The construction industry in Sweden today is a busy market. The demand for new residences is very high and many are recruited to the industry for companies to be able to meet the demand. Generally a construction site needs temporary construction facilities for staff to manage administrative tasks and have conferences, eat, rest, shower etc. The purpose of this study is to investigate how the temporary construction site facilities can be established to better promote communication, cooperation, flow of people, flow of material, comfort and well-being. To identify problem areas and potential solutions, interviews were conducted with people from different working categories. Through interviews and own observations, the authors chose popular potential solutions and improvement opportunities and tested them on larger amount of people in a survey. By visiting a number of construction sites and their temporary facilities it was found that there are many ways to establish them. General solutions were made for bigger and smaller establishments, for example where to allocate different workspaces or how to use visual management in the best way. Suggestions were made on how to adjust furniture easier by using a system of holding strips and rails. Factors such as a relax rooms, paintings and plants were suggested to would improve comfort and well-being. Finally, conclusions could be made in different areas. More random interaction between working categories would improve communication and promote a nice working environment. An area especially made for these interactions with a strategic placed coffee machine could increase interaction. Offices should be allocated in a way that makes the ones responsible for the blue collar workers easier to reach. The ones who perform more administrative tasks throughout the day, like the site manager, should be allocated far from the entrance, to minimize the risks of disruption. Conference rooms should be placed furthest in the establishment, in that way meetings will not be interrupted. Today there is too little focus on the little things that could improve comfort and well-being. More comfortable chairs, tables that can be adjusted in height, white walls and so on are examples on what could be done differently. / I Sverige råder idag en högkonjunktur i byggbranschen. De flesta städerna har brist på bostäder, vilket leder till långa köer, och pressen att bygga nytt är stor. Allt fler rekryteras till byggbranschen för att möta behovet. Byggarbetsplatser kräver att arbetarna har utrymmen som arbetarna kan nyttja på raster, administrativa arbeten och sköta hygienen i. Vanligen är dessa utrymmen i form av bodetableringar. I denna rapport undersöks hur bodetableringar kan utformas för att främja kommunikation, flöden och trivsel. Syftet är att ta fram konkreta förbättringsförslag gällande nämnda områden. För att få en bild av nuläget och identifiera förbättringsområden har författarna besökt ett antal etableringar, både från uppdragsgivaren Skanska och från andra företag. Personer från olika yrkesgrupper har intervjuats för att ta fram åsikter och förbättringsförslag från alla som har bodarna som sin arbetsplats. Utöver intervjuer och egna observationer gjordes en enkätundersökning för att få mer tyngd i de förbättringsförslag som uppkommit. Under arbetets gång visade det sig att utformning av bodetableringar ser mycket olika ut beroende på hur stort projektet är, vilket företag som har projektet samt hur platschefens preferenser ser ut. Generella lösningar togs fram på hur mindre respektive större etableringar bör utformas för att främja kommunikation. Även vilka visuella tavlor och medel som kan användas. Förslag presenteras på hur material kan anpassas i bodarna på ett lättare sätt och därmed kunna använda samma rum till olika saker. Faktorer gällande hur bodar kan inredas för att öka trivseln tas fram. Slutsatser har kunnat dras inom många olika områden. Bland annat att mer slumpvisa möten inom bodarna skulle förbättra kommunikation och trivsel. En neutral yta, gärna i anslutning till en invändig trappa, gör det lättare för folk att mötas. Kontor och konferensrum bör placeras på ett sätt som gör arbetsledare tillgängliga för yrkesarbetare samtidigt som platschef och konferensrum ska finnas närmare slutet på etableringen då det ska vara mindre spring kring dem. Ett bärlist-system med skenor i bodarna borde införas för att de ska vara lättare att sätta upp tavlor, hyllor och möbler samt göra om ett rum om det behövs. Idag läggs för lite fokus på inredning i bodarna. Många vill se mer växter, tavlor, mattor och liknande för att öka nivån av trivsel.

Denna kandidatuppsats genomförs på uppdrag av en arbetsgivare. Huvudfokus i denna kandidatuppsats är vad som genererar arbetstillfredsställelse och motivation hos medarbetarna på en kundsupportavdelning. Den specifika avdelningen har högre personalomsättning än resterande avdelningar inom organisationen. Teoretiska utgångspunkter är att medarbetare som känner arbetstillfredsställelse och är motiverade i sitt arbete är mer benägna att stanna i sina arbetsroller. Det påverkar även medarbetarnas välmående, prestationer, utveckling och således organisationens framgång. Motivation skapas utifrån yttre och/eller inre faktorer och baseras på i vilket syfte en individ väljer att handla för självförverkligande eller givet ett förväntat resultat och mål. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjumedarbetare på avdelningen. I resultatet framgår det utifrån medarbetarnas upplevelser att de främsta faktorerna som bidrar till arbetstillfredsställelse är goda interpersonella relationer, stöd och möjlighet till utveckling. Vidare framgår det att medarbetarna främst motiveras av ansvar, bekräftelse, arbetsrelaterade mål och framförallt av att utvecklas. Medarbetarna beskriver en positiv bild av organisationen och avdelning i stort som uppfyller faktorer som är viktiga gällande arbetstillfredsställelse och motivation. Brister beskrivs vara begränsadvariation och utveckling i själva arbetsuppgifterna som stundtals upplevs vara omotiverade. För organisationen kan detta tänkas innebära en utmaning då kundsupport och dessarbetsuppgifter karaktäriseras av enformighet och stagnation som hämmar utveckling. I studien har det framgått att trots arbetsuppgifternas karaktär är arbetstillfredsställelsen högberoende på utmärkande faktorer som kan tänkas kompensera bristerna under en viss tid, dock inte som en långsiktig lösning. Arbetsrelaterade insatser kring utveckling är därför avgörandeför avdelningen för att medarbetarna ska se sin situation inom arbetsrollen/avdelningen som långsiktig.

Försvarsmakten har under de senaste åren genomfört flera förändringar, av både organisation och inriktningar. Dessa har varit styrda av ekonomiska och politiska skäl men också för att kunna möta det förändrade omvärldsläget. Mitt i dessa förändringar befinner sig Försvarsmaktens personal. Denna studie fokuserar på de officerare inom Försvarsmakten vilka trots omorganisationer och förändringar av verksamheten jobbar kvar inom myndigheten. Den av oss identifierade tidigare forskningen rörande Försvarsmaktens personal fokuserar främst på de som lämnat sin anställning inom myndigheten.Försvarsmakten påtalar ofta att personalen är dess främsta resurs, vilket blir syftet med denna studie. Att öka förståelsen för faktorer bakom personalens trivsel och motivation, för att därmed kunna behålla de som redan finns inom myndigheten.Studien är genomförd som en kvalitativ induktiv undersökning med ett urval av respondenter från tre av Försvarsmaktens organisationsenheter. Trots dessa olika organisationsenheters skilda verksamhetsområden, identifieras likheter av faktorer som bidrar till att de uppskattar och motiveras av sin anställning inom Försvarsmakten.Kommunikation, relation, uppfyllelse samt variation är de fyra övergripande teman som studien har identifierat.Studien gör inte anspråk på att placera dessa i någon hierarkisk ordning, där någon betyder mer än någon annan. Däremot kan det konstateras att de varierar över tiden för enskilda individer, vilket därmed betyder att de är av olika vikt för individen beroende på var individen befinner sig i sin livssituation. De skapar en balanserad uppfyllelse.

<p>Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena. Arbetsgruppen har en betydande roll för att individen ska kunna utvecklas som person, känna social trygghet och gemenskap.</p><p> </p><p>Det finns inte mycket litteratur som påpekar förhållandet mellan hälsa och arbetsgruppens könsammansättning med fokus på upplevd fysisk och psykisk hälsa och lärande. Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader bland kvinnor som arbetar med mestadels kvinnor jämfört med kvinnor som arbetar med mestadels män, utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Studien gjordes med kvantitativ metod och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Undersökningsgruppen var kvinnor som arbetar på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Sammanlagt delades 200 enkäter ut, 100 till respektive typ av arbetsplats. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 83,5%.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg att delaktigheten, inflytandet och lärandet på arbetet och i arbetsgruppen var bättre i jämförelse med vad kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg. Kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg att de blev mer granskade än männen samt att olika beteenden som påverkade trivseln negativt förekom i större utsträckning än vad kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg. För att förverkliga visionen om den hälsosamma arbetsplatsen behöver vi genomföra ett förändringsarbete där människor har möjlighet till inflytande och görs delaktiga i förändringsprocesser.</p> / <p>The public health work of today is characterized by large investments in the workplace because of its importance for the possibility of the individual to reach good health. What makes the workplace healthy is individual, but for most of us it depends on participation, responsibility, influence, togetherness and meaningfulness. The Swedish labour market is very sex segregated in terms of men and women working with different occupations. Workgroups therefore often consist predominantly of either  men or women. The workgroup has an important role for the individual to feel social security and togetherness and to grow as a person.</p><p>There is not much written about the relationship between health and the sex distribution of a workgroup with focus on the physical and mental health and learning. The aim of the study was to investigate if there were any differences between women who work mostly with women and women who work mostly with men, from a health and learning perspective. The study is quantitative and questionnaires were used to collect data. The study population are women who work on a male-dominated or female-dominated workplaces. A total of 200 questionnaires were distributed, 100 to each type of workplace. The finale rate of response was 83,5%.</p><p>The result shows that women on the female-dominated workplace felt that participation, influence and learning at work and in the workgroup were better in comparison with what the women on the male-dominated workplace felt. The women on the male-dominated workplace thought that they got more inspected than the men, at work. To actualize the vision about healthy workplaces we need to promote the process of change where people have the possibility to influence and participate in the process.</p>

Idag satsas det inom folkhälsoarbetet mycket på arbetsplatsen som arena då arbetslivet har en avgörande betydelse för att varje människa ska uppnå god hälsa. Vad som gör en arbetsplats hälsosam är individuellt. För många handlar det dock om att känna eget ansvar, delaktighet, inflytande, gemenskap och meningsfullhet. Den svenska arbetsmarknaden karaktäriseras av att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer och yrkesområden, vilket har skapat en könssegregerad arbetsmarknad. Den könssegregerade arbetsmarknaden leder till att arbetsgrupperna på arbetsplatserna ofta är könshomogena. Arbetsgruppen har en betydande roll för att individen ska kunna utvecklas som person, känna social trygghet och gemenskap.   Det finns inte mycket litteratur som påpekar förhållandet mellan hälsa och arbetsgruppens könsammansättning med fokus på upplevd fysisk och psykisk hälsa och lärande. Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader bland kvinnor som arbetar med mestadels kvinnor jämfört med kvinnor som arbetar med mestadels män, utifrån ett hälso- och lärandeperspektiv. Studien gjordes med kvantitativ metod och enkäter användes som datainsamlingsmetod. Undersökningsgruppen var kvinnor som arbetar på mansdominerade samt kvinnodominerade arbetsplatser. Sammanlagt delades 200 enkäter ut, 100 till respektive typ av arbetsplats. Den slutgiltiga svarsfrekvensen blev 83,5%.   Resultatet visar att kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg att delaktigheten, inflytandet och lärandet på arbetet och i arbetsgruppen var bättre i jämförelse med vad kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg. Kvinnorna på de mansdominerade arbetsplatserna ansåg att de blev mer granskade än männen samt att olika beteenden som påverkade trivseln negativt förekom i större utsträckning än vad kvinnorna på den kvinnodominerade arbetsplatsen ansåg. För att förverkliga visionen om den hälsosamma arbetsplatsen behöver vi genomföra ett förändringsarbete där människor har möjlighet till inflytande och görs delaktiga i förändringsprocesser. / The public health work of today is characterized by large investments in the workplace because of its importance for the possibility of the individual to reach good health. What makes the workplace healthy is individual, but for most of us it depends on participation, responsibility, influence, togetherness and meaningfulness. The Swedish labour market is very sex segregated in terms of men and women working with different occupations. Workgroups therefore often consist predominantly of either  men or women. The workgroup has an important role for the individual to feel social security and togetherness and to grow as a person. There is not much written about the relationship between health and the sex distribution of a workgroup with focus on the physical and mental health and learning. The aim of the study was to investigate if there were any differences between women who work mostly with women and women who work mostly with men, from a health and learning perspective. The study is quantitative and questionnaires were used to collect data. The study population are women who work on a male-dominated or female-dominated workplaces. A total of 200 questionnaires were distributed, 100 to each type of workplace. The finale rate of response was 83,5%. The result shows that women on the female-dominated workplace felt that participation, influence and learning at work and in the workgroup were better in comparison with what the women on the male-dominated workplace felt. The women on the male-dominated workplace thought that they got more inspected than the men, at work. To actualize the vision about healthy workplaces we need to promote the process of change where people have the possibility to influence and participate in the process.

Studien försöker belysa vilka svårigheter elever som läser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strävan att gå vidare till ett nationellt program. Studien ger också svar på frågan om IV-elever trivs med att läsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville också ta reda på om vad elever i grundksolans årskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvägledare. Studien belyser också frågan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier på nationella program. / The study tries to illustrate the difficulties students enrolled in the Individual program (IV) meet and the opportunities that will arise if pursuing studies in a National Program. The study also provides answers to the question if IV students find the program rewarding and enjoyable, and to what extent they pursue high school studies after the IV. I also wanted to find out what the students in the ninth grade of compulsory school thought about the information they received regarding the high school education, and if everyone got the chance to talk to a guidance counselor. Furthermore, the study also evaluates whether heritage plays a certain role with regard to further studies on the National Program.

Sverige står inför stora välfärdsutmaningar när allt fler arbetsföra personer går i pension. Till följd av ojämn befolkningsutveckling kommer det inom kort finnas färre arbetare som skall ta hand om fler pensionärer. Lösningen på välfärdsutmaningen finns i digitaliseringen, där digitala verktyg skall kompensera för förlorad arbetskraft. Omsorgen är det område där behovet av kompetensförsörjning kommer visa sig först. Syftet med studien var att undersöka hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i en lärandeprocess under en pågående organisationsförändring som fokuserar på ökad digitalisering i Hylte kommun. Metoden som tillämpades var en kvalitativ undersökningsmetod och studien antog en induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgrupps-intervjuer där totalt 13 undersköterskor deltog. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Den hälsopedagogiska teoretiska referensramen utgjordes av förmedlingspedagogik, sociokulturellt lärande, lärande stilar, och kompetensutveckling samt dialog -och reflektions pedagogik, KASAM och delaktighet. Resultaten visar att omsorgspersonalen kan känna delaktighet genom att bli tillfrågade kring förändringar rörande deras arbete. Resultatet visade också att omsorgspersonalen själva vill välja sätt att genomgå utbildning. Rädslor att de mjuka värdena försvinner och ersättas av digitala verktyg är ytterligare ett väsentligt resultat som studien gett. Slutsatser som dragits av studien var att omsorgspersonalen vill vara delaktiga inför, under och efter verksamhetsförändringar, men de har svårt att se sin roll i dagsläget. Personalen lär på olika sätt och vill ha alternativa sätt till kompetensutveckling, än vad som erbjuds idag. / Sweden faces major welfare challenges as more and more workable people retire. As a result of uneven population development, there will soon be fewer workers to take care of more senior citizens. The solution to the welfare challenge is in digitization, where digital tools will compensate for lost labor. Heathcare is the area where the need for skills supply will appear first. The intent of this study was to investigate how caregivers can feel part of a learning process during an ongoing organizational change focusing on increased digitalization in Hylte county. The method applied a qualitative survey method and the study adopted an inductive approach. The empirical material was collected through three focus group interviews, where a total of 13 underscores participated. The material was analyzed by a conventional content analysis and the result was the basis for the theoretical reference framework. The theoretical references for health education consisted of mediation education, socio-cultural learning, learning styles, and competence development, as well as dialogue and reflection teaching, KASAM and participation. The results show that caregivers can feel involved by being asked about changes in their workplace. The result also showed that caregivers themselves want to choose ways to undergo education. Fears that the human contact disappears and will be replaced by digital tools are another important result that the study has given. Conclusions drawn from the study are that caregivers want to be involved in, during and after changes within the workplace, but they have difficulties to see their role for the time being. The staff learn in different ways and want alternative ways of developing skills than offered today.

Ljuset påverkar hur vi uppfattar och förstår vår omgivning. I en välplanerad ljusmiljö, där valav ljuskällor, placering av armaturer och fördelning av ljuset spelar in, känner vi oss trygga och kan utföra arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Vertikala ytor som har en separat vertikalbelysning har stor påverkan på uppmärksamheten. Vertikalljus som uppstår från allmänljuset menar forskare inte har lika stor påverkan på uppmärksamheten som en separat vertikalbelysning. Detta examensarbete undersöker om föränderligt vertikalljus kan påverka trivsel och prestationen positivt i ett uppbyggt klassrum på Tekniska Högskolan i Jönköping. Syftet är att skapa en djupare förståelse för om ett föränderligt vertikalljus i formav ett vattenmönster påverkar människan. I undersökningen används två ljusscenarion; horistontell allmänbelysning bestående avpendlade armaturer med upp- och nedljus samt wallwashers enligt rekommendationer i Ljus &amp; Rum. Andra scenariot består av samma nivå av allmänljuset med ett adderat föränderligt vertikalljus. För att besvara studiens frågeställningar användes en digital enkät med känsloskattningar och prestationstest. Resultatet av studien visar att majoriteten av deltagarna upplever att det föränderliga vertikalljuset bidrar till ökat fokus jämfört med enbart allmänljus. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna har skattat ganska mycket intresserad vid båda ljusscenarion. Resultaten av prestationstesten visar att det är längre reaktionstid under förmiddagen oberoende ljusscenario. De slutsatser som dras i studien är att föränderligt vertikalljus bidrar till ökat fokus. Det går inte att avgöra ifall ett föränderligt vertikalljus bidrar till ökad pigghet, då flera faktorer spelar in. Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplever klassrummet som trivsamt när det föränderliga vertikalljuset är adderat till allmänljuset. Studien är för liten för att kunna dra slutsatser gällande samband mellan prestation och föränderligt vertikalljus. I vidare forskning hade ett större antal deltagare i enkätundersökningen varit intressant att studera. Vidare kan undersökningen pågå under en längre tidsperiod och vid olika årstider i en verklig miljö. Åldersspann, kön, koncentrationssvårigheter och nedsatt syn är några aspekter som kan redovisas i framtida studier. / The light affects how we perceive and understand our surroundings. In a well-planned lightenvironment, where choice of light sources, luminaire positioning and light distribution matters, we feel safe and can perform tasks in a satisfactory way. Vertical surfaces that have a separate vertical illumination gave a major impact on the attention. Vertical light appears from the general light means researches do not have as much influence on the attention as aseparate vertical light. This study research whether changing vertical light can affect wellbeing and performance positively in a structured classroom at the School of Engineering in Jönköping. The purpose is to create a deeper understanding of if a changeable vertical lightin a form of water pattern affects the human. The study uses two light scenarios; horizontal general light consisting of pendant luminaires with indirect and direct light as well as vertical lighting according to recommendations. The second scenario consists of the same level of general light with an added changeable vertical light. To answer the study's questions, a digital survey was used with emotional estimatesand performance tests. The result of the study shows that the majority of the participants experience that the changeable vertical light contributes to increased focus compared to general light only. The result shows that the majority of the participants have estimated quite interested in both light scenarios. The results of the performance test show that there is longer reaction time in the morning independent light scenario. The conclusions in the study are that changeable vertical light contribute to increased focus. It can not be determined whether a changeable vertical light contributes to increased alertness, as several factors are involved. The result shows that the majority of the participants experience the classroom as comfortable when the changeable vertical light is added to the general light. The study is too small to draw conclusions about the connection between performance and changeable vertical light. In further study, a bigger group of participants in the survey had been interesting to study. Furthermore, the survey can last for a longer period of time and at different seasons in a real environment. Age range, gender, concentration difficulties and vision loss are some aspects that can be presented in future studies.

Människor lever längre och den äldre generationen är också generellt mer aktiva än tidigare. Det medför att behovet av anpassade bostäder som klarar dessa krav också ökar. Ett exempel på ett sådant boende är trygghetsboende. Det finns regler och krav för hur ett trygghetsboende ska utformas. Det innebär dock inte att boendet automatiskt uppnår syftet det är menat för, alltså ett boende som kan öka livskvaliteten, skapa gemenskap, kännas tryggt och där äldre kan trivas. Syftet med arbetet är att skapa ett trygghetsboende som bidrar till ökad livskvalité och som upplevs trivsamt och tryggt. Målet är att identifiera vilka faktorer som bidrar till detta för att sedan exemplifiera dem i ett gestaltningsförslag. En kvalitativ metod i form av fallstudie med intervjuer genomfördes för att kunna uppnå mål och syfte. Centralt läge och tillgängligt utformad inom- och utomhusmiljö var faktorer som bidrog till trivsel och trygghet medan självständighet, god hälsa, social samvaro och närhet till vänner och familj höjde livskvalitén. Faktorer som bidrar till ökad livskvalité och till vad som är trivsamt och tryggt är väldigt subjektivt. Alla människor är olika och ett tryggt boende kan innebära många skilda ting. Faktorerna som framträdde i resultatet stämmer dock väl överens med vetenskapliga studier som gjorts inom området. Det gör att arbetets resultat kan tillämpas som stöd vid nybyggnation eller ombyggnation av en befintlig byggnad till ett trygghetsboende. / People live longer and the older generation is also generally more active than before. This also increases the need for custom housing that meets these demands. An example of such accommodation is secure housing (trygghetsboende). There are rules and requirements for the design of a secure housing, but it does not automatically mean that the accommodation reaches the purpose it is intended for, an accommodation that can enhance the quality of life, contribute to togetherness, feel safe and an accommodation to enjoy. The purpose of this study is to create a secure housing that contributes to an increased quality of life and is experienced pleasantly and safely. The goal is to identify which factors that contribute to this, and then exemplify it in a design proposal. A qualitative method in the form of a case study with interviews was conducted to answer the goal and purpose behind this study. Central location and accessible designed indoor environment and outdoor environment were factors that contributed to well-being and security while independence, good health, social cohesion and proximity to friends and family raised the quality of life. Factors that contribute to increased quality of life and to what is comfortable and safe are very subjective. All people are different and safe living can mean many different things. However, the factors that emerged in the results are consistent with scientific studies made in the area. This means that the results of this work can be used as support for new construction or conversion to a secure housing.

Denna studie undersöker synen på ledarskapets betydelse för den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön hos medarbetare, men också hur ledare värderar sitt eget ledarskap. Studien är genomförd med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har transkriberats, tematiserats och analyserats abduktivt. Forskare har under flera år belyst vikten av ett gott ledarskap och dess betydelse för organisationen samt medarbetarnas motivation och trivsel (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Ledarskapet har inte bara betydelse för medarbetarnas motivation utan bidrar även till att skapa konkurrenskraftiga och framgångsrika organisationer (Granberg, 2017). Theorells (2003) krav-kontroll-stöd-modell används för att mäta det psykosociala klimatet på arbetsplatsen och Dilschmann (2005) menar att det finns vissa aspekter en ledare måste se till för att främja gott arbetsklimat. Studien visar tydlig konformitet mellan vad tidigare forskare säger om ledarskap och vad de medverkande respondenterna anser vara bra ledarskap. I studien, som inriktar sig på industrisektorn, framkommer viktiga egenskaper hos den idealiska ledaren, vad som främjar den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön samt hur chefer ser på betydelsen av sitt eget ledarskap. Studien visar att ledarskapet påverkar motivationen och trivseln för medarbetarna. Det blir även tydligt att ansvaret för att skapa och bibehålla trivsel och motivation låg fördelat på medarbetare, chef och högre ledning, samt att det krävs ett samspel mellan dessa aktörer för att optimera den organisatoriska- och sociala arbetsmiljön. En slutsats som kan dras från detta arbete är att en ledares önskvärda egenskaper för skapandet av motivation och trivsel på en arbetsplats är subjektiva i allra högsta grad. Detta då alla individer är olika och således kräver olika typer av ledning och styrning från sin chef. / This study examines the view of leadership´s importance to the organizational and social work environment of employees and managers. The study is conducted using a qualitative method and data was collected through semi-structured interviews. The empiricism has been transcribed, thematized and analysed abductively. For several years’ researchers have highlighted the importance of good leadership and its importance for the organization as well as the motivation and well-being of the employees (Dilschmann, 2005; Granberg, 2017; Theorell, 2003). Leadership is not only important for employee motivation, but also to create competitive and successful organizations (Granberg, 2017). Theorell (2003) uses his demand-control-support model to cope with the psychosocial climate in the workplace, and Dilschman (2005) argues that there are certain aspects a leader must take to promote a good work climate. The study shows clear conformity between what previous researchers say about leadership and what the participating respondents consider to be good leadership. The study, which focuses on the industrial sector, reveals important characteristics of the ideal leader, what promotes the organizational and social work environment as well as how managers view the importance of their own leadership. The study shows that leadership affects the motivation and well-being of employees. It also becomes clear that the responsibility for creating and maintaining well-being and motivation was distributed among employees, managers and senior management, and that an interaction between these actors is needed to optimize the organizational and social work environment. One conclusion that can be drawn from this work is that a leader’s desirable characteristics for the creation of motivation and job satisfaction in a workplace are highly subjective. This is because all individuals are different and thus require different types of management and control from their manager.