Inledning: Personalomsättning är ett fenomen som existerar inom de flesta organisationer och är oftast en naturlig del av en verksamhet. Omsättningen kan ses som en indikation av upplevd trivsel på arbetsplatsen och existerande litteratur har tagit fram aspekter som påverkar känslan. Forskningen är dock utförd på en aggregerad nivå vilket innebär att den begränsas av att inte närmare har undersökt individerna bakom de funna sambanden. Genom att undersöka hur en individs bakgrund, egenskaper och livssituation påverkar sambanden anser författarna kunna fördjupa förståelsen angående vad som skapar trivsel och därmed förståelsen för personalomsättning i stort. Syfte: Detta arbete syftar till att nyansera och utveckla vad som annars kan anses vara en statisk förståelse över vad som driver personalomsättning. Genom att göra detta har studien potential att göra litteraturen om personalomsättning något mer komplett. Då studien använder sig av revisionsbranschen som ett användbart studieobjekt är ett bisyfte även att identifiera vad som möjliggör en större trivsel på dessa arbetsplatser samt att skapa större möjligheter för revisionsbyråerna att kontrollera sin personalomsättning. Metod: Denna studie har applicerat ett kvalitativt tillvägagångssätt där redan existerande teorier och forskning av vad som påverkar känslan av trivsel, testats mot den empiriska data som samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är avsedda att bättre kunna fånga individen bakom korrelationen. Slutsats: Studien kommer fram till att det finns mer information att ta hänsyn till än de aspekter som tidigare litteratur tagit fram för att förklara upplevd känsla av trivsel. Vår data indikerar att individen och dennes bakgrund, egenskaper samt livssituation påverkar sambanden som skapar trivsel och därmed viljan att stanna på sin arbetsplats. Vad som får en revisorsassistent att vilja stanna på sin arbetsplats är alltså mer komplicerat än tidigare trott och beaktning måste tas för hur individens unika sammanhang påverkar värderingen av aspekterna. / Introduction: Staff turnover is a phenomenon that exists in most organizations and is usually a natural part of a business. Turnover can be seen as an indication of perceived well-being in the workplace and existing literature has produced aspects that affect the feeling. However, the research is carried out at an aggregated level, which means that it is limited by not having studied the individuals behind the found relationships. By examining how an individual's background, characteristics and life situation affect relationships, the authors consider that they can deepen the understanding of what creates well-being and thus the understanding of staff turnover in general. Purpose: This study aims to nuance and develop, what can be considered to otherwise be a static understanding of what drives employee turnover. By doing so, the study has the potential to make the literature on employee turnover somewhat more complete. Since the study uses the auditing industry as a useful study object, it is also a secondary purpose to identify what increases the level of well-being in these workplaces and thereby create greater opportunities for the audit firms to control their turnover. Method: This study has applied a qualitative approach in which pre-existing theories and research of what influences the feeling of well-being have been tested against the empirical data collected through semi-structured interviews. The interviews are intended to better capture the individual behind the correlation. Conclusion: The study concludes that there is more information to consider than the aspects that previous literature has developed to explain perceived feelings of well-being. Our data indicates that the individual and his or her background, characteristics and life situation affect the relationships that create well-being and thus the desire to stay in their workplace. What makes an assistant at an audit firm want to stay in their workplace is thus more complicated than previously thought and consideration must be given to how the individual's unique context influences the evaluation of the aspects.

The aim of this study was to examine the manner in which verbal rewards are conveyed toaudit assistants and how they affect their motivation within a professional context. Toachieve this, the theoretical framework delved into existing research concerning variousways in which verbal rewards can be conveyed. Additionally, theories on different formsof motivation were highlighted.The study employs a qualitative approach to facilitate the collection of in-depth data thatcan offer a nuanced understanding of the relationship between verbal rewards andmotivation. Specifically, a qualitative personal method has been utilized throughsynchronous interviews, indicating direct interaction between the researchers andrespondents. Semi-structured interviews were conducted, with a foundation in the topicsof the study’s theories but allowing flexibility to enable deeper discussions and reflections.Two primary categories of verbal rewards received by audit assistants, namely sincereinformative and concise, have surfaced as key patterns from the study’s results. Theanalysis clarifies that the manner in which a verbal reward is conveyed contributes todifferent effects on motivation, thereby confirming existing research. The study’s results,however, challenge certain assertions regarding how specific characteristics withincategories of verbal rewards impact the two different forms of motivation, autonomousand controlling. In conclusion, the study finds that sincere informative verbal rewardspredominantly exert an enhancing effect on autonomous motivation, but also on acomponent of controlled motivation. Concise verbal rewards demonstrate a limitedenhancement of autonomous motivation but a more pronounced increase in controlledmotivation. In summary, the study has revealed clear patterns on how verbal rewards areconveyed to audit assistants, and although the effects on their motivation has varied, thestudy can establish that verbal rewards influence their motivation.

Personalomsättningen i revisionsbranschen är ett aktuellt ämne och ses som ett problem i branschen. Revisionsbranschen utvecklas och går från att vara en klassisk profession till att bli mer affärsinriktad och lönsamhet blir allt viktigare. Tidigare forskning kom fram till att uppfattningar påverkar valet att lämna branschen. Syftet med studien är därmed att utforska om revisorsassistentens benägenhet att lämna branschen påverkas av uppfattningar om den professionella verksamheten och uppfattningar om affärsverksamheten. Studien har en kvantitativ ansats och en webbaserad enkät med olika påståenden om revisorsassistentens uppfattningar har använts. Enkäten är baserad på professionsteori och tidigare forskning om business och karriärbyten och den skickades till revisorsassistenter på svenska revisionsbyråer. Variabler som studerats är uppfattningar, upplevelser, förväntningar, kön, ålder, erfarenhet i branschen, byråtillhörighet, storleken på det kontor revisorsassistenten arbetar på och om du arbetar eller har arbetat i branschen. Studien kom fram till att det finns ett positivt signifikant samband mellan uppfattningar om affärsverksamheten och karriärbyten. Vidare fann studien en indikation på ett negativt samband mellan uppfattningar om den professionella verksamheten och karriärbyten. Studien fann även en indikation på ett positivt samband mellan kontorsstorlek och karriärbyte. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan erfarenhet och karriärbyte samt mellan ålder och karriärbyte. Uppfattningar har visat sig påverka även i andra studier men uppfattningar om affärsverksamheten är ett relativt outforskat ämne och vidare studier behövs

In the audit profession, it is important to retain qualified and competent personnel to maintain a high audit quality. However, turnover is high within the profession, and more than half of newly graduated audit assistants leave the profession within three years. Previous studies in the field have focused on the audit assistant's perceptions of why they chose to leave the profession. What has not been studied to the same extent is the employer's view of the matter. Hence, the purpose of the study is to investigate how audit firms experience the causes for a high turnover among audit assistants.  To fulfill the purpose, a theoretical model has been created that shows the organizational factors that should affect turnover among audit assistants through a combination of theories linked to career, leadership, and motivation. The theoretical model has been compared using a qualitative research method by using semi-structured interviews. Ten respondents from both Big-4 and smaller audit firms who were familiar with the firms' turnover among audit assistants were interviewed for this study.  The results of the study show that audit firms experience that the organizational factors career, leadership and motivation have an impact on turnover among audit assistants. However, the audit firms experience that the work-related factors, workload, and stress, play a greater role than the organizational factors and are the main reasons for turnover among audit assistants. By examining the employer's perspective, the study describes how audit firms in Sweden experience the reasons for high turnover among audit assistants. The study contributes with a practical contribution on how audit firms can possibly reduce the number of audit assistants who leave the profession.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar. Syftet med studien är därför att se hur professionell utveckling påverkar synen på allmänintresset. För att uppfylla syftet har det valts en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En kvantitativ metod i form av webenkäter har använts vilket har förmedlats via mail och sociala medier till revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter som alla genomgår professionell utveckling. Studien påvisar ingen signifikant skillnad mellan revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter i deras uppfattning av hur intressegrupperna representerar allmänintresset. Det kan dock visas att professionell utveckling till viss del har en påverkan på i hur stor grad intressegrupper anses representera allmänintresset både som helhet i olika organisationskontext och enskilt generellt sett. På grund av svårigheterna att ställa rätt frågor på rätt sätt för att fånga uppfattningarna kring allmänintresset i en enkät och kunna mäta den professionella utvecklingen på ett tillförlitligt sätt är resultaten inte generaliserbara. Däremot visar studien tecken på att professionell utveckling är en möjlig förklaring till vad som påverkar synen på allmänintresset. Förslag till fortsatt forskning är att begränsa studien till revisorer och revisorsassistenter för minska svårigheterna, att göra jämförbara enkäter vilket har varit ett problem i denna studie. För att erhålla djupare förståelse kring synen på allmänintresset föreslås en kvalitativ studie. / Auditors are considered a profession which is characterized by ethical guidelines and demands of education and knowledge. According to the ethical guidelines, set up for the auditing profession by IFAC and its independent boards, auditors are to work for the public interest. The meaning of public interest could be perceived as vague and there are different views of what it actually means. According to IFAC public interest means to consider organizations all stakeholders in society, but within the profession there are different views depending on rank. On the way to and within the profession professional development occurs through education, mentoring and structure & judgment. The purpose of this study is therefore to see how professional developments affect the view on public interest. A positivistic and deductive approach was chosen in order to fulfil the purpose. A quantitative method of web questionnaires has been used, there have been distributed via e-mail and social media to auditors, audit assistants and audit students who all experience professional development. The study does not show any significant difference between auditors, audit assistants and auditing students in their view of how the interest groups represent the public interest. However, professional development appears to affect how much the interest groups represent the public interest both as a whole in different organizational contexts and individually in general. Because of the difficulties of asking the right questions in the right way to capture the opinions concerning public interest in a questionnaire and to measure the professional development in a reliable way, the results are not able to generalize. However, the study hints that professional development is a possible explanation to what affects the view on public interest. A suggestion for further research is to limit the study to only include auditors and audit assistants in order to reduce the difficulties of making comparable questionnaires which has been an issue in this study. To obtain a deeper understanding concerning the view on public interest a qualitative study is suggested.

Dagens revisionskår lider av ett stort problem som hotar dess framtid. Sedan 1990 har antalet revisorer minskat från 4400 auktoriserade till 3300. En bakomliggande orsak till minskningen är revisorsassistenters avhopp. Revisorsassistenter förväntas bli framtida revisorer men avhoppen har lett till att revisionsbranschens framtid har hamnat i fara. Tidigare studier har undersökt varför revisorsassistenter har lämnat branschen, dock finns det bristande kunskap om revisorsassistenters förhållande till revisionsbyråer. Därför är det av yttersta vikt att undersöka avhoppen ur det psykologiska kontraktets perspektiv i syfte att ta reda på huruvida uppsägningsavsikten influeras av det psykologiska kontraktet eller inte. Det psykologiska kontraktet är en teori som tar hänsyn till den mellanmänskliga relationen mellan den anställde och organisationen och baseras på den anställdes uppfattningar om ömsesidiga och implicita överenskommelser mellan denne samt organisationen. Kontraktet bygger på en subjektiv tro som den anställde har och är även en viktig aspekt att ta hänsyn till vid undersökandet av uppsägningsavsikten i relation till det psykologiska kontraktet. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur det psykologiska kontraktet influerar revisorsassisteters uppsägningsavsikt. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med revisorsassistenter från sex olika revisionsbyråer. Studien visar att det psykologiska kontraktet har en inverkan på revisorsassistenters uppsägningsavsikt. När en anställd upplever att kontraktet är ömsesidigt och uppfyllt uppstår ingen känsla av att man vill lämna organisationen. Om den anställde däremot känner att kontraktet inte är ömsesidigt, kan denne vilja lämna organisationen eftersom den får en känsla av att den gör sin del i kontraktet medan organisationen förbiser sin del. Vidare framkom det även att löften som skall uppfyllas består främst av utvecklingsmöjligheter, trivsam arbetsmiljö och stöd som revisionsbyråer är förpliktade att hålla. Revisionsbyråer som inte respekterar det psykologiska kontraktet anses ha brutit mot kontraktets villkor och kan därmed leda till att de förlorar sina revisorsassistenter. / Today’s audit profession is facing a major issue that threatens the future of auditing. Since 1990, the number of auditors has decreased from 4,400 authorized to 3,300. One of the reasons behind the reduction is the audit assistants' intention to resign. These accounting assistants are expected to become the future accountants, but the turnover has led to a threatening future. Previous research has investigated the reasons behind why audit assistants are leaving the profession. However, there is not enough understanding of the relationship between accounting assistants and audit firms. Therefore, it is crucial to research how the psychological contract affects the turnover intention of the audit assistants.The psychological contract is a theory that takes into consideration the interpersonal relationship between the employee and the organization, and the theory is based on the employee´s perceptions of mutual and implicit agreements between him/her and the organization. The contract is based on a subjective belief held by the employee, and it is also an important aspect to take into consideration when examining the turnover intention in relation to the psychological contract. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how the psychological contract affects audit assistants’ intention to resign. In order to go through with the study, a qualitative method with six interviewees, from six different audit firms was used. The study shows that the psychological contract has an impact on accounting assistants' intention to resign. When an employee feels that the contract is mutual and fulfilled, there is no feeling of wanting to leave the organization. If, on the other hand, the employee feels that the contract is not reciprocal, he may want to leave the organization because he feels that he is doing his part of the contract while the organization is neglecting their part. In addition, it was found that the commitments to be followed consist primarily of development, a pleasant work environment, opportunities and support, and the audit firm is obliged to abide by these commitments. Accounting firms that fail to fulfil the psychological contract are deemed to be in default and therefore tend to lose their audit assistants