Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers välmående på ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie på att elever som går på ett ridgymnasium och dagligen får bedriva studier parallellt med hästar mår bättre psykiskt och känner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som människor. Samspelet mellan eleverna och deras hästintresse skapar en känsla av att eleverna känner sig nöjda med sig själva.

Det råder brist på läkare i Sverige och landstingen kommer att behöva rekrytera läkare från andra länder för att klara av framtida behov. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur det är att komma till Sverige och arbeta som läkare om man genomfört sin utbildning i något annat land och undersöka de faktorer som gör att man trivs. Jag utgår ifrån att trivsel bidrar till att de vill stanna kvar på sina arbetsplatser även om faktorer såsom hemlängtan och andra karriärmöjligheter kan göra att läkarna ändå flyttar tillbaka, faktorer som en trivsam arbetsplats inte kan kompensera för. Studien är kvalitativ och fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys av resultatet presenteras och diskuteras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Resultatet visar att läkarna upplever en stor osäkerhet vid ankomsten som beror till största delen på bristande språkkunskaper och avsaknaden av stöd från familj. Handledare, mentorer och chefer bidrar med stöd i stor utsträckning och stödet från dem kanske kan hjälpa läkarna att hantera negativa faktorer som stress och professionell osäkerhet. Intressant för framtida forskning skulle vara att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska och utländska läkares upplevelse av trivsel och vad det beror på. / There is a shortage of doctors in Sweden and county councils need to recruit physicians from other countries to cope with future needs. The purpose of this thesis is to find out what it is like to come to Sweden to work as a doctor if the education was completed in another country and to investigate the factors that make them thrive and experience job satisfaction. I assume that job satisfaction makes them want to remain at their jobs, even if factors such as homesickness and other career opportunities can contribute to the fact that doctors still wants to move back, factors a pleasant workplace cannot compensate for. The study is qualitative and five semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis of the results are presented and discussed on the basis of relevant theories and previous research. The results show that doctors are experiencing great uncertainty initially due in most part to a lack of language skills and the lack of support from family. Tutors, mentors and managers contribute support to a large extent and the support from them might help foreign doctors cope with negative factors such as stress and professional uncertainty. Interesting for future research would be to examine whether there is any differences between Swedish and foreign doctors experience of job satisfaction and what it depends on.   Keywords: foreign doctors, wellbeing, support, tutors, coping

Uppsatsen bygger på sju enskilda intervjuer med vårdpersonal på ett större äldreboende i södra Sverige. Syftet är att belysa hur personalen trivs och vad som kan inverka på trivseln samt klargöra vad en bra respektive dålig arbetsmiljö kan vara. Därutöver diskuteras hur förhållandet kan se ut mellan sjukskrivningar, dålig arbetsmiljö och otrivsel. Frågeställningarna är: Hur trivs personalen på sin arbetsplats? Vad kan inverka på om man trivs eller inte trivs? Vad upplever personalen som en bra respektive dålig arbetsmiljö? När kan otrivsel och/eller dålig arbetsmiljö leda till sjukskrivningar? Metoden som använts är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. För att analysera materialet har främst Karaseks modell om krav och kontroll använts. Studiens slutsatser är att arbetsledningen är en faktor som kan inverka på trivsel och arbetsmiljö och det verkar vara viktigt att arbetsledaren uppmärksammar personalens arbetssituation. Arbetskollegorna är en annan faktor som kan inverka på trivseln och det kan vara av värde att ha kollegor som både kan bistå med hjälp och emotionellt stöd. Värdefullt för trivseln kan även uppskattning från de äldre, chefer och arbetskamrater vara. Därutöver kan organisationen vara en bidragande faktor som inverkar på trivseln och det verkar vara av betydelse att arbetsmiljön möjliggör samvaro med såväl kolleger som chefer. Påverkansmöjligheter beträffande arbetssituationen förefaller även vara av vikt samt kompetensutveckling då det kan upplevas som stimulerande och utvecklande med olika utbildningar. För att arbetsmiljön skall vara bra tycks det vara viktigt med god samarbetsförmåga mellan samtliga yrkeskategorier. En dålig arbetsmiljö kan vara när det är stressigt, fysiskt tungt eller när påverkansmöjligheterna är små. Dålig fysisk arbetsmiljö med tunga lyft kan leda till sjukskrivningar. Det kan även otrivsel i kombination med dålig arbetsmiljö som när stora förändringar görs utan att personalen känner sig delaktig.

Kontorsmiljön kan variera beroende på arbetsplats, därför anses det viktigt att studera hur den fysiska kontorsmiljön kan påverka arbetstagarnas trivsel, gemenskap och arbetssituation. Tidigare forskning har visat att faktorer så som antal personer som delar kontorsrum eller individens möjlighet till att sitta avskilt kan ha en påverkan på arbetstagarens känsla av sammanhang i sitt arbete. Till och med arbetstagarens upplevelse av kontorets luftkvalitet och belysning har visat påverka arbetstagarnas beteenden i arbetet. I januari 2016 bytte arbetstagarna inom Hälso- och Sjukvårdssektorn i en av Göteborgs stads stadsdelsförvaltningar kontorslokaler, de flyttade från kontorslokaler i ett äldreboende till ett av kommunens kontorslokaler. Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse över hur deras nya kontorsmiljö kan ha påverkat arbetstagarnas arbetssituation samt känsla av gemenskap och trivsel. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio av Hälso- och Sjukvårdssektorns medarbetare samt en mindre observation av den fysiska arbetsmiljön i deras nya kontorslokaler. De mest framträdande slutsatserna som drogs i studien var att det nya kontoret bidrog till att alla sektorns funktioner nu delar kontorslokal. Något som haft en stark påverkan på arbetstagarnas arbetssituation, gemenskap och trivsel. Då de nu fått en förbättrad kommunikation   mellan funktionerna, vilket även bidragit till bättre förutsättningar för samarbete. Studiens resultat visade även att kontorens storlek, struktur och fysiska attribut hade en påverkan av arbetstagarens känsla av sammanhang, genom att skapa bättre förutsättningar för ordning, kontroll och samarbete. / The office environment can variate in different workplaces, therefore it’s important to research how much the physical office environment can influence the employees’ work situation and feeling of community and wellbeing. Previous research has shown that factors such as the amount of people in an office space or the possibility to privacy can influence the employees’ sense of coherence in their work. Even the employees’ experience of the air quality and light has been shown to affect the employees’ behavior at work. In January of 2016 the employees at the Health Care sector in one of the city districts in Göteborgs stad moved their offices, from offices in an old retirement home to a county office building. The purpose of this research is to get a better understanding of how the new office environment have influenced the employees’ experience in regards to their new work situation and feeling of community and wellbeing. The research was conducted with the help of quality based interviews with nine employees and a small observation of the physical work environment at the Heath Care sector’s new office spaces. The major findings in this study showed that the new closeness, were the different functions within the sector now share the same office space, has had a clear influence on the employees work situation and feelings of community and wellbeing. Where the communication between the functions has improved, something that also has improved their conditions for cooperation. The study also showed that the size, the structure and the physical attributed of the office space has had an influence on the employees’ sense of coherence, by creating better conditions for organization, control and cooperation.

Bakgrund: Att bli äldre kan innebära flytt till särskilt boende. Faktorer som kan bidra till trivsel är bland annat social kontakt samt den fysiska miljön. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om äldre i särskilda boenden med ett eget kök/pentry i större utsträckning har social kontakt och högre skattad trivsel än de utan eget kök/pentry. Design: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod: Data från 4469 enkäter insamlade mellan november 2013 och september 2014 analyserades i SPSS. Resultat: Samband mellan kök och social kontakt gick inte påvisa men däremot fann vi en statistisk signifikant skillnad i skattad trivsel hos de med eget kök/pentry och social kontakt i jämförelse med dem utan. Konklusion: Inget samband återfanns mellan eget kök och social kontakt, däremot ser trivsel hos äldre ut att påverkas om man har eget kök eller inte. Ytterligare studier efterfrågas, speciellt om kökets innebörd för den äldre. Nyckelord: Kök, pentry, social kontakt, trivsel, äldre, särskilt boende / Background: Getting older could lead to moving to a special housing. Factors that can contribute to thriving are social contact and physical environment among others. Aim: The aim of this study was to explore if elderly within special housings who had access to their own kitchen were inclined to have more social contact and a higher level of thriving than those without. Design: Cross-sectional study with a quantitative approach. Method: Data from 4469 surveys were collected between November 2013 and September 2014 and then analysed with SPSS Results: Connection between having an own kitchen and social contact was not found in this study. However, we did find a link between thriving and having a kitchen as well as having social contact. Conclusion: No association was found between having an own kitchen and social contact, however, thriving does seem to be affected if you have a kitchen or not. Further studies is needed that investigate the kitchens role more close. Keywords: Kitchen, kitchenette, social contact, thriving, elderly, special housing

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

<p>Enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till såväl innehåll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. Såväl forskning som återkommande enkät­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det råder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehållet. Den här uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lärare och elever på en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förståelsen för elevinflytandets villkor. I analysen ställs resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jämförs utöver läroplanen även med tidigare forskning inom området. Såväl elever som lärare vittnar om ett högst begränsat elevinflytande över innehåll, men om ett relativt stort sådant över arbetsformer. Som elevinflytandets främsta förtjänst lyfter de båda upp dess positiva inverkan på trivsel och arbetsglädje. De främsta hindren för elevinflytandet upplevs av såväl lärare som elever utgöras av framför allt kursplanernas utformning, tidsbristen samt brister i elev­engagemanget. Sam­tidigt upplevs en konflikt mellan läroplanens krav på elevinflytande, kursplanernas utformning och tidsbristen i skolan, men även mellan demokratin och minoritets­skyddet. Eleverna upplevde även vissa lärares oengagemang som ett hinder.</p>

<p>Bakgrund: Vad är det för faktorer som kan tänkas styra"valet"av arbetsplats och vad får personalen att trivas? Hur skiljer sig vad man tycker är positivt och negativt med sin anställning åt bland de anställda och vad vidtar företaget för åtgärder gällande detta? Genom att undersöka varför dagens medarbetare sökte sig till företaget samt studera de anställdas uppfattning om vilka som är de viktigaste faktorerna till att de trivs och ska trivas på företaget, skapas en förståelse för vad som är företagets styrkor och svagheter inom detta område. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utarbeta och testa en modell som ska utveckla förståelsen för hur ett företag kan använda sig av kunskaper gällande sina medarbetares behov både internt och externt. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer att inrikta oss på vårt fallföretag Manpower i Norrköpings anställda. Studien berör endast de personer som verkar inom personaluthyrningssegmentet. Vi genomför ej intervjuer med före detta anställda vid bemanningsföretaget. Inte heller kundföretag ingår i denna studie eftersom vi anser dessa ligga utanför ramen för denna uppsats syfte. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförtsmed anställda vid Manpower i Norrköping. Resultat: Om ett företag undersöker de anställdas behov och önskemål får företaget en bild av vilken "typ av anställda" man har. Detta kan med fördel jämföras med den "typ av anställa" företaget vill ha. Denna information kan sedan användas både internt och externt av företaget. </p><p>Resultatet av vår undersökning mynnade ut i Trivselfaktormodellen som kan öka förståelsen om behov och arbetstillfredsställelse i arbetslivet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel, samt om förväntingarna de hade innan de började arbeta har uppfyllts. Positiva förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan de ha motsatt effekt. I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler.</p><p>I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.</p>

<p>Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?</p><p>Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö. De teoretiska begrepp som vi har utgått från är trivsel, delaktighet och inflytande, samt arbetsmiljö. Dessa begrepp ligger till grund för hela studien och resultaten och analysen redovisar vi utifrån dessa tre begrepp. Vi har även använt oss av relevant forskning inom området. I tolkningsramen tar vi också upp arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen regleras arbetsmiljön och lagen är till för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. I tolkningsramen tar vi även upp vad som kännetecknar en byråkratisk organisation och dess styrning.</p><p>Resultatet i denna studie visar att personalen på boendet trivs på sitt arbete och med sina arbetsuppgifter. De anser att det är en bra arbetsmiljö och känner sig delaktiga samt har inflytande över sin egen arbetssituation. Något som många berättade om var stressen. Att inte hinna med det man ska göra på sitt arbete ansågs stressande. Det framkom även att det fanns brister i hur bearbetningen av dödsfall gick till, detta var något som inte prioriterades.</p> / <p>The purpose of this study is to describe how the employees, at a home for care of old people that is run by a private contractor, experience wellbeing, participation and work environment in their daily work. We choose to explore a home for care of old people that is placed in the middle of Sweden and then we choose a qualitative research method. Our research questions are: How do the employees experience their work environment? What influences the experience of wellbeing at work? Do the employees experience that they are involved in their work?</p><p>Interviews were conducted with six persons and the questions were of open character. The questions were divided in three areas, participation and influence, wellbeing and work environment. This study is based on these theoretical conceptions and the result and analysis shows on the basis of these conceptions. We also used relevant research from the area. In the chapter were we describe our theoretical conceptions we also describe the work environment act. In the work environment act regulates the work environment and the law is there for prevent ill health and accident at work and to achieve a good work environment. In the chapter we also talk about what distinguish a bureaucratic organization and how it is ruled.</p><p>The result in this study shows that the employees at the nursing home enjoy one’s work and the work assignments. They regard that it is a good work environment and they feel involved in their own work situation. Many talked about the stress. To not have time for the work assignments are consider stressing. They also told us that there was some lacks in the work on death of older people, this was something that wasn’t prioritized.</p>