No description available.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år. Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys. Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan. Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor. I framtiden kan det också vara av intresse att forska kring vad som får ungdomar att äta frukost samt vilken betydelse familjen har för dessa vanor.

I denna undersökning var syftet att undersöka om det fanns samband mellan grundskoleelevers attityder till frukost som måltid och deras frukostvanor samt även undersöka sambanden mellan frukostvanor och självrapporterade skolprestationer. Den metod som användes för att finna svaret på studiens syfte var kvantitativ i form av utlämnadet av enkäter. 60 elever tillfrågades och 54 av dessa valde att besvara enkäten. Resultatet av undersökningen visar på signifikanta samband mellan goda frukostvanor och en positiv attityd till frukost. Resultatet visar också att attityden till frukost generellt är positiv. Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader mellan sämre frukostvanor och sämre prestation i skolan.  Analysen av resultatet gör med stöd av teoretiska perspektiv på människors attityder och på vilket sätt dessa sty våra beteenden. För att få en förståelse för hur skolprestationer påverkas av bristande frukostvanor användes ett teoretiskt perspektiv som beskriver människors basala behov och hur dessa påverkar människors prestationer. Slutsasen som dras av resultatet i studien är att det finns en vinst i att jobba med att höja elevernas attityd mot frukost som måltid för att på så sätt förbättra elevernas frukostvanor. Tidsaspekten var något som visade sig extra stark i anledningen till bristande frukostvanor bland eleverna.

Den här kvantitativa studien genomfördes med enkäter som elever på gymnasiet svarat på. Syftet med föreliggande undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers frukostvanor och hur dessa kan påverka dem i fråga om prestation under lektionerna i Idrott och hälsa. Vi vill även få en uppfattning om eleverna fått information gällande sambandet kost och hälsa, samt om de omsätter denna eventuella kunskap till praktik. Med en större förståelse om sambandet mellan kost och prestation, kan vi skapa bättre förutsättningar för lärare att utbilda elever i ämnet. Den visar att majoriteten av de elever som har fått betyget VG eller MVG i ämnet Idrott och hälsa äter frukost dagligen. Samt att de som ätit frukost på morgon orkar vara aktiva under hela lektionen. Det är dock ingen garanti att om du äter frukost så får du ett högt betyg då det finns elever som äter frukost varje dag som inte får ett högt betyg. Det finns även de elever som har betyget MVG som hoppar över frukosten vissa dagar. Anledningen tidsbrist är vad de flesta eleverna anger som svar till varför de inte äter frukost. Undersökningen visar också att informationen från läraren om frukost och frukostens betydelse till eleverna varierar från skola till skola.

Syftet var att visa hur frukost- och lunchvanor hos lågstadieelever påverkar deras koncentration och belysa huruvida skolmaten uppfyller kraven som ställs på den utifrån eleverna perspektiv. En kvantitativ forskningsmetod i form av enkäter användes för att ta reda på detta. Teorin i uppsatsen beskriver hur ett barn bör äta för att bäst utvecklas både fysiskt och psykiskt. Resultatet visade att många elever inte äter en näringsriktig frukost och att detta påverkade deras koncentration före lunch. Den visade även att trots att många elever hoppade över lunchen så upplevde de inga större svårigheter att koncentrera sig efter lunch. Eleverna som valde att inte äta lunch angav att den inte såg god ut eller att den inte smakade gott. Maten uppfyllde alltså inte de krav som eleverna ställer på den. Det fanns alltså en tydlig relation mellan frukost och koncentration, men undersökningen visar inte någon sådan relation till lunchen.

<p>The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.</p>

The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.

Denna uppsats tar upp en annan vinkel på frukostätande och högstadieelevers tankar kring frukostätande och deras skolprestation. Målsättningen med uppsatsen är att redovisa och analysera tankar bakom ungdomars uteblivna frukost med hjälp av tidigare forskning av både för - och nackdelar med frukosten. Fältarbetet gjordes bland elever i årskurs sju: enkätundersökning med två klasser och djupintervjuer med fyra elever som inte åt frukost varje dag på skoldagarna. Hälsopedagogik och skolans roll tas också upp. Resultatet av undersökningen har visat att majoriteten av eleverna åt frukost varje dag och tre elever åt frukost endast på helgerna. De som hoppade över frukosten på vardagarna verkade klara sig ganska bra med sitt skolarbete trots allt. Det fanns viss koppling mellan vissa av elevernas vana att fasta och utebliven frukost när det gällde deras kroppskännedom och hur deras hälsotillstånd påverkar skolprestationer. Flickorna var mer medvetna om sin hälsa och hälsofrågor än pojkarna i intervjuerna. Förutom tidsbrist, trötthet eller dålig aptit som var orsaker till utebliven frukost, fanns det en elev som mådde dåligt av att äta frukost på morgonen. Frukost kan orsaka magont, stress, trötthet och därmed sämre skolprestation enligt henne, vilket ät motsatsen till vad de flesta tidigare forskning om frukost har visat. Eleven tyckte att det är det viktigt att äta frukost trots att hon själv inte upplevde någon nytta av att äta frukost. Frågan är om hon också ska äta en ordentlig frukost på morgonen när hennes kropp säger ifrån. Tål hon inte äta på morgonen eller uppstår besvären på grund av hennes ovana att äta frukost. Olika perspektiv och orsaker till symptomen och konsekvenser av utebliven frukost kommer att diskuteras. Studien har också visat att frukostätande är ett komplicerat fenomen där olika faktorer spelar in. Eftersom varje individ är olika, borde skolverksamheten ta hänsyn till individens olika behov. Så länge det finns nackdelar med att äta frukost, även om de som inte äter frukost är en monoritet, borde vikten av frukostätande introduceras försiktigt.

Arbetet handlar om hur tre fritidspedagoger uppfattar fritidshemmet som en arena att arbete med elevers hälsosamma kostvanor, vilka utmaningar detta för med sig samt hur de ser på sin egen roll i arbetet. För att besvara arbetets syfte och frågeställning har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Materialet samlades in i två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser fritidshemmet som en arena att arbeta med elevers hälsosamma kostvanor men att de inte arbetar aktivt med det. Resultatet visar även att pedagogerna har olika mycket inflytande över hur frukost och mellanmål organiseras och serveras samt att andra ramfaktorer gör sig påminda i arbetet att främja elevers kostvanor. De intervjuade fritidslärarna tycker att frukost på fritidshemmet är ett viktigt mål för att klara av skoldagen och sockerhaltiga livsmedel menar de serveras med försiktighet. I undersökningen framkommer det att pedagogerna ser sig som förebilder men de framhåller att media och reklam också influerar elevernas kostvanor.   Slutsatsen i arbetet är att fritidshemmet uppfattas som en arena där hälsosamma kostvanor kan främjas men att olika ramfaktorer påverkar arbetet. Slutsatsen är även att ämnet är oprioriterat och arbetet som sker är främst genom det naturliga samtalet i autentiska lärmiljöer.

Syftet med min undersökning var att kartlägga elevers frukost- och mellanmålsvanor, se om det gick att finna skillnader mellan pojkar och flickor samt se om det fanns relation mellan frukostvanor och såväl fysisk som mental prestation. Undersökningen gjordes på en gymnasieskola i Skåne och undersökte elever i årskurs 1, och min empiriska studie grundar sig på enkäter som 112 elever svarade på. Resultatet av undersökningen visar att ungefär hälften av alla tillfrågade elever äter frukost samtliga fem skoldagar och att en större andel pojkar än flickor äter varje dag. Däremot äter flickorna en bättre frukost än pojkarna om man ser till de tre livsmedelsgrupper som Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 7 av 10 elever äter mellanmål på förmiddagen och några skillnader mellan könen går inte att utläsa. Däremot äter flickorna oftare frukt än pojkarna, vilka i sin tur mer frekvent konsumerar godis och läsk än flickorna. Studien visar också att sömn- och dygnsrytm samt sällskap vid frukosten har är relaterade till frukostvanor och kan vara orsaker till bristande frukostkonsumtion. Elever som äter frukost regelbundet angav oftare än de som äter sällan att de har bättre koncentration och bättre ork under förmiddagen. Dessutom finns det relation mellan regelbundenhet av frukostkonsumtion och bra kondition samt höga avgångsbetyg. / The purpose of my survey was to pinpoint student’s breakfast- and snack-habits, to see if I could find differences between genders as well as a connection between breakfast habits and physical and mental performance. This study was made in an upper secondary school in Skåne on the first year students, and my empirical data are based on a survey handed out to 112 students. The result of this analysis shows that about fifty percent of these students eat breakfast every morning before school and that this is predominantly the boys. Although the girls eat a healthier breakfast as far as the three main food groups - recommended by National Food Agency is concerned. Roughly 7 out of 10 students have a snack between breakfast and lunch and my examination doesn’t show any differences between genders. Although the girls eat fruit more often than the boys, who in turn consumes more soda and candy than the girls. This study also indicates that sleep patterns, as well as company at the breakfast table is somewhat related to breakfast habits. Students who have healthy breakfast habits indicated a striking increase in concentration and energy during the morning classes. There is also a noticeable connection between regular breakfast habits and good physical fitness, as well as high final grades.