Vad är det som gör att ett hem är just ett hem? Det är en fråga som kräver olika svar, ett hem för någon behöver inte vara ett hem för någon annan. ”Hem” kan definieras på många sätt, men en sak som nog många är enade om är att ett hem är en plats där man ”känner sig hemma”, och där man trivs. Denna uppsats har genomfört etnografiska studier av olika komprimerade bostäder samt sammanställt en litteraturöversikt för att svara på frågeställningarna; “Vad säger litteraturen om komprimerade bostäder och trivsel? Hur gör sig människor hemma i en komprimerad bostad? Hur kan man utforma komprimerade bostäder men samtidigt behålla den trivsamma hemmiljön?”. Som en del av resultatet har ett förslag på en komprimerad bostad tagits fram som har baserats på litteraturen och den etnografiska studien. Studien har även behandlat viktiga begrepp såsom; komprimerad, trivsel, hem och kvalitet. Uppsatsen diskuterar vilka faktorer som tillför trivsel och hemmakänslan samt hur det kan förbättras när det kommer till komprimerade bostäder. Den tar upp hur man behöver tänka när man designar en komprimerad bostad om vilka delar som man ska lägga huvudvikten vid. / What makes a home to be a home? That is a question that requires different answers, a home for one person doesn’t have to be a home for another. “Home” can be defined in many ways but one thing that lots of people agree with is that a home is a place where you “feel like home” and a place where you feel well. This essay has completed ethnographic studies of different compact housing and compiled a literature review to answer the following questions; “ What does the research say about compact living and well-being? How do people make themselves feel like home within compact housing? How can we design compact housing but at the same time maintain a pleasant home environment?”. As a part of the result, a proposal of a compact housing has been made. It has been based on literature and ethnographic study. The essay has also addressed important concepts such as; compact, well-being, home and quality. The essay discusses which aspects that contribute well-being and the homefeeling, also how that can improve with compact housing. It highlights how you should think when you are designing compact housing, which parts to put the main emphasis on.

Denna uppsats syftar till att undersöka förskollärarens utmaningar i vardagen och hur de hanterar dessa för att skapa en tillfredsställande arbetssituation. Vi har valt att anta förskollärares perspektiv och genomfört en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare. Det empiriska materialet har transkriberats och använts för att göra en innehållsanalys där utdrag från intervjuerna presenteras i analysen. I analysen utgår vi från samhällsforskaren Thomas Brantes definitioner av professionsteorin och analyserar empirin utifrån begrepp som utbildning, kompetens, autonomi, förtroende och utbytbarhet. Resultatet visar att förskollärare trivs med olika aspekter av sitt arbete trots utmaningar. Förskollärarna upplever arbetsrelaterad stress och har olika sätt att bemöta och hantera stressen på. Bristen av vikarier togs upp som ett stressmoment och vi kunde dra slutsatsen att personlig lämplighet vägde tyngre än utbildning då vikarier framförallt har ett omvårdnadsuppdrag. Alla involverade i studien lyfte kollegor och ett fungerande arbetslag som en viktig orsak till trivsel på arbetsplatsen och därmed att förskollärare inom professionen endast delvis är utbytbara.

Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna. / Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nyutexaminerade tandläkare upplever övergången mellan utbildning och yrkesliv samt hur de upplever sin arbetssituation inom Folktandvården. Material och metod: Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med 13 tandläkare med maximalt tre års yrkeserfarenhet och som efter sin examen hade arbetat inom Folktandvården. Intervjuerna utfördes via Zoom eller via telefon och spelades in med diktafon. Materialet transkriberades, analyserades och sammanställdes sedan.   Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: att stå på egna ben, balansera tid med vårdkvalitet, balansera ekonomi med vårdkvalitet, stöttning, trivsel på arbetsplatsen och upplevelser kring yrkesvalet. Resultatet visar att de nyutexaminerade tandläkarna upplevde svårigheter kring att gå från utbildning till yrkesliv. Svårigheterna bestod av att ta eget ansvar, arbeta självständigt, hantera nya arbetsrutiner, hantera ekonomi och brist på tid och stöd.  Slutsats: Nyutexaminerade tandläkare kan uppleva svårigheter när de kommer ut i yrkeslivet. Hur de nyutexaminerade tandläkarna kunde hantera dessa svårigheter berodde dels på hur förberedda tandläkarna kände sig, dels på stöd från mentor eller kollegor. De tandläkare som hade en närvarande och pedagogisk mentor hade lättare att bemästra svårigheter och trivdes i större utsträckning på arbetsplatsen och med sin yrkesroll, än de tandläkare som upplevde stödet som bristande. Studien kan vara av intresse för utbildningsansvariga för tandläkarutbildningen vid lärosäten och chefer i Folktandvården. / Purpose: The purpose of this study is to investigate how newly graduated dentists experience the transition between education and professional life and how they experience their work situation within Folktandvården.  Material and method: This study is bases on semi-structured interviews with 13 dentists with a maximum of three years’ work experience and who after their degree had worked at Folktandvården. The interviews were conducted via Zoom or by telephone and were recorded with a Dictaphone. The material was transcribed, analyzed and compiled.  Results: The result is presented in five themes: Standing on your own two feet, balancing time with quality-care, balancing finances with quality-care, support, well-being at the workplace, the experiences around the choice of profession. The result show that the newly graduated dentists experienced difficulties in transitioning from education to professional life. The difficulties consisted of taking personal responsibility, working independently, managing new work routines, managing finances and lack of time and support. Conclusion: Newly graduated dentists can experience difficulties when they enter working life. How the newly graduated dentists were able to handle these difficulties depended partly on how prepared the dentists felt, and partly on support from mentors or colleagues. The dentists who had a present and pedagogical mentor had an easier time coping with difficulties and enjoyed themselves to a greater extent in the workplace and their professional role, than the dentists who experienced the support as lacking. The study may be of interest to education managers at dental education institutions and managers at Folktandvården.

I rapporten sammanställs en kartläggning om hur olika yrkesgrupper arbetar med och vad de anser om arbetsmiljöarbetet på ett antal av IN3PRENÖRs byggarbetsplatser. Det visar på att svårigheterna inom arbetsmiljöarbetet är att kommunicera mål och vägen mot dessa mål. Svårigheterna ligger även i att kommunicera brister mellan de olika yrkesgrupperna. Efter en enkätundersökning och genomförda intervjuerna kan även slutsatsen dras att generellt trivs alla väldigt bra på sina arbetsplatser och företaget.Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige och därför är arbetsmiljöarbetet extra viktigt för att minimera riskerna för arbetsplatsolyckor. Branschen är reglerad av arbetsmiljölagen och är den enda yrkesgren som nämns specifikt i lagen. Utöver arbetsmiljölagen regleras den även av olika föreskrifter. Det finns ett åttiotal föreskrifter varav ett tjugo-trettiotal påverkar byggbranschen.Processen till att nå resultatet har bestått av platsbesök på sju av IN3PRENÖRs byggarbetsplatser. Projekten är varierande med allt från om- och tillbyggnader av skolor till flytt av rökkanaler och hyresgästanpassningar till myndigheter med specifika EU-krav. Dessa platsbesök innefattade intervjuer, enkäter och observationer av byggarbetsplatsen. Arbetet har sedan sammanställts och analyserats för att kunna ta reda på bristerna och hur de kan förbättras. / The report compiles a survey of how different occupational groups at the building site are working with workplace environment at various IN3PRENÖR building sites. It shows that the difficulties in the workplace environment work are to communicate the goals and the way towards these goals. The difficulties are also in communicating shortcomings between the different occupational groups. The conclusion from the interviews and survey results is that the employees thrive in their workplace, disregarding weather it’s in the projects or the overall company.The construction industry is one of the most accidentally affected industries, and therefore is the workplace environment work extra important to minimize the risks of one of the workers being injured. The industry is regulated by the Work Environment Act and is the only profession mentioned specifically in the Act. In addition to the Work Environment Act, it is also regulated by different regulations. There are eighties, of which some twenty-thirty affect construction.The process of the result has consisted of site visits of seven of IN3PRENÖR's construction sites. The projects are varied, ranging from refurbishments and additions to schools to relocation of smoke ducts and tenant servants to government with EU standards instead of Swedish standards. These site visits included interviews, surveys and observations of the construction site. The work has then been compiled and analyzed to find out the shortcomings and how they can be improved.

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur lärarstarten för fyra avgångsstudenter vid Lärarutbildningen 2005 har sett ut och vad som har påverkat den. I djupintervjuer redogör de för sitt första år. Berättelserna ställs mot utsagor från andra nyutbildade och erfarna lärare; allt för att se vad som är unikt och vad som är allmängiltigt. Resultatet pekar på att faktorerna för en lärarstart är så många att ett allmänt stödprogram för nyanställda lärare måste hanteras med stor varsamhet. Det är osäkert om nyblivna lärares upplevelser ens är unika för just dem. Många av yrkets ljusa och mörka sidor tycks snarare vara yrkesspecifika, även beskrivna av erfarna lärare. Avgörande för lärarstarten är att hitta en balans mellan yrkets möjligheter och begränsningar. Men yrkes- och livserfarenhet spelar också in. / The purpose of the following paper has been to investigate how the teaching start for four graduate students at Lärarutbildningen 2005 has been and what has affected it. In interviews they tell about their first year. The tellings are compared to those of other graduates and of experienced teachers, all for the purpose of spotting what is unique and what is generally applicable. The result indicates that the factors for a teaching start are so many that general support programs for newly employed teachers must be handled with exceptional care. It is uncertain that the experiences of unpracticed teachers are unique for this group. Many of the professions darker and brighter sides seem to be general to all teachers - also described by those who are well experienced. Crucial to a teaching start is finding a balance between the possibilities and the setbacks of the teaching profession. However general professional and life experience also has an impact.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på konflikter mellan kollegor i förskolan. Genom studien önskar vi belysa konflikter mellan pedagoger i förskolan samt vilken inverkan konflikter kan ha på pedagogers samspel, trivsel och välmående. Vi fann här ett GAP i den forskning som vi hittat inom området konflikt och konflikthantering.   Vi använder oss av en kvantitativ metod genom enkäter för att samla in empirisk data. Enkäterna besvarades av 171 pedagoger i 28 skånska kommuner. Den insamlade empirin analyseras genom deskriptiv statistik och tolkas utifrån Jordans (2015) begrepp: robust samarbetskultur och självinsikt, konfliktnivåerna: individnivå, relationsnivå och systemnivå samt Galtungs ABC-modell.   Resultatet visar att det i stor utsträckning förekommer konflikter mellan kollegor i förskolan samt att dessa kan komma att inverka på samspel, trivseln och välmåendet om de förblir olösta. Trivsel anses vara högt prioriterat av respondenterna och trots förekomsten av konflikter verkar respondenterna trivas på arbetsplatsen. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att majoriteten av respondenterna uppfattar begreppet konflikt som negativt betingat. En annan slutsats är att det behöver finnas kunskap om konflikter och konflikthantering kollegor emellan för att kunna skapa ett gott sampel samt ökad trivseln och välmåendet hos pedagoger på arbetsplatsen.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka och belysa hur olika faktorer påverkar vårdpersonalens upplevda trivsel på äldreboenden. Studiens mål är också att öka förståelsen för hur arbete i ett team såväl som ledarskap påverkar vårdpersonalens trivsel. Genom att identifiera möjliga förbättringsområden för att främja trivseln bland vårdpersonalen kan man skapa en mer positiv arbetsmiljö. Studien utförs med en kvalitativ metodik och inkluderar intervjuer med 16 respondenter utvalda via ett snöbollsurval. Studien analyserades och utvärderades med hjälp av ett teoretiskt ramverk som omfattar HR perspektivet, Herzbergs tvåfaktorteori och Maslows behovstrappa. Detta ger oss möjlighet att granska hur kommunikation och hantering av konflikter från och tillsammans  med ledare påverkar trivseln hos vårdpersonalen. Resultaten från undersökningen visar att vårdpersonalens trivsel påverkas av arbetsplatsfaktorer som tydliga arbetsrutiner och ansvarsområden. Arbetsmiljön, inklusive fysiska förhållanden och teamarbete, spelar också en viktig roll. Vissa upplever bristande kommunikation och stöd från ledningen, särskilt den högsta chefen, vilket kan påverka arbetsmiljön negativt. Effektiv konflikthantering, både internt och tillsammans med ledningen, är avgörande för en positiv arbetsmiljö och trivsel hos vårdpersonalen.

No description available.

<p>Uppsatsen analyserade vad som kan ge arbetsglädje samt utvärderade effekter på upplevd hälsa, gott liv och arbetsglädje av de ergonomiska åtgärder som vidtagits på ett större livsmedelsföretag. Ergonomi här definierat ur ett helhetsperspektiv: Människan är en komplex varelse och hon granskades i den kontext som arbetet och arbetsorganisationen utgjorde. Frågeställningen utvärderas i termer av målbildens nyckelord. Målbild är:</p><p>”Vi bidrar till ett lönsamt Alexander genom meningsfullt arbete där alla medarbetare känner glädje och trivsel samt bibehåller god hälsa. Här utvecklas vi som individer i ett öppet ochärligt arbetsklimat.”</p><p>Den undersökta gruppen bestod av maskinoperatörer och deras ledning, arbetsledare, produktionschef och platschef. De metoder som användes var enkät och intervju. Maskinoperatörerna besvarade enkäten med besvärsfrågor, inställning till livet och hälsansamt personliga mått för BMI-beräkning. En korrelationsmatris beräknades för att analysera hur variablerna som beskrev arbetsglädje samvarierade. Resultatet visade ingen markant förändring av vare sig hälsa, besvär eller arbetsglädje. Besvärsnivåerna var genomgående höga till mycket höga. Behovet av sjukskrivning pga. besvären hade ökat. Många var överviktiga.Sju personer, operatörer samt personer från ledningen på företaget, intervjuades djupare angående sina attityder till arbetsglädje. Här fann vi stora likheter i hur de ansåg attarbetsglädje främjas samt sin egen roll i detta. De korrelationer som uppmättes ger ytterligare stöd för vad andra studier visat: Demokratiska processer, information och utvecklingsmöjligheter ger ökat engagemang och högre grad av arbetsglädje. Signifikanta samband mellan stöd från arbetsledningen och upplevelse av god hälsa och ett bra liv var ytterligare ett fynd. En möjlig förklaring till bristen av påverkan av de ergonomiska förändringarna är en alltför kort studietid.</p>