Le secteur de la santé connaît depuis plusieurs décennies une transformation continue qui contribue à la perte de repères des soignants et qui affecte leur relation d’emploi. La thèse examine cette dernière au travers du concept de contrat psychologique. S’inscrivant dans les voies de recherche suggérées par la littérature qui soulignent la focalisation des travaux sur les conséquences de la rupture et de la violation de contrat psychologique au détriment de sa formation et de sa dynamique, ce travail doctoral propose d’apporter une contribution sur ces aspects moins étudiés par le biais d’une approche qualitative longitudinale. Ainsi, nous avons réalisé une étude de cas, sur une période d’une année, auprès d’une cohorte de 40 infirmiers venant d’être diplômés et ayant été recrutés dans 18 établissements sanitaires répartis sur le territoire français. La réciprocité du contrat est également étudiée du point de vue des représentants de la direction. Les données issues des 219 entretiens réalisés ont été complétées par des observations et une analyse documentaire. Sur le plan théorique, la démarche adoptée permet de comprendre la dynamique du contrat psychologique et d’en proposer une modélisation, de sa formation anticipée, lors des études infirmières, jusqu’à sa stabilisation après une année d’activité professionnelle dans un service de soins. Sur le plan managérial, ce travail élabore des pistes de réflexion pour la construction d’une relation d’emploi durable et satisfaisante entre structure hospitalière et membres soignants. / The health sector has experienced many changes over the last decades which entails a loss of caregivers’ bearings affecting their employment relationship. This thesis is placed along the avenues of research suggested by the literature which highlight the focus put on the consequences of the breach and violation of the psychological contract, neglecting its construction and dynamics. This doctoral work is intended to be a contribution to these less studied aspects through a longitudinal qualitative approach. A year-long case study was carried out with a cohort of 40 newly-graduated nurses who were recruited in 18 French health facilities nationally. The reciprocity of the contract is also considered from the perspective of the management representatives. The data resulting from 219 interviews conducted were complemented with observations and documentary analysis. On the theoretical level, the approach adopted enables the dynamics of the psychological contract to be understood and a model to be proposed; from the anticipated creation, during nursing studies, up to a stabilized phase after a year of professional activity in a care service. On the managerial level, this work suggests possible reasoning for the construction of a sustainable and satisfying employment relationship between the hospital structure and caregivers.

Denna studie undersöker relationen mellan psykologiska kontrakt och utbrändhet i syfte att utöka kunskapsområdet. Studiens genomfördes bland sjukvårdspersonal i Sveriges offentliga sektor och bestod av 43 kvinnor och nio män (N = 52). Psykologiska kontrakt avser outtalade och subjektiva förväntningar och skyldigheter mellan anställda och arbetsgivare. Kontraktet kan i sin tur brytas ner i tre separata kontraktstyper: transaktionella, relationella och ideologiska. Studien syftar till att identifiera sambanden mellan kontraktstyperna, psykologiska kontraktets uppfyllelse och upplevd utbrändhet. Genom en enkät mättes graden av deltagarnas kontraktstyper, kontraktets uppfyllelse samt arbetsrelaterade krav och resurser. Psykologiska kontraktstyperna verkar vara ett för smalt område att undersöka i relation till utbrändhet eftersom dessa inte visade på någon signifikant predicerbarhet. Resultatet visade däremot att bristande uppfyllelse av det sammanställda psykologiska kontraktet har ett signifikant samband med ökad utbrändhet, utöver krav och resurser. Korrelationsanalys med det psykologiska kontraktet och krav/resurser visar på resultat i liknelse med Job Demands-Resources. Trots att resurser har ett positivt samband med kontraktets uppfyllnad så verkar denna effekt inte vara lika stark som den negativa inverkan från krav. Arbetstempo och känslomässiga krav sticker ut som de starkast korrelerade variablerna och betonar vikten av att säkerställa ett hanterbart tempo samt att tillhandahålla hjälpmedel för att lindra den känslomässiga bördan av arbetet inom sjukvården. Studien understryker att både arbetsgivare och anställda måste adressera explicita och implicita förväntningar för att minska risken för utbrändhet. Att säkerställa en balans mellan arbetskrav och resurser, samt att uppfylla psykologiska kontrakt, är avgörande för att förbättra mental hälsa och arbetstillfredsställelse bland sjukvårdspersonal. / This study investigates the relationship between psychological contracts and burnout to widen the field. The study took place among healthcare workers in the Swedish public sector and consisted of 43 women and nine men (N = 52). Psychological contracts refer to the unspoken and subjective expectations and obligations between employees and employers. These contracts can be divided into three separate types: transactional, relational, and ideological. The study aims to identify the associations between these contract types, the fulfilment of psychological contracts, and perceived burnout. Through a survey, the participants' contract types, contract fulfilment, job demands and resources were measured. The psychological contract types seem to be too narrow an area to investigate in relation to burnout, as they did not show any significant predictability. However, the results indicated that the lack of fulfilment of the overall psychological contract has a significant association with increased burnout, beyond job demands and resources. Correlation analysis between psychological contracts and job demands/resources shows results similar to the Job Demands-Resources model. Although resources have a positive relationship with contract fulfilment, this effect does not appear to be as strong as the negative impact of demands. Work pace and emotional demands stand out as the most strongly correlated variables, emphasizing the need for ensuring a manageable pace and providing tools to ease the emotional burden of work in healthcare. The study highlights that both employers and employees must address explicit and implicit expectations to reduce the risk of burnout. Ensuring a balance between job demands and resources, as well as fulfilling psychological contracts, is crucial for improving mental health and job satisfaction among healthcare personnel.