställaren, som förhoppningsvis kommer inspireras till vidare arbete med tomten.   Nyckelord: utformningsförslag, moderna planlösningar, situationsplan, flerbostadshus, nybyggnation, miljonprogrammet, trygghet, trivsel, visualisering, byggnadsutformning, bostadsanpassning, trygg miljö, bostäder, bygglovshandlingar, utemiljö. / The housing shortage from which occurred in Sweden after the second world war was solved through a housing project that later became known as The Million Homes Programme (miljonprogrammet). The houses were built with high standards according to the contemporary indoor standards, while the outside environment was often somewhat dull and non-prioritized. At this moment, Sweden is facing a similar type of housing shortage, a problem that should not be solved with the same methods used during The Million Homes Programme. The main purpose of this thesis is to develop a suggestion of a building design and a site layout plan in a small town, in collaboration with a Swedish municipality in Kronoberg county. The goal is to explore the different possibilities of how an estate owned by the municipality of Uppvidinge could be designed with multi-family houses which pays respect to safety and comfort and also is adapted to the surrounding built environment. The surrounding built environment consists of multi-family houses from The Million Homes Programme and one-family villas. The methods used for this thesis are pointed interviews, studies of prior published research and computer aided drawing. A suggestion of a building design accompanied with a site layout plan is presented in the report. The building design and the site layout plan pays respect to safety besides comfort and is also adapted to the surrounding built environment. The completed studies resulted in opinions about what should be a priority when designing multi-family houses on the site, but also what kind of qualities that were desired in the surrounding area. These results were analyzed and thence linked to the theoretical background. The analyzed result was thereafter applied in a suggestion. The study resulted in a suggestion that was well received by the client, which hopefully will be inspired for further work on site.   Key words: design plans, modern planning arrangement, site plan, apartment building, new housing estate, the million homes programme, safety, comfort, visualization, building design, housing adaptation, safe environment, residences, building permit documents, outdoor environment.

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.