Bakgrund Mellanmål är ett begrepp som kan innefatta allt som förtärs utöver frukost, lunch och middag. I Sverige finns inga tydliga rekommendationer om mellanmål. Individers matvanor påverkas av samhällets normer och personer i umgängeskretsen. Det är vanligt att en förändring av matvanorna sker under studietiden och att matvanorna som skaffas då ofta behålls under resten av livet. Syfte Syftet med studien var att undersöka studenters föreställningar om och attityder till mellanmål. Metod Åtta semistrukturella, individuella intervjuer genomfördes i Umeå med studenter (fem män och tre kvinnor) från Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet. Rekryteringen skedde muntligt vid de två universiteten. Varje intervju spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna hade olika syn på vad mellanmål var för något och när det behövdes. Vissa tyckte att mellanmål var något bra medan andra inte såg någon poäng i att äta mellanmål. Tidsbrist och dålig planering sågs som de största orsakerna till att inte äta mellanmål. Informanterna ansåg att umgänget spelade roll för mellanmålskonsumtionen. Informanterna uppgav att en persons kroppsform och vad den åt påverkade hur de såg på personen. Några av de kvinnliga informanterna tog upp vikthetsen i samhället och berättade att den gjorde att de inte ville äta vad som helst. Slutsats Studenter har varierande föreställningar om vad mellanmål är för något och när det bör konsumeras. Utbud, sociala normer och umgängeskrets påverkar i stor utsträckning studenters åsikter och agerande kring mellanmål. För att se om det behövs allmänna råd om mellanmål samt hur dessa ska förmedlas behövs det mer forskning om sociala normer och mellanmål, men också om vad det finns för hälsofördelar med mellanmål. / Background In-between meals can include anything consumed between breakfast, lunch and dinner. There are no explicit recommendations about in-between meals in Sweden. Dietary habits are affected by social norms and peers. Usually dietary habits change during college or university. The eating habits created during this time is often kept for the future. Objective Examine students’ ideas about and attitudes towards in-between meals. Method Eight semi-structured individual interviews were held with students from Swedish University of Agricultural Sciences and Umeå University. The participants were recruited by the authors at both Universities. The interviews were recorded and transcribed word by word. The data collection was analyzed using a qualitative content analysis. Results The participants had different views about in-between meals. Some believed in-between meals was a good thing while others thought it was pointless. Lack of time and bad planning were the biggest reasons not to have in-between meals. The participants described that their friends and acquaintances affected their in-between meals. The participants believed that a person’s body shape and what they ate affected how they saw that person. Some of the female participants brought up social pressure about weight and how it restrained their food choices. Conclusion Individuals greatly differed in their opinions towards in-between meals and when it should be consumed. Assortment, social norms and peers was affecting student's thoughts and action towards in-between meals. More research is required to see if there is a need for general advice about in-between meals and how they should be mediated. More research is also required about social norms and in-between meals, but also about their health benefits.

Sammanfattning Bakgrund I vårt dagliga arbete på våra skolor har vi sett att elever många gånger är orkeslösa. Vi människor behöver mat för att överleva och behålla en god hälsa, men maten har också en rad sociala,psykologiska och känslomässiga betydelser. Mellanmål är viktiga för barn och unga då de kommer att hjälpa till att bidra med en stor del av dagens totala närings- och energiintag. Det är därför av störstavikt att mellanmål alltid är näringsrika. Energin hos barn och unga behöver fördelas på flera måltideroch en bra måltidsordning för barn och unga är vanligtvis frukost, mellanmål, lunch, mellanmål,middag och många gånger ett till mellanmål. Syfte Syftet med studien var att förstå ungdomars perspektiv på mellanmål samt faktorer sompåverkat detta. Metod Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med 8 olika elever på tvåskolor i Mellansverige. Intervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Eleverna ansåg att mellanmålet var viktigt för energipåfyllning, prestation och framförallt förträning. Vi såg även att elever som hade fysiska aktiviteter på fritiden la mer vikt vid mellanmåletsuppbyggnad och innehåll än de som inte hade några aktiviteter. De flesta elever åt inte mellanmål iskolan utan oftast intogs mellanmål efter träning eller på fritiden. Det framkom även att vuxnapåverkade mellanmålsvanorna hos eleverna genom att uppmuntra eller inte uppmuntra dem till att konsumera mellanmål. Tidsbrist verkar också vara en påverkande faktor när det kommer till valet avmellanmål då många av eleverna föredrog mellanmål som var snabba och enkla. En del av eleverna föredrog mer näringsrika mellanmål före träning, medan andra valde mellanmål baserat påtillgänglighet och smak. En del av eleverna ansåg att mellanmål var viktigt för att orka fokusera helaskoldagen och för att undvika trötthet och hunger. Slutsats Ungdomar vet att de behöver fylla på med mat och således också äta mellanmål för att bibehålla energinivåerna under en dag, men det visade sig vara tydligt att det var långt ifrån alla som gjorde det. Fysiskt aktiva ungdomar åt ofta för att få energi innan och även fylla på med energi eftersina träningspass, andra åt för att få energi för att kunna prestera och orka mer i skolan och en del ungdomar åt som ett tidsfördriv och/eller för att stilla ett sug. Vi kunde också tydligt se att uppmuntran var avgörande för mellanmålets vara eller icke vara. Slutsatsen vi drar är att fysisk aktivitet, uppmuntran och ännu mer utbildning, kommer vara tre viktiga nycklar i arbetet för att få ungdomar att äta mer näringsriktiga mellanmål

Måltiden på förskolan är ett intressant ämne eftersom det sker varje dag, dock nämns måltiden varken i läroplanen för förskolan eller under förskollärarutbildningen. I uppsatsen kommer mellanmålet vara i fokus. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka barns inflytande vid mellanmålet. Hur mycket får barnen egentligen vara delaktiga genom sina åsikter och tankar samt om detta leder detta till inflytande? I uppsatsen har kvalitativa studier med inriktning på observation används för att nå ett resultat. Två förskolor har observeras vid fyra olika tillfällen. Resultatet som framkom var följande att de äldre barnen ges mer inflytande än de yngre barnen då pedagogerna var väldigt snabba på att hjälpa de yngre medan de motiverade de äldre barnen att försöka själva. Slutsatsen av studien är att barnen ges inflytande via sin delaktighet vid mellanmålet på förskolan.

Arbetet handlar om hur tre fritidspedagoger uppfattar fritidshemmet som en arena att arbete med elevers hälsosamma kostvanor, vilka utmaningar detta för med sig samt hur de ser på sin egen roll i arbetet. För att besvara arbetets syfte och frågeställning har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet samlades in i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser fritidshemmet som en arena att arbeta med elevers hälsosamma kostvanor men att de inte arbetar aktivt med det. Resultatet visar även att pedagogerna har olika mycket inflytande över hur frukost och mellanmål organiseras och serveras samt att andra ramfaktorer gör sig påminda i arbetet att främja elevers kostvanor. De intervjuade fritidslärarna tycker att frukost på fritidshemmet är ett viktigt mål för att klara av skoldagen och sockerhaltiga livsmedel menar de serveras med försiktighet. I undersökningen framkommer det att pedagogerna ser sig som förebilder men de framhåller att media och reklam också influerar elevernas kostvanor.   Slutsatsen i arbetet är att fritidshemmet uppfattas som en arena där hälsosamma kostvanor kan främjas men att olika ramfaktorer påverkar arbetet. Slutsatsen är även att ämnet är oprioriterat och arbetet som sker är främst genom det naturliga samtalet i autentiska lärmiljöer.

Learning by cooking är ett projekt inspirerat av aktionsforskning, och sammansvetsas med Kurt Lewins modell för aktionsforskning från förstudie till det praktiska arbetets slut. Projektet genomfördes på ett fritidshem under våren 2016, och under fem veckor förvandlades fritidshemmet till en restaurang. Under dessa veckor, två dagar i veckan, serverades mellanmål till många hungriga fritidshemsbarn. Personalen i restaurangen bestod av studenten själv i egenskap av köksmästare samt kockar direkt hämtade från barngruppen. Fokus var att skapa en trivsam måltidsmiljö som varierade från dag till dag, både rumsligt och måltidsmässigt, men berörde även frågor kring fritidshemmets uppdrag och fritidspedagogens yrkesroll, samt matlagning som ett pedagogiskt verktyg. I projektet upptäcktes många dolda talanger inom det kulinariska området, vilket visade sig i god mat, gott samarbete och mycket glädje. Projektet skulle leda till att restaurangen skulle leva vidare efter avslutat projekt, och bli en del av de övriga aktiviteterna som fritidshemmet erbjuder.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa. Däremot äter flickorna oftare frukt än pojkarna, vilka i sin tur mer frekvent konsumerar godis och läsk än flickorna. Studien visar också att sömn- och dygnsrytm samt sällskap vid frukosten har är relaterade till frukostvanor och kan vara orsaker till bristande frukostkonsumtion. Elever som äter frukost regelbundet angav oftare än de som äter sällan att de har bättre koncentration och bättre ork under förmiddagen. Dessutom finns det relation mellan regelbundenhet av frukostkonsumtion och bra kondition samt höga avgångsbetyg. / The purpose of my survey was to pinpoint student’s breakfast- and snack-habits, to see if I could find differences between genders as well as a connection between breakfast habits and physical and mental performance. This study was made in an upper secondary school in Skåne on the first year students, and my empirical data are based on a survey handed out to 112 students. The result of this analysis shows that about fifty percent of these students eat breakfast every morning before school and that this is predominantly the boys. Although the girls eat a healthier breakfast as far as the three main food groups - recommended by National Food Agency is concerned. Roughly 7 out of 10 students have a snack between breakfast and lunch and my examination doesn’t show any differences between genders. Although the girls eat fruit more often than the boys, who in turn consumes more soda and candy than the girls. This study also indicates that sleep patterns, as well as company at the breakfast table is somewhat related to breakfast habits. Students who have healthy breakfast habits indicated a striking increase in concentration and energy during the morning classes. There is also a noticeable connection between regular breakfast habits and good physical fitness, as well as high final grades.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Undernäring är ett återkommande och stort problem inom sjukvården, i genomsnitt är var tredje patient undernärd. På ett sjukhus i mellansverige finns rutiner att mellanmål ska serveras, men varje avdelning får ansvara att det serveras. I november 2015 genomfördes en intervention för att öka serveringen av mellanmål på avdelning 1. Syfte: Syftet med studien var att genom en punktprevalensmätning, Dagen nutrition, mäta i vilken grad patienter på ortopedisk avdelning 1 och 2 på ett sjukhus i mellansverige uppnår beräknat energibehov. Samt se om interventionen om servering av mellanmål har bidragit till att fler mellanmål har serverats på avdelning 1. Studien kommer även se över hur väl avdelningarna följer rutinen för att riskbedöma patienter för undernäring vid inskrivningen och uppföljningen till vårdplaner. Metod: En punktprevalensmätning utfördes på avdelning 1 och avdelning 2 under ett dygn. Under mätdygnet uppmättes även antalet serverade mellanmål och riskbedömningar på avdelningarna. Resultat: Resultatet visade att endast fyra patienter uppnådde ett energiintag på mer än 75 % på avdelningarna avdelning 1 och avdelning 2, skillnader i energiintaget mellan avdelningar förekom efter mellanmålsinterventionen. Interventionen kan ha bidragit till att fler antal mellanmål har serverats på sikt. Endast 8 % av patienterna var riskbedömda vid inskrivningen. Slutsats: Studiens huvudresultat visar att majoriteten av patienterna inte uppnår ett energiintag mer än 75 %. Anledningarna till att en låg andel patienter kommer upp i ett energiintag mer än 75 % beror förmodligen på många olika faktorer. Interventionen från november 2015, kan ha bidragit till att flera mellanmål har serverats sedan förmätningen samt att personalen fått inspiration och vägledning i arbetet med nutritionen för patienterna. För att ytterligare kunna fastställa vad som kan göras för att öka patienternas energiintag behöver forskning som redan finns implementeras i den kliniska vården. / ABSTRACT Background: Malnutrition is a frequent and serious problem in health care, on average, every third patient malnourished. At a hospital in central Sweden routines are that in-between-meal should be served, but each ward will be responsible to have it served. To increase the serving of in between meals at ward 1 a intervention was conducted in November 2015. Objective: The purpose of the study was that through a point prevalence survey, Day Nutrition, measure the degree to which patients on the orthopedic wards 1 and 2 at achieves calculated energy intake at a hospital in central Sweden. And see if the intervention of the serving of in-between-meal has helped more in-between-meal have been served on ward 1. The study will also look at how well departments are following the routine for risk assessment of patients for malnutrition at enrollment and follow-up to the care plans. Method: A point prevalence survey was conducted on wards 1 and 2 for one day. During the survey the number of served in-between-meal and risk assessments were measured. Results: The results showed that only four patients achieved an energy intake of more than 75 % of the wards 1 and 2, differences in energy intake between wards occurred after in-between-meal intervention. The intervention may have contributed to a number of more served in-between-meal. Only 8 % of patients were risk assessed at enrollment. Conclusion: The study's main results show that the majority of patients do not achieve an energy intake more than 75 %. The reasons for a low percentage of patients going into an energy intake greater than 75 % is probably due to many different factors. Intervention in November 2015 may have contributed to an increase of in-between-meal have been served since the preliminary measurement, and that staff received inspiration and guidance in the work of nutrition for there patients. To further determine what can be done to increase the patients' energy intake needs the research that already exists be implemented in clinical care.

Examensarbetets syfte var att undersöka preferenser för olika mellanmålsdrycker, avsedda för skolbarn och som enbart var tillverkad av skånska vegetabilier. Ett ytterligare syfte var att studera lärares uppfattningar av elevernas koncentrationsförmåga under lektionstiden innan lunch. Som ett första led i att utse tre mellanmålsdrycker till ett preferenstest bland skolelever utfördes två konsensusprofileringar. Första profileringen utfördes med experter inom produktutvecklingsområdet där fyra dryckesprototyper profilerades och den andra profileringen utfördes med en studentpanel där 3 vidareutvecklade prototyper profilerades. Preferenstestet utfördes med barn som deltagare för att utse vilken av de tre prototypdryckerna som barnen ansåg som favorit. Favoriten skulle användas till ett projekt vid namn Skolskjutsen. För att ta reda på lärares uppfattning kring elevernas koncentrationsförmåga innan lunch utfördes en kvalitativ mailundersökning med sex deltagande lärare. Resultatet från profileringarna visade att prototyperna skiljde sig från varandra i fråga om egenskaperna utseende, doft, smak och konsistens. De två utvalda mellanmålsdryckerna från profilering 1 var båda söta och mindre sura, den nya framtagna prototypen som profilerades i profilering 2 ansågs både vara för sur och mindre söt i smaken. Preferenstestet visade att barnen signifikant föredrog svartvinbärsdrycken framför mixdrycken i smak, utseende och i helhet. Svartvinbärsdrycken var mer söt och mindre sur i smaken jämfört med mixdrycken. Det var endast ett fåtal av barnen som föredrog mixdrycken som var minst söt och mest sur i smaken.     Slutsatsen av preferenstestet är att majoriteten av barnen i studien föredrog drycker som smakar sött och inte allt för surt. För majoriteten av barnen är det smaken som är den avgörande faktorn. Lärarna anser att barnen är mest koncentrerade på skoldagens start och är minst koncentrerade sent på eftermiddagen. Lärarna som deltog i studien anser även att barnen är hungriga och mindre koncentrerade timmen innan lunch. De undviker att ha mer krävande lektioner som matte och svenska timmen innan lunchen. / The thesis aimed to examine preferences for different snack drinks for school children, and that alone was made from Scania vegetables. A further aim was to study teacher’s perceptions of students' ability to concentrate during class time before lunch. As a first step to appoint three snacks drinks to a preference test among school students were two consensus profiling conducted. First profiling was conducted with experts in the field where four beverage prototypes were profiled and the other profiling was performed with a student panel where three further developed prototypes were profiled. The preference test was conducted with children as participants to select which of the three prototype drinks the children considered favorites. The favorite would be used for a project called Skolskjutsen. To find out the teachers 'perception of students' ability to concentrate before lunch was performed a qualitative email survey with six participating teachers. The results from the profiling have showed that the prototype differed from each other in terms of characteristics appearance, aroma, flavor and texture. The two snack drinks from profiling one was both sweet and less sour, but the new developed prototype which was profiled in profiling 2 considered being too acidic and less sweet in taste. The preference test showed that children significantly preferred the black currant drink before the mix drink in taste, appearance and in full. Blackcurrant drink was sweeter and less acidic in flavor compared to the mix drink. There were only a few of the children who preferred the mix drink that was least sweet and most acidic in taste. The conclusion of the preference test is that the majority of children in the study preferred the beverages that taste sweet and not too acid. For the majority of children, it is the taste that is the determining factor. The teacher’s view that children are most concentrated on the start of the school day and is least concentrated in the late afternoon. The teachers who participated in the study also consider that the kids are hungry and less concentrated the hour before lunch. They avoid having more demanding classes as math and Swedish before lunch. / Skolskjutsen

Undersökningen grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Lärandet förstås därmed som resultatet av socialt samspel mellan människor. Uppsatsens syfte att utforska mellanmålet som informell lärandepraktik på fritidshem och öka förståelsen för mellanmålets betydelse i nämnda kontext. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats som ett etnografiskt inspirerat fältarbete. Undersökningen är utförd som en metodtriangulering. Vid sju olika tillfällen har mellanmålet observerats på två olika skolor. Till dessa observationer har sedan 27 enkätsvar kommit in som barn i årskurs tre svarat på utifrån frågor kring vilka de har pratat med under mellanmålet och om vad. Utifrån det insamlade materialet har sedan intervjuer genomförts med elever och pedagoger om deras tankar kring mellanmålet och ett potentiellt lärande. Att det sker ett lärande är alla överens om och det kan röra sig om en fostran om vad som är accepterat att göra vid en måltid och regler hur man uppför sig. Men det kan också röra sig om att upprätthålla eller skapa nya sociala kontakter likväl som olika faktakunskaper. Eleverna är väl medvetna om att de kan lära sig nya saker av varandra.  Viktiga tillfällen till lärande under mellanmålet är samtalen menar både elever och pedagoger. Det finns också orsaker som begränsar lärandet. Det kan röra sig om organisation och/eller förutsättningar. Pedagogerna pratar om stora barngrupper vilket gör att det är svårt att hinna med att samtala med eleverna. Det finns också ett omsorgsuppdrag vilket gör att omsorgen om andra elever kan ta tid från att hinna ha samtalen. För att utnyttja de potentiella lärsituationerna kring mellanmålet behöver pedagogerna reflektera över viktiga frågor som kan formuleras som vad är detta och vad kan det bli? Och fundera över hur givna aktiviteter kan skapa nya kunskapsmöjligheter.

Inledning: Flertal barn spenderar mycket tid på förskolan i Sverige, vilket innebär att de äter flera mål mat där om dagen. Barnen har rätt till att uttrycka sina åsikter och de vuxna ska ta det i beaktande. Maten och måltiderna är en central del av deras tillvaro på förskolan och därför viktiga att få påverka och ha inflytande över. Syfte: Hur kan barn göras delaktiga i att utveckla och förbättra mellanmålsalternativen på förskolan? Material och metod: En kvalitativ studie med 5-6 åriga barn har gjorts, där barnen har ritat och diskuterat sitt favoritmellanmål i fokusgrupper. Sedan har ett sensoriskt gillandetest gjorts på nyutvecklade mellanmål där recepten grundar sig på barnens favoritmellanmål. Resultat: När barnen uttrycker vad ett gott mellanmål är så är det främst smaken de utgår ifrån och till viss del utseendet. Favoritmellanmålet är pannkakor och de mest omtyckta smakerna är jordgubbe, vanilj och banan. Det sensoriska gillandetestet visade att barnen kunde bedöma mellanmålen med hjälp av smileys. Slutsats: Ett gott mellanmål för barnen smakar bra och ser tilltalande ut. Barn kan göras delaktiga genom att på olika sätt uttrycka sig via olika visuella metoder och tycka till om mellanmålen genom att använda smileys. Dock kan det finnas utmaningar och svårigheter med att göra barnen delaktiga då det kan vara svårt att tolka och få fram deras idéer och synpunkter samt att barnens önskningar inte alltid överensstämmer med hur näringsinnehållet bör vara, men genom att använda flera visuella metoder kan de uttrycka sina åsikter och göras delaktiga.