Bakgrund: Skolmaten i Sverige är kostnadsfri och är genom att skapa möjlighet till goda matvanor en viktig del av folkhälsoarbetet i Sverige. Sedan juni 2011 ska skollunchen både vara kostnadsfri och näringsriktig. Tidigare studier har visat på att elever varken får i sig tillräckligt med energi eller näringsämnen genom skollunchen. Syfte: Att undersöka hur 15-åringars intag av skollunch ser ut i relation till de nordiska näringsrekommendationerna samt om det finns någon skillnad mellan könen.   Metod: Uppsatsen är skriven på uppdrag av Skolmatsakademin. En kostundersökning med hjälp av fotografering genomfördes på 44 elevers skollunch i årskurs nio under två dagar. Cirka hälften av eleverna deltog under dag ett och resterande under dag två. Mängden livsmedel i elevernas skollunch bedömdes med hjälp av referensportioner och näringsberäknades i Dietist Net för att sedan jämfördas mot ”Bra mat i skolans” rekommendationer för energi- och näringsintag. Data analyserades i IBM SPSS Statistics 23 för att studera eventuella statistiska skillnader mellan könen. Resultat: Elevernas energiintag var i genomsnitt lägre än rekommendationen och pojkarna hade ett högre energiintag än flickorna (p=0,001). Energifördelningen låg nära rekommendationerna. Intaget av vitaminer och mineraler understeg det rekommenderade intaget för en lunch. Av 44 elever åt 40 stycken frukt och grönsaker, men det genomsnittliga intaget var cirka 50 procent av rekommendationen. Pojkarna åt signifikant mer fibrer (p=0,036) och mättat fett (p=0,02) än flickorna. Slutsats: Eleverna fick inte i sig enligt rekommendationerna för en skollunch varken när det gällde energi- eller näringsintag och variationen av intagen var stort mellan deltagarna. Mer omfattande studier bör utföras, gärna på en mer individuell nivå där individens energibehov tas hänsyn till.

Syftet var att visa hur frukost- och lunchvanor hos lågstadieelever påverkar deras koncentration och belysa huruvida skolmaten uppfyller kraven som ställs på den utifrån eleverna perspektiv. En kvantitativ forskningsmetod i form av enkäter användes för att ta reda på detta. Teorin i uppsatsen beskriver hur ett barn bör äta för att bäst utvecklas både fysiskt och psykiskt. Resultatet visade att många elever inte äter en näringsriktig frukost och att detta påverkade deras koncentration före lunch. Den visade även att trots att många elever hoppade över lunchen så upplevde de inga större svårigheter att koncentrera sig efter lunch. Eleverna som valde att inte äta lunch angav att den inte såg god ut eller att den inte smakade gott. Maten uppfyllde alltså inte de krav som eleverna ställer på den. Det fanns alltså en tydlig relation mellan frukost och koncentration, men undersökningen visar inte någon sådan relation till lunchen.

<p>The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.</p>

The aim of the study was to describe food habits among adolescents in the ninthgrade in a big community in the middle of Sweden and a small community in thesouth of Norrland. The aim was also to analyze differences in food habits betweenthe two communities and between girls and boys in the two schools. The studywas carried out in 2009 as an empirical quantitative study with a descriptive andcomparative design. It was 64 adolescents, 33 girls and 31 boys who participatedin the study. They were responding to a questionnaire that was distributed andcollected by the authors. The results of the study showed that over half of theresponded adolescents had breakfast every day and that barely half of the schooladolescents had school lunches every day. The adolescents from the smallercommunity had more often breakfast every day than the adolescents from thebigger community. The adolescents from the school in the bigger community hadlunch more days in the week than the adolescents from the school in the smallercommunity. There was no significant difference between boys and girls breakfasthabits but more girls than boys had school lunch every day.

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work with the students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunch and see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigate how teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to the educational meal by both the Swedish government and the schools. The study was conducted with the help of observations studies in two elementary schools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schools the survey was conducted in the school canteen. Both schools were examined during a week with five consecutive days. The study shows that when teachers exercise the pedagogic meal they take on one of four teacher role. These four roles ranged from adult to pupil oriented and varied in their level of interaction with the students.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar? Metod De metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna. Som verktyg för att genomföra näringsberäkningen har ett kostdataprogram, Dietist XP, använts. Resultat Resultaten har varit att leverantörerna tillsammans får ett värde i näringsberäkningen som ligger nära SNR:s rekommendationer. Sett var för sig kan man se stora skillnader då ena leverantören ligger relativt nära riktlinjerna i samtliga avseenden medan den andra brister på fler punkter näringsmässigt. Vi har även sett skillnader i leverantörernas rutiner, avtal med kommunen, resurser samt personalnens kompetens. De faktorer som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten enligt leverantörerna var bland annat olika tillagningsmetoder som kokning och stekning samt även långvarig varmhållning. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att näringsberäkningar som är gjorde på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra skolmatens energi- och näringsinnehåll. Utbildning och kompetens är en betydande faktor i arbetet med skolmaten.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.

Bakgrund: Skollunchen har stor betydelse för eleverna i svenska skolor, den tillför näring, energi och följer rekommendationerna från Livsmedelsverket. Tidigare forskning har visat att begreppen ansvar, identitet och bekvämlighet ligger bakom matvalen som görs, även sociala och sensoriska aspekter var viktigt när det kommer till valet av skollunch. I denna studie undersöks vilka faktorer som ligger bakom elevernas val av skollunch.   Syfte: Syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av skollunch för elever i årskurs nio samt i vilken utsträckning eleverna väljer att äta skollunchen under en skolvecka. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det har samlats in underlag från sju enskilda intervjuer 300 enkätsvar under en femdagarsperiod. Respondenterna var elever ur årskurs nio. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet in i kategorier och subkategorier vilka använts i resultatet. Även enkäten har analyserats på ett kvalitativt vis, där det insamlade underlaget använts tillsammans med det insamlade intervjumaterialet i resultatdelen. Resultat: Resultatdelen var indelad i två större rubriker. Första delen handlar om maten, där eleverna tyckte att näringsrik mat, sensoriska aspekter och hygien var viktigt. Den vegetariska kosten gav delade meningar bland eleverna. Den andra stora rubriken behandlar övriga aspekter runt skollunchen, som för eleverna var viktiga. Bland annat var den sociala aspekten stor när de gör sina matval, men även andra aspekter kan påverka, till exempel friheten att få välja själv.  Slutsats: Slutsatsen av arbetet var att eleverna ofta väljer maten ur näringssynpunkt, social gemenskap samt sensoriska aspekter. Identitet spelar en stor roll var vilket var en viktig del av slutsatsen då alla har olika bakgrund, minnen och kultur som påverkar matvalen.

Bakgrund Det är viktigt att införa goda matvanor i tidig ålder då dessa lägger grunden för en god hälsa i framtiden. En balanserad och hälsosam kost är dessutom associerad med bättre inlärningsförmåga hos barn. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i energi- samt näringsintag hos pojkar och flickor.   Syfte Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i intagen skollunch mellan pojkar och flickor samt att jämföra dem med Nordiska näringsrekommendationer (NNR) med fokus på energi- samt näringsinnehåll.  Metod Studien genomfördes via ett samarbete med forskningsprojektet ProMeal. Datainsamling pågick under fem dagar genom vägd och fotograferad kostregistrering av skollunch hos 29 barn i årskurs 5. Deltagarnas portioner näringsberäknades med hjälp av dataprogrammet DietistNet. Data analyserades statistiskt för att upptäcka eventuella skillnader i energi- och näringsintag mellan pojkar och flickor. En jämförelse genomfördes mellan deltagarnas energi- samt näringsintag och Nordiska näringsrekommendationers uppskattade behov och rekommendationer. Resultat Under femdagarsperioden fanns ingen statistisk signifikant skillnad gällande energiintag mellan pojkar och flickor (p=0,226). Oberoende av kön var deltagarnas medianvärde för energiintag lägre i förhållande till NNR:s uppskattade behov för åldersgruppen. Det förekom ingen statistisk signifikant skillnad mellan pojkar och flickor gällande intag av gram av respektive energigivare (protein, kolhydrater och fett). Andelen energi från energigivande näringsämnen var relativt jämn fördelad mellan kön. Vid jämförelse mellan kön fanns statistisk signifikant skillnad i intag av kostfibrer (p=0,008), järn (p=0,037) och C-vitamin (p=0,034), då pojkar intog mer av dessa näringsämnen.  Slutsats. Deltagarna hade generellt ett lågt intag av energi- och näringsämnen i förhållande till NNR:s uppskattade behov och rekommendationer, vilket bör uppmärksammas. Under studiens femdagarsperiod påvisades ingen statistisk signifikant skillnad av energiintag mellan pojkar och flickor. Fler studier inom området behövs. / Background Establishing good eating habits during childhood are important since these lay the foundation for the future. Having a balanced and healthy diet is associated with a better learning ability. Research shows differences in intake of energy and nutrients between boys and girls. Objective The purpose of this study was to investigate possible differences between boys and girls referring intake of school lunch and to compare them to Nordic Nutrition Recommendations (NNR) with a focus on content of energy and nutrients. Method This study was established through a partnership with ProMeal. Data was collected during five days through a weighed and photographed food record of school lunch among 29 children in the 5th grade. The participants’ portions of food were calculated concerning contents of energy and nutrients through the computer program DietistNet. Data was statistically analyzed in order to detect differences in intake of energy and nutrients between the sexes. A comparison between the participants’ energy and nutrient intake and the NNR was made. Results This research showed no statistical significant difference between boys’ and girls’ intake of energy (p=0,226). Regardless of sex the participants’ median intake of energy was lower than the estimated energy demand for the age group according to NNR. There was no statistical significant difference between boys and girls concerning the intake of energy from macronutrients. The share of energy from carbohydrates, protein and fat was relatively even distributed between the sexes. In comparison boys had a significantly higher intake of dietary fiber (p=0,008), iron (p=0,037) and vitamin C (p=0,034) than girls.  Conclusion Overall the participants had a noteworthy low intake of energy and micronutrients in relation to the estimated demands and recommendations of NNR. During five days there was no statistical significant difference between boys and girls concerning intake of energy. Further research is needed.

Bakgrund: Att förändra vårt nuvarande jordbruk till ett växtbaserat system skulle kunna leda till stora förbättringar för miljön, en hälsosammare och hållbarare framtid. För att minska köttkonsumtionen och införa mer vegetariskt i samhället krävs olika strategier som till exempel mer vegetarisk mat i skolan. Vissa skolor i Sverige har planer på att införa mer vegetariskt men de upplever ett motstånd hos vissa elever och föräldrar. Utbildning inom kost är en viktig faktor för att människor ska vilja göra en förändring och för att möjligtvis minska motståndet mot den vegetariska kosten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers inställning till den vegetariska maten i skolan.  Metod: En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät. Studien gjordes på 174 gymnasieelever runt om i Sverige. Data analyserades via Excel och SPSS genom icke-parametriska tester. De tester som användes var Chi2-test, Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test med 25:e-75:e percentilen som spridningsmått och median som centralmått. Den signifikansnivån som användes var p &lt;0,005. Resultat: Skillnad ses mellan könen kring inställning till servering av vegetarisk mat i skolan. En del elever känner sig påtvingade en vegetarisk kost i skolan men skulle kunna tänka sig att äta mer om det fanns fler alternativ. Flickor anser även att vegetarisk kost är mer hälsosam än pojkarna. Samtidigt som många elever tänker på hur maten produceras är det inte en av de sakerna som påverkar deras lunchval mest i skolan. Slutsats: Gymnasieelever idag har en relativt god inställning till vegetarisk kost i skolan men det finns många förbättringsmöjligheter framförallt när det kommer till smak och utseende. Mer information skulle behövas för att få eleverna mer intresserade av den vegetariska kosten.