This study analyses the way information regarding performance measurements is shared among employees working at the shop floor at Dalvich Optic in Sweden. This study is conducted because many companies failed to implement a system that facilitates daily performance measurements as they neglected the assembly operators’ role in decision making process. Companies focus on measuring wrong parameters and visualize information about performance measurements in wrong way. The purpose of this study is to demonstrate that new Information Technology (IT) artefacts are designed by experts for use by experts. IT artefacts are designed without taking into account assembly operators’ skills, education and experiences. Thus, limiting assembly operators’ ability to achieve daily production goals. Therefore, this study highlights the role of both assembly operators and visualizing information at the shop floor and their impact on performance measurements and productivity.   After analysis, this study develops a new IT artefact. The implementation of the new IT artefact at the company leads to a new leadership where management meet assembly operators in a daily basis, creating good environment for direct communication. As a result, the company increased its production by 50 percent compared to the previous year and it has doubled the production compared to 2010. The information about production status became visible and accessible to all employees since the information displayed through the new IT artefact was monitored in an easy-to- understand way. The presentation and visualization of information regarding productivity offered assembly operators and managers the possibility to react quickly when any disparity concerning goal achievement arose. As a result, the new IT artefact enhances assembly operators’ participation at the manufacturing process as well. Assembly operators took active role on manufacturing process since information about performance measurement was compiled and maintained by themselves; thus, positively influencing production outcomes. Furthermore, a new IT artefact created an arena where employees contributed to continuous improvements and problem-solving at work.   This study was conducted during a period of six months. Data was gathered through observations, interviews, and meetings with managers and assembly operators at a manufacturing plant. Furthermore, data from books, articles, and journals helped in analysing the way information was visualized and communicated in a manufacturing plant. ADR, Action Design Research method was used to design a new and simple IT artefact that considers employees’ skills, experiences and education.

Syftet med studien var att analysera hur elever på gymnasiet som är i behov av stöd i någon form uppfattar mentorers betydelse för uppfyllelse av studiemål. Följande frågeställningar har undersökts: Hur berättar eleverna om skolans åtgärder?, Hur berättar elevernas om stödbehovet?, Hur berättar elevernas om sin relation med mentor?, Hur berättar eleverna om förväntningar på mentor? En fenomenologisk ansats antogs där elevernas uppfattningar undersöktes. En kvalitativ studie genomfördes bestående av sju intervjuer av elever på gymnasiet på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar bland annat att kommunikation i skolan inte alltid får förväntad effekt. Elevers stödbehov hade oftast inte uppmärksammats av mentor och analysen visar att överlämningsrutiner och bristande samverkan mellan olika kommunikativa sammanhang får negativa konsekvenser för elevers skolgång. Flera positiva relationer med mentor beskrevs där mentor fungerar som en samarbetspartner med ett aktivt deltagande i elevernas lärande men en elev beskrev dock en problematisk relation med mentor som inte fungerar. Eleverna hade svårt att beskriva sina förväntningar på mentor och eleverna hade i regel uppfattningen att mentorer arbetar på olika sätt med sitt mentorsuppdrag.

Björn Alm Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen Remedial teaching as a help reaching the goals Abstract Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola. Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen. Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.

<p>Björn Alm</p><p>Specialundervisning som hjälp för att uppnå målen</p><p>Remedial teaching as a help reaching the goals</p><p>Abstract</p><p>Syftet med undersökningen var att beskriva några elevers upplevelser och syn på specialundervisning och den hjälp de får för att uppnå kunskapsmål och värdegrundsmål; dels att sätta elevernas upplevelser i förhållande till ett par specialpedagogers erfarenhet/syn på undervisning i mindre grupp. Andra intressanta aspekter var att ha styrdokumenten/genus/etnicitet i åtanke som eventuella påverkande-faktorer. Vilken klassifikation och inramning har osynlig/synlig pedagogik och kan man se en förhållningssätt i förhållande till vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Förhållningssätten har ju betydelse för vilken genomslagskraft specialundervisning har som problemlösare i dagens skola.</p><p>Elevernas socialisationsprocesser och pedagogiska möten kan leda till olika beroendeförhållanden i skolan som nätverk men även då det gäller deras övriga existensbetingelser. Ett urval av observationer,elevintervjuer och lärarintervjuer har gjorts. Informationsmängden och dess kvalitet är viktig, för att eventuella lösningar till problemet ska uppdagas. En annan viktig faktor är tillvägagångssättet för att uppnå en hög validiteten/kvaliteten av undersökningen.</p><p>Bourdieus begrepp innebär att inte se eleverna som enkla bärare av sociala klasstrukturer (reproduktion) utan istället se till totalbilden och summan av elevens alla egenskaper, erfarenheter och förutsättningar. Studien avslutas med en diskussion av resultaten och varför det ser ut som det gör. Vad kan orsakerna vara och varför är två viktiga aspekter. Objektiv och subjektiv bedömning av reproduktionsfaktorer och handlingsstrategier som har inflytande på resultatet tydliggörs.</p>

Försvarsmakten har under de senaste åren genomfört flera förändringar, av både organisation och inriktningar. Dessa har varit styrda av ekonomiska och politiska skäl men också för att kunna möta det förändrade omvärldsläget. Mitt i dessa förändringar befinner sig Försvarsmaktens personal. Denna studie fokuserar på de officerare inom Försvarsmakten vilka trots omorganisationer och förändringar av verksamheten jobbar kvar inom myndigheten. Den av oss identifierade tidigare forskningen rörande Försvarsmaktens personal fokuserar främst på de som lämnat sin anställning inom myndigheten.Försvarsmakten påtalar ofta att personalen är dess främsta resurs, vilket blir syftet med denna studie. Att öka förståelsen för faktorer bakom personalens trivsel och motivation, för att därmed kunna behålla de som redan finns inom myndigheten.Studien är genomförd som en kvalitativ induktiv undersökning med ett urval av respondenter från tre av Försvarsmaktens organisationsenheter. Trots dessa olika organisationsenheters skilda verksamhetsområden, identifieras likheter av faktorer som bidrar till att de uppskattar och motiveras av sin anställning inom Försvarsmakten.Kommunikation, relation, uppfyllelse samt variation är de fyra övergripande teman som studien har identifierat.Studien gör inte anspråk på att placera dessa i någon hierarkisk ordning, där någon betyder mer än någon annan. Däremot kan det konstateras att de varierar över tiden för enskilda individer, vilket därmed betyder att de är av olika vikt för individen beroende på var individen befinner sig i sin livssituation. De skapar en balanserad uppfyllelse.

Denna studie undersöker relationen mellan psykologiska kontrakt och utbrändhet i syfte att utöka kunskapsområdet. Studiens genomfördes bland sjukvårdspersonal i Sveriges offentliga sektor och bestod av 43 kvinnor och nio män (N = 52). Psykologiska kontrakt avser outtalade och subjektiva förväntningar och skyldigheter mellan anställda och arbetsgivare. Kontraktet kan i sin tur brytas ner i tre separata kontraktstyper: transaktionella, relationella och ideologiska. Studien syftar till att identifiera sambanden mellan kontraktstyperna, psykologiska kontraktets uppfyllelse och upplevd utbrändhet. Genom en enkät mättes graden av deltagarnas kontraktstyper, kontraktets uppfyllelse samt arbetsrelaterade krav och resurser. Psykologiska kontraktstyperna verkar vara ett för smalt område att undersöka i relation till utbrändhet eftersom dessa inte visade på någon signifikant predicerbarhet. Resultatet visade däremot att bristande uppfyllelse av det sammanställda psykologiska kontraktet har ett signifikant samband med ökad utbrändhet, utöver krav och resurser. Korrelationsanalys med det psykologiska kontraktet och krav/resurser visar på resultat i liknelse med Job Demands-Resources. Trots att resurser har ett positivt samband med kontraktets uppfyllnad så verkar denna effekt inte vara lika stark som den negativa inverkan från krav. Arbetstempo och känslomässiga krav sticker ut som de starkast korrelerade variablerna och betonar vikten av att säkerställa ett hanterbart tempo samt att tillhandahålla hjälpmedel för att lindra den känslomässiga bördan av arbetet inom sjukvården. Studien understryker att både arbetsgivare och anställda måste adressera explicita och implicita förväntningar för att minska risken för utbrändhet. Att säkerställa en balans mellan arbetskrav och resurser, samt att uppfylla psykologiska kontrakt, är avgörande för att förbättra mental hälsa och arbetstillfredsställelse bland sjukvårdspersonal. / This study investigates the relationship between psychological contracts and burnout to widen the field. The study took place among healthcare workers in the Swedish public sector and consisted of 43 women and nine men (N = 52). Psychological contracts refer to the unspoken and subjective expectations and obligations between employees and employers. These contracts can be divided into three separate types: transactional, relational, and ideological. The study aims to identify the associations between these contract types, the fulfilment of psychological contracts, and perceived burnout. Through a survey, the participants' contract types, contract fulfilment, job demands and resources were measured. The psychological contract types seem to be too narrow an area to investigate in relation to burnout, as they did not show any significant predictability. However, the results indicated that the lack of fulfilment of the overall psychological contract has a significant association with increased burnout, beyond job demands and resources. Correlation analysis between psychological contracts and job demands/resources shows results similar to the Job Demands-Resources model. Although resources have a positive relationship with contract fulfilment, this effect does not appear to be as strong as the negative impact of demands. Work pace and emotional demands stand out as the most strongly correlated variables, emphasizing the need for ensuring a manageable pace and providing tools to ease the emotional burden of work in healthcare. The study highlights that both employers and employees must address explicit and implicit expectations to reduce the risk of burnout. Ensuring a balance between job demands and resources, as well as fulfilling psychological contracts, is crucial for improving mental health and job satisfaction among healthcare personnel.