Syftet med studien är att undersöka elever som sitter i matrådets uppfattning om sitt inflytande i matrådet. Elever och personal som arbetar med att förbättra mat och måltidsmiljön på en grundskola i södra Sverige har intervjuats. Totalt ingår 18 elever som sitter i matrådet, personal som var högst ansvarig för måltiderna på skolan samt en grupp vid namn Mat och måltidsmiljö, där lärare, måltidspersonal och rektor ingår. Studien är kvalitativ och intervjun med matrådet har genomförts i två fokusgrupper, årskurs 1-6 och 7-9. Resultatet visar att eleverna i matrådet kan påverka skolmåltiden till viss del. Eleverna i matrådet tycker att matrådet fungerar men uppsatsens slutsats visar att möjligheterna för eleverna att påverka är kraftigt begränsade.

Inledning – Enligt skollagen ska skollunch som serveras vara näringsriktig. En undersökning som gjorts visade att 60 % av skolluncherna inte lever upp till denna lag. Hur den vegetariska skollunchen förhåller sig till denna lag och NNR 2012 har därför undersökts, samt hur elever och köksansvariges attityd till den vegetariska skollunchen ser ut. Syfte – Syftet är att undersöka om vegetariska skollunchers energi- och näringsinnehåll lever upp till NNR 2012 i en kommun i södra Sverige. Ett andra syfte är att undersöka hur attityderna till den vegetariska skollunchen är bland elever och hos en köksansvarig på en skola i södra Sverige. Material och metod – För att besvara syftet har en kvantitativ- och en kvalitativ metod använts. Vegetariska skolluncher (N=20) har energi- och näringsvärdesberäknats med hjälp av Dietist Net, därefter har ett medelvärde av energi- och näringsvärdena från samtliga luncher jämförts med NNR 2012. En standardavvikelse har också beräknats. Skolelever från årskurs 9 samt skolans köksansvarige har intervjuats. Intervjuerna har följt en semi-strukturerad karaktär där ljudet från intervjuerna spelats in, därefter har materialet transkriberats ordagrant och analyserats. Resultat – De vegetariska skolluncherna har en fördelning av energigivande näringsämnen som följer NNR 2012, däremot finns brister av enskilda vitaminer och mineraler samt brister avseende energiintaget. De vitaminer och mineraler som undersökts är protein, vitamin B12, vitamin D, järn, kalcium och selen. Utifrån de intervjuer som gjorts kan ett negativt attitydmönster kring den vegetariska skollunchen urskiljas bland pojkar och köksansvarige. Flickornas attityd upplevdes som mer positiv. Slutsats – Den berörda kommunens vegetariska skollunchers fördelning av energigivande näringsämnen i (E%) följer NNR 2012. Däremot finns brister avseende vitamin- och mineralintaget, samt brister avseende energiintaget. Utifrån den kvalitativa undersökningen kan ingen slutsats dras då undersökningen begränsats. Dock tyder vårt material på att eleverna från den undersökta skolan har en attityd till de vegetariska skolluncherna som skiljer sig åt mellan flickor och pojkar; pojkar är mer negativa. Skolans köksansvarige uppfattades också ha en negativ attityd till den vegetariska skollunchen. Då undersökningen begränsats till ett litet material är resultatet inte generaliserbart men väl hypotesgenererande för fortsatt forskning. / Introduction – According to the school law, the school lunches must be nutritious. However, survey carried out shows that 60 % of school lunches do not follow this law. Hence, it is important to study how the vegetarian school lunch relates to this law and NNR 2012, also the attitude among students and kitchen manager towards the vegetarian school meal. Aims – The aim is to investigate whether a municipality in southern Sweden vegetarian school lunches energy and nutrient lives up to NNR 2012. A second objective is to examine how attitudes to the vegetarian school lunch looks among students and in one kitchen manager of a school in southern Sweden. Materials and Methods – A quantitative and a qualitative method have been chosen. The energy and nutrient content of the school lunches were calculated using Dietist Net and then a means of nutritional values from the calculation from all lunches has been compared with NNR 2012. Students from year 9 and the kitchen manager were interviewed; the interviews were semi-structured. The audio from the interviews was recorded and then the material has been transcribed and analyzed. Results – The vegetarian lunches have a good composite distribution of energy from the macronutrients, flaws with regard to the individual vitamins and minerals. The vitamins and minerals that have been investigated are protein, vitamin B12, vitamin D, iron, calcium and selenium. Based on the interviews conducted, it is noted that the attitude to the vegetarian school lunches is negative among the boys who were interviewed, even the kitchen manager had a negative attitude towards the vegetarian school lunch. The girls attitude was perceived as positive. Conclusion – The vegetarian meals served in this school in a municipality in southern Sweden fulfills the requirements of NNR 2012 concerning the distribution of energizing nutrients (E%). There are deficiencies concerning vitamin and mineral intake, as well as deficiencies in energy intake. Based on the qualitative survey no conclusion can be drawn on which the investigation is limited. Our material indicates that the students from the examined school have an attitude to the vegetarian school lunches that differ between boys and girls; boys are more negative. The kitchen manager was also perceived to have a negative attitude to the vegetarian school lunch. The survey is limited which does not make the result generalizable but generate hypotheses for further research.

Flera svenska gymnasieskolor ger eleverna ett lunchbetalmedel giltigt hos utvaldamatåterförsäljare, istället för att servera lunch i skolmatsal. Kunskap saknas om antaletelever som omfattas av systemet och dess eventuella påverkan på dem. Syftet var attundersöka om det fanns samband mellan vilken typ av matåterförsäljare somgymnasieelever med lunchbetalmedel använde och deras kostkvalitet, spenderadepengar i samband med lunch, socioekonomiska position eller kön. Vidare att undersökavilka faktorer som påverkade matåterförsäljarvalet och om dessa faktorer hade sambandvilken matåterförsäljartyp som valdes. Undersökningen genomfördes som en ickeexperimentell tvärsnittsstudie där elever vid två gymnasieskolor fick fylla i enwebbaserad enkät. Fisher’s exact test användes för att undersöka eventuella sambandmellan vald typ av matåterförsäljare och kostkvalitet, spenderade pengar, viktigastefaktor vid val av matåterförsäljare, socioekonomisk position eller kön. Resultatet visadeett signifikant samband mellan att ha valt en snabbmatsrestaurang och att oftare drickasockersötade drycker. Undersökningen hade dock få deltagare, varför en upprepningmed fler deltagare skulle kunna ge mer robusta resultat. / <p>Betyg i Ladok 210114.</p>

Bakgrund Från och med september 2014, är alla barn i åldern fyra till sju berättigade till gratis skolmat i Storbritannien, för att öka hälsosamt ätande och minska fetma. Syfte Att undersöka hur skolmåltider (speciellt skolluncher) avbildats i olika tidningar i Storbritannien, från och med 2000 till 2014, då gratis skolmåltider introducerades. Metod Fyra tidningar i Storbritannien, under tiden 2000 till 2014, valdes ut för undersökning. Totalt 616 artiklar hittades, varav 426 texter analyserades. En kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjordes i flera steg på artiklar och insändare. Texterna lästes och grupperade i huvudbudskap/innehåll. För att visa när och i vilken mängd dessa huvudbudskap/innehåll avbildades i de studerade medierna, blev dessa grupperade som ämnen och placerade i tidslinjer. Slutligen kategoriserades ämnena i grupper för att visa huvudfokus under tidsperioden. Resultat Under åren 2000 till 2014 diskuterades flera ämnen som rörde skolmåltider i media. Bland dessa fanns både positiva och negativa inställningar till Jamie Olivers skolmatkampanj, ohälsosamma lunchboxar, förbud av lunchboxar, förbud mot att vistas utanför skolområdet under raster, samt planen för och införandet av gratis skolmat för fyra till sjuåringar. Gratis skolmåltider och texter relaterade till ekonomi var de mest diskuterade ämnena under åren. I studien var det möjligt att se att Jamie Oliver var en stor del av processen som lett till att barnen i åren fyra till sju fått gratis skolmat. Slutsats En större process kunde ses framskrida fram till gratis måltider till alla skolbarn i ålder fyra till sju. Regler har tillagts och åtgärder gjorts för att få bättre skolmåltider och samtidigt uppmuntra barn att välja hälsosammare mat. Det är möjligt att allmänheten blivit mer medvetna om hälsa och skolmåltider samt relationen mellan dessa / Background Starting from September 2014, all children aged four to seven received their school lunches for free in the UK, to increase healthy eating and decrease obesity. Aim To investigate how school meals (especially school lunches) were depicted in different newspapers in the UK, from 2000 to 2014 when free school meals were introduced. Method Four newspapers in the UK between the years 2000 and 2014 were chosen for the study. In total, 616 texts were found from which 426 were analysed. A combination of quantitative and qualitative analysis of articles and letters to press was made in several steps. The texts were read and grouped into several main messages/contents. These were grouped into subjects and put together in timelines to show when and how much they were depicted in media during the studied years. Finally the subjects were grouped into topics, to show the main focus during the time period. Result During the years 2000 to 2014 several topics related to school meals were discussed. Among these were both positivity and negativity towards Jamie Oliver’s school food campaign, unhealthy packed lunches, the ban of packed lunches, ban of going outside schools on school breaks and the free school meals plan and free school meals for all children aged four to seven. The free school meals and texts related to economy were the most discussed during these years. In the study it was possible to see that Jamie Oliver have been a big part of the results of free school meals for the children between four and seven. Conclusion A long process could be seen progressing until free meals were given to all schoolchildren aged four to seven. There were regulations and actions towards better school meals and encouragements for children to choose the healthier foods. It is possible that people became more and more aware about health and school meals, and the relation between these over the years.

En tredjedel av all mat som produceras för människor når aldrig en mänsklig mage. Sveriges kommuner beskrivs i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 som en mycket viktig del i omställningen för ett hållbart samhälle och den offentliga måltiden benämns vara en angelägen del i det arbetet. Vi genomförde fallstudier på tre svenska skolor och utvärderade hur matsvinn i skolkök påverkas av synen på mat, hur graden av engagemang och kunskap påverkar svinnet samt huruvida städer och kommuner kan stödja skolorna i arbetet mot svinnet. Det gjordes genom att studera tidigare forskning samt utföra intervjuer, observationer och enkäter.Resultatet i vår undersökning visade att skolorna i Göteborg hade betydligt lägre andel matsvinn än skolan i Malmö. De främsta skillnaderna handlade inte om arbetet i matsalen, utan om övergripande attityder till hur arbetet med matsvinn ska bedrivas. Kommuner och städer kan bidra till skolan och skolkökens minskade matsvinn genom att tydligt signalera att frågan ligger högt på agendan. På så vis finns en möjlighet att sprida en kultur och ett engagemang för uppgiften. I Göteborg mäts matsvinnet dagligen och utvärderas och följs upp månadsvis. Det har gjort att kökspersonalen upplever matsvinnsarbetet som en integrerad och självklar del i det dagliga arbetet. I Malmö läggs mer ansvar över på de enskilda medarbetarna i köken.För elever kan mat vara så mycket mer än bara mat. Särskilt för äldre barnen kan maten bli en del av identitetsskapandet. Vi har undersökt hur elever, kökspersonal och pedagoger kan påverka varandras attityder till maten i skolköken. Det som särskilde den av skolorna med allra lägst matsvinn var kökspersonalens kommunikation med eleverna kring maten vid själva serveringen. / One third of all food produced never reaches a human stomach. Sweden's municipalities are described in the Swedish Government's action plan for Agenda 2030 as a very important part of the change for a sustainable society and the public meal is regarded as a key player to achieve this goal. We conducted case studies at three Swedish schools and evaluated how food waste in school kitchens is affected by our view on food, how the degree of commitment and knowledge affects waste and whether, and how, cities and municipalities can support schools in their measures to reduce food waste. We did this by studying previous research and conducting interviews, observations and surveys.The results of our study showed that the schools in Gothenburg had a significantly lower proportion of food waste than the school in Malmö. The main differences were not about the work in the school cafeteria, instead it came down to the overall behaviour about how the work on food waste should be dealt with. Municipalities and cities can contribute to school and school kitchen's reduced food waste by clearly signalling that the issue is high on the agenda. In this way, there is an opportunity to spread a culture and commitment to the task. In Gothenburg, food waste is measured daily and evaluated and followed up on a monthly basis. This has made the kitchen staff experience the food waste work as an integral and natural part in the daily work. In Malmö, more responsibility is placed on the individual employees in the kitchen.To pupils, food can be so much more than just food. In particular for adolescents food can play an important role in building their identity. We have researched how students, kitchen staff and teachers can influence each other's behaviour towards food in school kitchens. What distinguished the school with the lowest food waste from the others was the communication of the kitchen staff with the students about the food at the actual serving.