Background Parents' attitude towards children's school meals is less studied, it can affect the children's attitude, how they relate to school meals and their intake. Objective To investigate parents' attitude towards school meals and whether it differs between men and women and depending on the level of education.  MethodA web-based survey of 16 questions was conducted and sent out on the Facebook platform. The target group was parents of school age children, 188 responses were collected. The results were analyzed in IBM SPSS version 25.0 by chi-two tests, Fischer's Exact Test and Mann Whitney U test.  Results It was a positive attitude towards school meals and the idea was that the school meal was healthy as well as a positive attitude towards the meal environment and serving. In terms of climate impact, participants primarily focused on the food waste and whether if it were locally produced. How it tasted and what the children ate was the main topic of discussion about school meal. Difference was seen between highly educated and none college / university education in how the general perception of school meal was in the parents' circles of friends when the highly educated were more positive. The men thought that the general attitude in their circles influenced their children's experience of school meals more than women thought. ConclusionParents had a positive attitude towards school meals regardless of sex or education level. The parents did not think so much about the school meals impact on the climate. The parents thought that the school meal overall was in line with what they consider to be a healthy meal, which means a good range of fruits and vegetables and a varied diet that is cooked from scratch.

The purpose of the study is to get a deeper understanding in how the teachers work with the students during the pedagogic meal. This by observing teachers during the schoollunch and see which pedagogic activities takes place. The paper intends to investigate how teachers relate to, and act according to the guidelines that are applicable to the educational meal by both the Swedish government and the schools. The study was conducted with the help of observations studies in two elementary schools. The two municipalities looks different on the pedagogic meal. At both schools the survey was conducted in the school canteen. Both schools were examined during a week with five consecutive days. The study shows that when teachers exercise the pedagogic meal they take on one of four teacher role. These four roles ranged from adult to pupil oriented and varied in their level of interaction with the students.

No description available.

<p>Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte. Metoden som användes var fokusgruppsamtal, omfattande fyra samtal med sammanlagt sjutton deltagare (nio pojkar och åtta flickor) från en högstadie- och gymnasieskola. Fokusgruppsamtalen kompletterades med en observation av skolmatsalen med syfte att öka förståelsen för deltagarnas berättelse. Resultatet visade att eleverna ansåg att måltidssituationen under skollunchen skulle kunna förbättras, exempelvis genom bättre mat. Även om eleverna talade negativt om skolmåltiden, var de tacksamma över att den var kostnadsfri. Studien visade även att lunchrasten sågs som ett viktigt tillfälle för social samvaro och att eleverna trodde att skolmåltiden kan påverka deras hälsa. Undersökningen gav inga starka tendenser till genusskillnader. Avslutningsvis visade studien att skolmåltidens syfte inte till fullo uppfylls.</p>

Skolan är en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och främja hälsa. Ett redskap i detta arbete är skolmåltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och återhämtning, men också ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gällande måltidssituationen under skollunchen med fokus på skolmåltiden som social och lärande situation och dess påverkan på hälsa. Avsikten var även att undersöka skolmåltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. Utifrån elevernas berättelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmåltidens syfte. Metoden som användes var fokusgruppsamtal, omfattande fyra samtal med sammanlagt sjutton deltagare (nio pojkar och åtta flickor) från en högstadie- och gymnasieskola. Fokusgruppsamtalen kompletterades med en observation av skolmatsalen med syfte att öka förståelsen för deltagarnas berättelse. Resultatet visade att eleverna ansåg att måltidssituationen under skollunchen skulle kunna förbättras, exempelvis genom bättre mat. Även om eleverna talade negativt om skolmåltiden, var de tacksamma över att den var kostnadsfri. Studien visade även att lunchrasten sågs som ett viktigt tillfälle för social samvaro och att eleverna trodde att skolmåltiden kan påverka deras hälsa. Undersökningen gav inga starka tendenser till genusskillnader. Avslutningsvis visade studien att skolmåltidens syfte inte till fullo uppfylls.

Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.

No description available.

<p>Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.</p>

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.

No description available.