No description available.

No description available.

<p>Fenomenet att betala dricks för service är ett världsomfattande fenomen. Däremot är diskussionen om den monetära belöningens inverkan på motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrån en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganställda reflekterar kring dricks och utifrån det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod användes och sju restauranganställda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter. Dricks upplevs vara ett tecken på ett väl utfört arbete och kan eventuellt verka som en drivkraft på kort sikt men förefaller i stort vara något de intervjuade tar för givet vilket innebär att de inte upplever den motiverande i nån större utsträckning. Den motivationshöjande effekt som eventuellt kan tillskrivas dricks förefaller ligga på ett socialt plan snarare än ekonomiskt.</p>

Fenomenet att betala dricks för service är ett världsomfattande fenomen. Däremot är diskussionen om den monetära belöningens inverkan på motivation gammal, kontroversiell och fortfarande olöst. Syftet med studien var att utifrån en referensram med tidigare motivationsteorier studera hur restauranganställda reflekterar kring dricks och utifrån det utröna dricksens roll för uppkomsten av motivation. Kvalitativ metod användes och sju restauranganställda intervjuades.  Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Tematisk analys visade att dricks inte förefaller ha en avgörande roll för motivationen och att de intervjuade till stor del styrs av inre drivkrafter. Dricks upplevs vara ett tecken på ett väl utfört arbete och kan eventuellt verka som en drivkraft på kort sikt men förefaller i stort vara något de intervjuade tar för givet vilket innebär att de inte upplever den motiverande i nån större utsträckning. Den motivationshöjande effekt som eventuellt kan tillskrivas dricks förefaller ligga på ett socialt plan snarare än ekonomiskt.

Sammanfattning   Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö.   För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen.   Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete. Arbetsgivare bryter mot gällande lagar angående kön och jämställdhet vid rekrytering av personal, dessutom bör även branschen förbättra sitt arbete gällande den kvalitativa jämställdheten.     Nyckelord; Kvinnliga kockar, jämställdhet, kön, restaurang. / Abstract   The purpose of this thesis is to seek understanding and reasons for the low number of female chefs that are trained annually, compared to male cooks in the Swedish restaurant schools. There are far too few women working at the restaurant. This causes questions of the qualitative gender dimension in both the school and working environment.   I chose to implement qualitative interviews for my research, using mind maps, which are considered to provide an in-depth understanding of the person being interviewed. These interviews were conducted with staff and employers. I conducted the interview to clarify the answers. I used fixed response options, these survey questions were addressed to students.   The result show that the schools need to be more active and work with long-term issues relating to gender equality in school and working life. In addition, school should actively work together with the restaurant industry to develop education and even create a better understanding of school. Employers often break gender and equity laws when hiring staff and this branch should even improve its work with qualitive equality

Essän består av berättelser och fakta som berör restaurangbranschens olika yrkeskategorier och deras arbete. Den beskriver yrkeskunnande, språket på restaurang samt värdet av manualer och riktlinjer. Språket som används på restaurang belyses även i en del av arbetet.

Syftet med studien var att undersöka kompetensutvecklingen inom restaurangbranschen. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där sju respondenter intervjuats från sju olika restauranger beläget i en medelstor svensk stad. En kvalitativ innehållsanalys användes där teman identifierades från respondenternas svar och utgjorde grunden för vad som skulle presenteras i resultatet. Resultatet uppmärksammade att det var ledningens bristande kunskap, ekonomiska hinder samt de anställdas attityder för restaurangyrket som ansågs vara hinder för att implementera kompetensutveckling. Satsningar för kompetensutveckling är små då ekonomiska resurser är nödvändigt men som inom branschen upplevs vara en bristvara. Interna utbildningar av leverantörer är dominerande insatser för kompetensutveckling då de oftast är gratis, vilket är en ekonomisk fördel. Kompetensutveckling anses av både respondenter samt tidigare forskning som en bristvara inom restaurangbranschen och bör förbättras för att dels överleva på marknaden, dels för att eftersträva ett bättre utvecklingsklimat för de anställda.

<p>Sammanfattning</p><p>Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och</p><p>Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i</p><p>årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av</p><p>svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.</p><p>Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga</p><p>arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit</p><p>till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva.</p><p>Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika</p><p>näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är</p><p>alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga.</p><p>Orsakerna tycks vara många.</p><p>Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan</p><p>myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla</p><p>orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet.</p><p>Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att</p><p>kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka</p><p>kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den</p><p>1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare</p><p>för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att</p><p>göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb.</p><p>Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb</p><p>samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka</p><p>dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts</p><p>genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen</p><p>samt projektet med kontrollinsatserna.</p><p>Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även</p><p>resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen</p><p>har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern</p><p>kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika</p><p>sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis</p><p>månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen</p><p>planerar att införa inom kort.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga</p><p>förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock</p><p>något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om</p><p>vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild</p><p>skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.</p>

Sammanfattning Svartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige och Restaurangbranschen beräknas stå för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade i årsredovisningen för 2007, att staten årligen förlorar 66 miljarder kronor på grund av svartjobbens förekomst. Sverige är även det land i Europa med störst omfattning av svartjobb. Teorierna är många till varför man anställer och arbetar svart. En del anser att för höga arbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gäller livsmedel och löneutveckling, har bidragit till att många småföretag lever på marginalerna och tvingas anställa svart för att överleva. Andra säger att målet är stor ekonomisk framgång, vilket gör att redan framgångsrika näringsidkare undandrar skatt för att bättra på vinsten ytterligare. Ett tredje sätt att se det på, är alla de tillfällen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen är för bräckliga. Orsakerna tycks vara många. Det uppstår dessvärre flertalet svårigheter att motverka svartjobb. Samarbetssvårigheter mellan myndigheter, politiskt ointresse, bristande resurser och okunskap framgår som några av alla orsaker till varför det är så svårt att satsa på förebyggande metoder mot denna brottslighet. Restaurang och Frisör är två branscher med omfattande kontanthandel, varför det är svårt att kontrollera utifrån. Regeringen beslutade därför att införa en ny lag som skall öka kontrollbefogenheten hos SKV. Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher infördes den 1 januari 2007. Lagen innebär att näringsidkare i berörda branscher skall föra personalliggare för att SKV skall kunna kontrollera att personalen jobbar vitt. Den ger SKV möjligheter att göra oannonserade besök för att öka riskerna med att bli upptäckt med svartjobb. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur SKV jobbar för att motverka svartjobb samt utreda vilka resultat den nya lagstiftningen har gett upphov till. Syftet är även att försöka dra slutsatser om hur framtida kontrollinsatser kan komma att utvecklas. Syftet har uppnåtts genom utförandet av kvalitativa intervjuer med personer som varit starkt involverade i lagen samt projektet med kontrollinsatserna. Studien visar att projektet har skapat många vita anställningar på bara ett år, vilket även resulterar i större skatteintäkter. Samtliga respondenter från SKV anser att införandet av lagen har varit ett positivt inslag i det förebyggande arbetet mot svartjobb. De påtalar också att extern kontroll är högst nödvändig, men öppnar även för andra alternativ som kompletterar på olika sätt. Lagen fungerar nämligen utmärkt i samband med andra åtgärder såsom exempelvis månadsvis redovisning av inkomstskatter på personnivå, som är ett system som Regeringen planerar att införa inom kort. Den övergripande slutsatsen är att verkan av lagen har varit stor och har redan skapat tydliga förändringar i förebyggandet av svartjobb. Vilka orsaker som ligger bakom svartjobb är dock något som fortfarande inte är entydiga, varför det därför även är svårt att dra slutsatser om vilken förebyggande metod som är mest fördelaktig. En sak framgår tydligt, Lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher är ett stort steg i rätt riktning i jakten på svartjobben.

Denna studie handlar om begreppet anställningsbarhet utifrån lärare och yrkesverksamma i bageribranschen. I och med införandet av den nya läroplanen Gy11 ändrades yrkesutbildningarna från att vara yrkesförberedande till att eleverna nu efter avslutat gymnasieutbildning skall vara anställningsbara. Anställningsbarhet är ett vitt begrepp och betydelsen ändrar sig beroende av vem som använder sig av det. Frågan är om tolkningarna är olika i bransch och skola och att man därför inte kan uppnå Gy 11:s mål med anställningsbarhet? För att undersöka om det finns en samsyn på begreppet intervjuades sex lärare inom restaurang och livsmedelsprogrammet samt sex representanter från branschen. De har alla lämnat sina åsikter om anställningsbarhet via kvalitativa intervjuer och dessa har sedan sammanställts till ett resultat. Resultatet visade en samstämmighet över vad de ansåg vara viktigast för anställningsbarheten, vilket var grundkunskaperna i yrket. / With the introduction of the new curriculum Gy11 VET, vocational education and training changed from being a vocational. Now the focus is to make the students employable after completion of secondary education. Employability is a broad term and the meaning changes depending on who uses it. The question is whether the interpretations are different in the industry and in the schools and that it therefore cannot achieve Gy 11's goal of employability? To investigate whether there is consensus on the concept I interviewed six teachers in the restaurant and food program, and six representatives from the industry. They have all left their opinions on employability through qualitative interviews and these were compiled into a result. The results showed a consensus over what they considered most important for employability, which was the basic skills in the profession.