Samhället är beroende av att revisorer genom sin granskning ökar trovärdigheten för företags finansiella rapporter, detta har lett till att revision kommit att beskrivas som en komfortskapande process. Då det är revisorn som bedömer huruvida den redovisade informationen är fri från väsentliga felaktigheter är det viktigt att revisorn upplever komfort under ett revisionsuppdrag. Tidigare studier har visat att interaktioner inom revisionsteamet är en förutsättning för att komfort ska kunna spridas. Det är revisorsassistenterna som utför en stor del av granskningen och deras arbete ligger sedan till grund för det slutliga revisionsutlåtandet. Eftersom revisorsassistenter ofta har begränsad kunskap och erfarenhet av revision har denna studie undersökt hur revisorsassistenter upplever att interaktioner med överordnade kollegor påverkar deras komfort under ett revisionsuppdrag. Intervjuer har genomförts med 11 revisorsassistenter som arbetar på Big 4. Resultatet från studien visar att överordande revisorer har stor påverkan på revisorsassistenters upplevda komfort. Revisorsassistenters komfort bygger huvudsakligen på att de känner tillit till överordnade kollegor. En för stor tillit till att överordnade kollegor kommer upptäcka felaktigheter i det genomförda arbetet kan dock ses som ett hot mot revisionskvaliteten eftersom tidigare forskning har visat att kontrollen av genomfört arbete aldrig fångar upp alla felaktigheter. Det är en risk att revisorsassistenterna upplever en falsk säkerhet och att de agerar utifrån detta.

Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor. Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet. Därför lyder vår uppsats frågeställning: "Vilka kunskaper, färdigheter och andra förmågor är relevanta för revisorsassistenter? För att erhålla vårt empiriska material har vi, efter att studerat fyra sekundära material, gjort sex stycken telefonintervjuer. Målpopulationen blev revisorsassistenter från de större revisions- och redovisningsbyråerna i Sverige. Att inte veta exakt vad det är för slags utbildning och kunskaper som bör läras ut inför revisorsyrket har vi kommit fram till är en bidragande faktor till varför dagens högskolor- och universitets ekonomprogram som riktar sig till blivande revisorer är ganska generella. Att revisionsprofessionen är otydlig leder till en ovisshet om vad som bör läras ut, vilket i sin tur bidrar till att ekonomstudenter istället lär sig lite om mycket. Vi har kommit fram till att detta inte måste ses som en nackdel eller något negativt utan tvärt om. Vi tror snarare att det är en fördel att man som studerande lär sig lite av varje inom ekonomiområdet och att man senare ges möjlighet att genomgå en internutbildning då man kommer ut i arbetslivet och att man på så vis kan specialisera sig till sin arbetsplats inom ett eller flera områden.

Bakgrund och problem: Revisorsbranschen är i dagens svenska samhälle en av få yrkesgrupper som kan anses vara en profession. För att få träda in i denna profession som revisorsassistent, krävs att en individ bland annat genomgått universitetsutbildning inom företagsekonomiska ämnen. Men vad måste denna individ genomgå under sina första anställningsår för att växa in i professionen på bästa möjliga sätt? Tidigare forskning tyder på att nyanställda introduceras genom olika socialiseringsmetoder, som kan förklaras av en organisations struktur. Men på vilket sätt växer nyanställda revisorsassistenter in i revisorsprofessionen?     Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur revisorsassistenter socialiseras in i revisorsprofessionen, genom att tydliggöra samt förklara hur socialiseringsprocessen ser ut inom branschen. Metod: Studien har utgått ifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Detta innebär att det empiriska materialet samlats in med hjälp av fem stycken semi-strukturerade intervjuer och webbenkäter som skickats ut till samtliga revisionsbyråer i hela Sverige. Slutsatser: Studiens resultat förefaller på ett övertygande sätt att revisorsassistenter introduceras genom institutionaliserade socialiseringsmetoder och styrs till stor del av Sveriges lagstiftning. Detta innebär att professionen introducerar nyanställda på ett sätt som skall generera enhetlighet för att värna om professionens legitimitet. Dessutom framkommer att vissa metoder påverkas av revisorsassistenters anställningsår, ålder och högsta utbildning.

Civilekonomerna nämner i den senaste undersökningen att den största andelen (44 %) av ekonomistudenter med examensår 2011 valde att ta kandidatexamen. Detta är också det minimikrav som revisionsbyråerna har när de söker revisorsassistenter att rekrytera. Enligt studievägledaren för civilekonomprogrammen på Umeå universitet väljer ungefär en femtedel av studenterna på programmet att ta ut en kandidatexamen. Den huvudsakliga anledningen till att de studenter som läst redovisning på C-nivå väljer att läsa tre år är att de får jobb på revisionsbyråer. För att ett fjärde år på Umeå universitet ska attrahera blivande revisorsassistenter behöver således redovisnings- och revisionsinriktningen på avancerad nivå erbjuda något som efterfrågas av de blivande revisorsassistenterna och revisionsbyråerna. Studiens huvudsakliga syfte har varit att utveckla kursen Accounting Auditing and Control utifrån blivande revisorsassistenters, revisorsassistenters och revisorers perspektiv. För att uppnå detta har vi genomfört sammanlagt tretton semistrukturerade intervjuer med respondenter inom respektive grupp. Blivande revisorsassistenterna har i huvudsak fått bidra med sina uppfattningar om undervisningsmetoder, examinationssätt och kursinnehåll, medan revisorsassistenternas medverkan har syftat till att skapa en förståelse för hur utbildningsgrad påverkar förväntningar på yrket, arbetsuppgifter, ingångslön samt ämnesspecifika och generiska kunskaper hos dessa. Revisorerna har skapat förståelse för i vilken omfattning Accounting Auditing and Control utvecklar efterfrågade och förväntade generiska samt ämnesspecifika kunskaper hos revisorsassistenter. Vi har funnit att revisorerna inte förväntar sig att nyanställda revisorsassistenter ska kunna någonting om revision inför anställningsstart, men att det är till fördel om arbetssökanden har inblick i ämnet. När det kommer till kunskaper är det grundkunskaper inom redovisning som förväntas av revisorsassistenterna. Kursens första moment, Advanced financial statement analysis and valuation, är inte ett moment vars innehåll anses väsentligt för det dagliga arbetet som revisorsassistent. Vad gäller undervisningsupplägg har mer praktiska uppgifter med verklighetsförankring efterfrågats av samtliga respondentgrupper. De blivande revisorsassistenterna uttryckte även önskemål om att under kursens fjärde moment, Advanced auditing, få en större inblick i en revisors dagliga arbetsuppgifter. Excel är ett verktyg som används mycket i arbetslivet och borde således läras ut av universitetet i större omfattning än idag. Denna studie är av intresse för studenter, revisionsbyråer samt Umeå universitet.

Bakgrund: Studenters uppfattning om sitt blivande yrke överensstämmer inte alltid med vad de upplever när de kommer ut i arbetslivet, det finns ett förväntnings-realitetsgap. När studenten övergår till nyanställd kan det uppstå en verklighetschock. För att få en praktisk koppling till den teoretiska utbildning som de akademiska lärosätena tillhandahåller, kan studenten genomgå en verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I Sverige är det i dagsläget åtta lärosäten som erbjuder VFU som en del av ekonomutbildning med inriktning redovisning/revision. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur VFU påverkar redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar om revisorsassistenters arbetsuppgifter, roller och ansvar. Genomförande: En förstudie genomfördes där tre revisorsassistenter intervjuades för att ge oss en tydlig bild om revisorsassistenters arbetsuppgifter, roller och ansvar. Dessa intervjuer låg sedan till grund för utformningen av en enkät som skickades ut till redovisnings- och revisionsstudenter på de lärosäten som erbjuder VFU inom ramen för utbildningen. Detta för att identifiera redovisnings- och revisionsstudenternas uppfattningar om revisorsassistentens arbetsuppgifter, roller och ansvar. Slutsats: Vår slutsats är att VFU inte tycks ha någon större påverkan på redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar om revisorsassistentens arbetsuppgifter, roller och ansvar. Ett svagt samband har kunnat identifieras mellan VFU och revisorsassistentens arbetsuppgift kontrollera siffror. Studien antyder att det finns en skillnad på uppfattningarna mellan lärosätena. Förslag till vidare forskning: En longitudinell studie där ett antal redovisnings- och revisionsstudenters uppfattningar studeras under hela verksamhetsförlagda utbildningen för att fånga kunskaperna före och efter VFU. / Background: Students' perception of their future profession does not always correspond with what they experience when they are new employees – there’s an expectation-reality gap. When the student becomes a new employee, they may experience a reality shock. To get some practical connection to the theoretical education that the academic universities provide, the student may undergo a work integrated learning (WIL). In Sweden there are eight institutions offering WIL as part of economic studies with specialization within accounting/auditing. Objective: The aim of this study is to explore how WIL affects the accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. Implementation: To start with, a pilot study was conducted in which three auditor assistants were interviewed in order to get a clear picture of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. These interviews formed the basis for the design of a questionnaire sent out to the audit and accounting students at the universities that offer WIL within the framework of the economic studies. This was done to identify accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. Conclusion: Our conclusion is that WIL does not seem to have any major impact on the accounting and auditing students' perceptions of auditor assistants' duties, roles and responsibilities. A weak relationship has been identified between WIL and the assistant auditor task check digits. The study suggests, however, that there is a difference of perceptions between the different educational institutions. Suggestions for further research: A longitudinal study in which a number of accounting and auditing students' perceptions are studied throughout the work integrated learning course in an attempt of capturing their perception before and after WIL.

Intresset för en hybrid arbetsmodell, ett koncept som tillåter anställda att kombinera distans och kontorsarbete, har vuxit det senaste året. De fyra multinationella, i Sverige marknadsdominerande, revisionsbyråerna använder modellen på organisationsnivå. Revisionsbranschen har länge karaktäriserats med en hög arbetsbelastning och personalomsättning som riskerar att påverka revisionens kvalitet. Studiens ändamål är att besvara hur en hybrid arbetsmodell påverkar arbetssituationen för revisorsassistenter. För att besvara frågeställningen har tolv semistrukturerade intervjuer med revisorsassistenter genomförts i en kvalitativ undersökning. Intervjuernas utformning grundar sig på krav-kontroll-stöd-modellen som teoretiskt ramverk och analytisk grund. Resultatet av studien visar att hybridmodellen ger en ökad tillgänglighet och möjlighet att arbeta fler timmar. Parallellt ökade revisorsassistenternas kontroll över arbetet när arbetet kan läggas upp utifrån egna preferenser och behov. Stödet från ledning och seniora kollegor är fortsatt högt, om än marginellt försämrat för de med minst arbetslivserfarenhet. Sammantaget är modellen omtyckt och har en positiv inverkan på revisorsassistenters arbetssituation.

Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna. / Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.

Både i historien och nutid går det att ta del av skandaler där revisionskvaliteten har varit alldeles för låg, vilket har medfört stora konsekvenser för både samhället och enskilda individer. Att revisionskvaliteten tenderar att fortsätta brista indikerar att det finns ett behov för många intressenter att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt när revisorerna har som mest att göra. I tidigare forskning har forskarna främst fokuserat på Big-4 eller mindre revisionsföretag, medan denna studie kommer att inkludera dessa grupper tillsammans för att även kunna utläsa skillnader respektive likheter för hur de arbetar för att motverka risker mot revisionskvaliteten. Utifrån vår kvalitativa studie har syftet varit att fånga djupare förståelse samt beskrivningar från kvalificerade revisorer respektive revisorsassistenter från revisionsföretag i Västerbotten. Detta för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt under branschens högsäsong. Som författare av denna studie har även målet varit att revisionsföretagen kan lära sig av varandras styrkor och svagheter för att motverka risken att revisionskvaliteten blir lidande. Enligt tidigare forskning finns det många aspekter som har en påverkan på den presterande revisionskvaliteten och att dessa i större grad förekommer med högre arbetsbelastning. Studien visar även på att revisionsprocessen, stress, tid och kompetens är de faktorer som kan ha en negativ påverkan på revisionskvaliteten i Västerbotten. Vidare visar studien även på att det finns en koppling mellan dessa faktorer då de både påverkar och påverkas av varandra. Vår studie har också kunnat utläsa skillnader respektive likheter gällande hur Big-4 och mindre revisionsföretag arbetar för att minska risken för att dessa faktorer ska påverka revisionskvaliteten. Det har bland annat kommit fram att en av de mindre revisionsföretagen anlitat en extern psykolog som regelbundet har möten med medarbetare för att minska stressen, medan Big-4 implementerat checklistor för att minska risken att delar utelämnas i granskningen. Denna studie har även till skillnad från tidigare studier tagit revisorsassistentens medverkande i beaktning, då det har visat sig att de genomför en stor del av granskningen.

Personalomsättningen i revisionsbranschen är ett aktuellt ämne och ses som ett problem i branschen. Revisionsbranschen utvecklas och går från att vara en klassisk profession till att bli mer affärsinriktad och lönsamhet blir allt viktigare. Tidigare forskning kom fram till att uppfattningar påverkar valet att lämna branschen. Syftet med studien är därmed att utforska om revisorsassistentens benägenhet att lämna branschen påverkas av uppfattningar om den professionella verksamheten och uppfattningar om affärsverksamheten. Studien har en kvantitativ ansats och en webbaserad enkät med olika påståenden om revisorsassistentens uppfattningar har använts. Enkäten är baserad på professionsteori och tidigare forskning om business och karriärbyten och den skickades till revisorsassistenter på svenska revisionsbyråer. Variabler som studerats är uppfattningar, upplevelser, förväntningar, kön, ålder, erfarenhet i branschen, byråtillhörighet, storleken på det kontor revisorsassistenten arbetar på och om du arbetar eller har arbetat i branschen. Studien kom fram till att det finns ett positivt signifikant samband mellan uppfattningar om affärsverksamheten och karriärbyten. Vidare fann studien en indikation på ett negativt samband mellan uppfattningar om den professionella verksamheten och karriärbyten. Studien fann även en indikation på ett positivt samband mellan kontorsstorlek och karriärbyte. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan erfarenhet och karriärbyte samt mellan ålder och karriärbyte. Uppfattningar har visat sig påverka även i andra studier men uppfattningar om affärsverksamheten är ett relativt outforskat ämne och vidare studier behövs

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.