Le secteur de la santé connaît depuis plusieurs décennies une transformation continue qui contribue à la perte de repères des soignants et qui affecte leur relation d’emploi. La thèse examine cette dernière au travers du concept de contrat psychologique. S’inscrivant dans les voies de recherche suggérées par la littérature qui soulignent la focalisation des travaux sur les conséquences de la rupture et de la violation de contrat psychologique au détriment de sa formation et de sa dynamique, ce travail doctoral propose d’apporter une contribution sur ces aspects moins étudiés par le biais d’une approche qualitative longitudinale. Ainsi, nous avons réalisé une étude de cas, sur une période d’une année, auprès d’une cohorte de 40 infirmiers venant d’être diplômés et ayant été recrutés dans 18 établissements sanitaires répartis sur le territoire français. La réciprocité du contrat est également étudiée du point de vue des représentants de la direction. Les données issues des 219 entretiens réalisés ont été complétées par des observations et une analyse documentaire. Sur le plan théorique, la démarche adoptée permet de comprendre la dynamique du contrat psychologique et d’en proposer une modélisation, de sa formation anticipée, lors des études infirmières, jusqu’à sa stabilisation après une année d’activité professionnelle dans un service de soins. Sur le plan managérial, ce travail élabore des pistes de réflexion pour la construction d’une relation d’emploi durable et satisfaisante entre structure hospitalière et membres soignants. / The health sector has experienced many changes over the last decades which entails a loss of caregivers’ bearings affecting their employment relationship. This thesis is placed along the avenues of research suggested by the literature which highlight the focus put on the consequences of the breach and violation of the psychological contract, neglecting its construction and dynamics. This doctoral work is intended to be a contribution to these less studied aspects through a longitudinal qualitative approach. A year-long case study was carried out with a cohort of 40 newly-graduated nurses who were recruited in 18 French health facilities nationally. The reciprocity of the contract is also considered from the perspective of the management representatives. The data resulting from 219 interviews conducted were complemented with observations and documentary analysis. On the theoretical level, the approach adopted enables the dynamics of the psychological contract to be understood and a model to be proposed; from the anticipated creation, during nursing studies, up to a stabilized phase after a year of professional activity in a care service. On the managerial level, this work suggests possible reasoning for the construction of a sustainable and satisfying employment relationship between the hospital structure and caregivers.

Företagens rekryteringsbehov har ökat kraftigt under de senaste två åren, det visar sig att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det är svårt att finna kandidater med rätt utbildning, tidigare yrkeslivserfarenhet och motivation. Platsannonser har en betydande roll för att attrahera kandidater och är en viktig del i rekrytering, chansen att rekrytera den ideala kandidaten börjar redan vid platsannonsen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll platsannonser har i ett företags svårighetermed att rekrytera ekonomistudenter tillhörande millennials. Studien har sin teoretiska grund i Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorsteori för att förklara och analyseraekonomistudenters motivation och behov i relation till en arbetsplats. “Anticipatorypsychological contract“ används för att se i vilken grad platsannonserna uppfyller studenternas krav samt förväntningar på en tjänst och Instrumentell-symbolisk teori används för att se hur platsannonser påverkar studenternas beslut att söka en tjänst. En kvalitativ studie genomfördes där tolv civilekonomstudenter intervjuades och sex platsannonser samlades in från företag. Intervjuerna var semistrukturerade och det genomfördes ett bekvämlighetsurval där respondenterna avgränsats till civilekonomstudenter som går sista året på Högskolan i Borås. Platsannonserna var avgränsade till företag där de hade svårt att rekrytera till de tjänster som platsannonserna gäller. Resultaten visar att när studenter söker en ny arbetsplats fokuserar de främst på att känna sig trygga och skyddade inför framtiden, de vill ha mycket information om jobbet och vad de kan förvänta sig av arbetsplatsen. När det kommer till arbetsplatsen var balans mellan arbete och privatliv samt god företagskultur faktorer som lockar millennials. Vidare har det visat sig att platsannonser spelar en viktig roll för studenterna när de ska ta ställning till om de vill söka tjänsten eller inte. De analyserade platsannonserna motsvarade inte elevernas förväntningar och krav när det gällde lön, förmåner, flexibilitet, balans mellanarbete och privatliv och i viss mån även företagskultur. / The purpose of this study is to investigate the role of job advertisements in a company’s difficulties recruiting millennial economics students. The study has it´s theoretical basis in Maslow's hierarchy of needs and Herzberg's two-factor theory, which are used to explain and analyze economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. Anticipatory psychological contract which is used to investigate to what extent job advertisements meet the students' requirements and expectations of an employer and Instrumental-symbolic framework is used to see how job advertisements affect the students' decision to apply for a job. A qualitative study was conducted where twelve graduate economics students were interviewed and six job advertisements were collected from companies. The interviews were semi structured and the participants were limited to Swedish economic students who are studying at Högskolan i Borås and graduating this year. The job advertisements were limited to companies where they had difficulties recruiting for the positions the job advertisements referred to. The results show that when students look for a new workplace their main focus is on feeling safe and protected for the future, and they want a lot of information about the job and what they can expect from the workplace. When it comes to the workplace, work-life balance as well as good corporate culture were factors that attracted the millennial economics students. Furthermore, it has been shown that the content of job advertisements play an important role in the students decision regarding whether they want to apply for the position or not. The analyzed job advertisements did not meet the students' expectations and requirements when it came to salary, benefits, flexibility, work-life balance and to some extent also corporate culture. The study is written in Swedish.