No description available.

Att vara glad på arbetsplatsen är ett mål som vi anställda strävar efter inom arbetsmarknaden. Att trivas på arbetet kan bero på olika faktorer som kan hänga ihop med en god arbetsmiljö för de anställda. Anställda som trivs med sitt jobb visar bättre resultat och har en ökad prestation. Arbetsgivarna bör tänka strategiskt på detta område och investera både tid och resurser för positiv påverkan på verksamheten. Att mäta trivselgraden regelbundet i ett företag är nödvändigt i högsta grad för att ta reda på vad som fungerar bra och vilka områden som behöver förbättras. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Detta innebär intervjuer av ett antal anställda på företaget Bauhaus. Valet av företag bygger på bekvämlighetsprincipen. Intervjuerna riktade in sig på upplevd trivsel på arbetet samt vad som ökar trivseln. Uppsatsen utgår från en studie av Angelöw (2015) som visar att Sverige ligger på 9:e plats på världskartan när det gäller trivsel i arbetet, efter bland annat Mexiko, Indien och Norge. Resultaten av denna studie visar exempel på faktorer som kan ligga bakom trivseln i arbetet. Undersökningen kan därför vara en grund till att öka förståelse och insyn i vad som kan vara en trivsam arbetsplats och vad som kan påverka arbetsmiljötrivsel.

Learning by cooking är ett projekt inspirerat av aktionsforskning, och sammansvetsas med Kurt Lewins modell för aktionsforskning från förstudie till det praktiska arbetets slut. Projektet genomfördes på ett fritidshem under våren 2016, och under fem veckor förvandlades fritidshemmet till en restaurang. Under dessa veckor, två dagar i veckan, serverades mellanmål till många hungriga fritidshemsbarn. Personalen i restaurangen bestod av studenten själv i egenskap av köksmästare samt kockar direkt hämtade från barngruppen. Fokus var att skapa en trivsam måltidsmiljö som varierade från dag till dag, både rumsligt och måltidsmässigt, men berörde även frågor kring fritidshemmets uppdrag och fritidspedagogens yrkesroll, samt matlagning som ett pedagogiskt verktyg. I projektet upptäcktes många dolda talanger inom det kulinariska området, vilket visade sig i god mat, gott samarbete och mycket glädje. Projektet skulle leda till att restaurangen skulle leva vidare efter avslutat projekt, och bli en del av de övriga aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län. Vi intervjuade 6 lärare som har jobbat mindre än tre år och 6 lärare med längre arbetserfarenhet än 15 år. Alla intervjuade lärare undervisar i samhällkunskap och hade lärarexamen.</p><p>En av slutsatserna som vi kunde dra utifrån denna studie är att respondenterna ger en klar bild av att en omotiverad lärare inte är bra, varken för skolan eller eleverna, då bristen på motivation smittar av sig på eleverna. I vår studie uppgav inga lärare att de var omotiverade men det fanns de med längre arbetslivserfarenhet som uppgav att de är mindre motiverade idag än då de började arbete som lärare. Orsaken till detta är att de upplevt en intensifiering av arbetet genom åren beroende på mer administrativa arbetsuppgifter och till högen ökad arbetsbelastning. Skillnaderna mellan lärarna med kort och lång erfarenhet är mycket små. De relativt nyexaminerade lärarna betonar sociala aspekter av arbetet i högre grad än vad de med lång arbetserfarenhet gör. Bland båda grupperna finns ett stort missnöje med lönen som de anser vara för låg, men få tror att de skulle vara mer motiverade eller göra ett bättre arbete om enbart lönen höjdes. En annan slutsats som drogs utifrån denna studie är att alla respondenter med lång erfarenhet och nästan alla med kort erfarenhet motiveras i hög grad av elevernas gensvar och att även få förmedla kunskap. Engagerade elever som vill lära sig och som gör framsteg var det som motiverade lärarna i studien mest. Det är också mötet med eleverna i klassrummet som lärarna upplever sig trivas bäst med och nästan alla intervjuade personer tycker att de administrativa delarna av arbetet är den tråkiga delen av arbetet.</p><p> </p>

I denna studie undersöks förklaringsfaktorer till lärares trivsel med sin skolledning. Studien använder data från Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan 2015 samt 2014/2015 års version av Lärarregistret. Bland annat betraktas förutsättningar för undervisningen, inflytande på arbetsplatsen, stressnivå samt bakgrundsvariabler för lärare, rektorer och skolor. För att undersöka effekterna används ordinal logistisk regression. De variabler och faktorer som uppvisar en positiv signifikant effekt på trivsel med skolledningen är lärarens inflytande över resursfördelning, lärarens upplevelse av skolledningens mottaglighet för kritik, tillgången till teknisk IT-support samt stöd för undervisningen. Lärarens stressnivå har en negativ signifikant effekt.

<p>Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.</p>

<p>Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilka</p><p>faktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åtta</p><p>kvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen. Varaktigheten</p><p>av de positiva effekterna tycks variera mellan individerna. Stressnivån och rutinerna på arbetet kommer snabbt tillbaka, men energin och kreativiteten som anställda återfår på sin semester verkar hålla i sig längre. Det som visar sig har betydelse för varaktigheten av de positiva effekterna av semestern i arbetet är trivsel, frihet och kontroll i arbetet, arbetsbörda/ansvar, arbetsuppgifter och om individen har en ersättare på sin semester.</p><p>Resultatet ger anledning för företag att sätta in en ersättare för de semesterlediga under semester för att öka varaktigheten av semesterns positiva effekter.</p>

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län. Vi intervjuade 6 lärare som har jobbat mindre än tre år och 6 lärare med längre arbetserfarenhet än 15 år. Alla intervjuade lärare undervisar i samhällkunskap och hade lärarexamen. En av slutsatserna som vi kunde dra utifrån denna studie är att respondenterna ger en klar bild av att en omotiverad lärare inte är bra, varken för skolan eller eleverna, då bristen på motivation smittar av sig på eleverna. I vår studie uppgav inga lärare att de var omotiverade men det fanns de med längre arbetslivserfarenhet som uppgav att de är mindre motiverade idag än då de började arbete som lärare. Orsaken till detta är att de upplevt en intensifiering av arbetet genom åren beroende på mer administrativa arbetsuppgifter och till högen ökad arbetsbelastning. Skillnaderna mellan lärarna med kort och lång erfarenhet är mycket små. De relativt nyexaminerade lärarna betonar sociala aspekter av arbetet i högre grad än vad de med lång arbetserfarenhet gör. Bland båda grupperna finns ett stort missnöje med lönen som de anser vara för låg, men få tror att de skulle vara mer motiverade eller göra ett bättre arbete om enbart lönen höjdes. En annan slutsats som drogs utifrån denna studie är att alla respondenter med lång erfarenhet och nästan alla med kort erfarenhet motiveras i hög grad av elevernas gensvar och att även få förmedla kunskap. Engagerade elever som vill lära sig och som gör framsteg var det som motiverade lärarna i studien mest. Det är också mötet med eleverna i klassrummet som lärarna upplever sig trivas bäst med och nästan alla intervjuade personer tycker att de administrativa delarna av arbetet är den tråkiga delen av arbetet.