Kan man genom design utveckla en produkt eller tjänst som skapar medvetenhet, nyfikenhet samt intresse hos barnfamiljer kring vegetarisk mat? Det var frågan jag ställdes inför i inledningsskedet av mitt examensarbete och som jag sedan undersökte. Bakgrunden till frågeställningen är en kombination av min egen livsstil som vegetarian tillsammans med det växande samhällshotet som den ökande köttkonsumtionen utgör. Jag har använt mig av olika metoder och verktyg som intervjuer, litteratur och workshops för att utforska mitt problemområde på djupet. Processen resulterade i en applikation som på ett enkelt och roligt sätt hjälper barnfamiljer att äta mer vegetarisk mat och samtidigt ökar barnens delaktighet i både inhandlingen och tillagningen av maten. I den här uppsatsen kommer jag grundligt berätta hur jag gått till väga för att nå mitt slutresultat.

Bakgrund En vegetarisk kosthållning kan se ut på olika sätt och kan vara till fördel både för människors hälsa och för miljön. Idag har svenskarna ett frukt- och grönsaksintag som är lägre än vad som rekommenderas, samtidigt som köttintaget är högre. Under de senaste åren har en vegetarisk trend tagit plats i samhället och fler vegetariska alternativ erbjuds vilket skulle kunna bidra till ändrade kostvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka om intaget av vegetariska måltider har ökat och om intaget av animalier har förändrats under de senaste två åren i Sverige, vad det beror på och om det skiljer sig mellan kön, åldersgrupper, bostadsregion, utbildning och matvanor. Metod Undersökningen genomfördes med en webbenkät som publicerades på Facebook under hösten 2017. Resultat Cirka 40% av deltagarna hade ökat sitt intag av vegetabilier och vegetariska maträtter och cirka 30% hade minskat sitt intag av animalier under de senaste två åren. Skillnader mellan grupper fanns: Kvinnor ansåg sig i högre utsträckning än män ha ett frukt- och grönsaksintag i linje med rekommendationerna (p=0,001). De respondenter som var 27 år och yngre ansåg i högre utsträckning än de som var 28 år och äldre att personlig ekonomi var en viktig anledning till att äta vegetariskt (p=0,001). Miljöhänsyn upplevdes vara den starkaste motivationsfaktorn till att äta mer vegetariskt. Slutsats En stor del av deltagarna har under de senaste två åren ökat sitt intag av vegetarisk mat och minskat sitt intag av rött kött och chark. Majoriteten var förändringsbenägna och kunde tänka sig att öka sitt intag av vegetarisk mat ytterligare. Kostvetare tillsammans med andra yrkesverksamma inom kostområdet bär ansvaret att sprida kunskapen om en mer grön, hälsosam och miljövänlig livsstil. / Background A vegetarian diet can be found in many variants and may benefit both human health and the environment. Today’s Swedes have a lower fruit and vegetable intake than recommended, while at the same time meat intake is higher. In recent years a vegetarian trend has taken place in society and more vegetarian options are offered, which may affect dietary patterns. Objective The objective of this study was to investigate whether the intake of vegetarian meals has increased and weather the intake of animal products has changed in Sweden during the past two years, possible reasons to it, and if it differs between gender, age, residential area, educational level and diet. Method The survey was conducted by posting a web based survey on Facebook during the autumn 2017. Results About 40% of the participants had increased their intake of vegetables and vegetarian meals and about 30% had decreased their intake of animal-products over the past two years. Differences between groups were found: Women considered themselves, to a higher degree than men, having a fruit- and vegetable intake that matched the recommendations (p=0,001). Participants 27 years of age or younger stated, to a higher degree than those 28 years and older, that personal economy was an important reason to eat more vegetarian food (p=0,001). Environmental concerns were considered the strongest occurring motivational factor to eat more vegetarian food. Conclusion A significant portion of the participants had over the past two years increased their intake of vegetarian food and decreased their intake of red and processed meat. Many had shown a willingness to increase their intake of vegetarian food. Food service dietitians, together with other professionals in the diet sector carry a responsibility to spread the knowledge about a greener, healthier and more environmentally friendly diet.

Bakgrund:  Tidigt i livet socialiseras barn in i tankar och normer kring mat och måltider och dess betydelse för hälsan, dessa följer med dem under hela livet. Köttproduktionen i Sverige har negativ påverkan på miljön och vår köttkonsumtion har ökat med 40% sedan 90-talet. En samhällsomställning måste ske där fler börjar äta vegetarisk mat. Lärare, föräldrar och samhället i övrigt har ett gemensamt ansvar för att undervisa och inspirera barn och unga till att testa vegetarisk mat.        Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring vegetarisk mat. Vi utgick från frågeställningarna: Hur resonerar ungdomar kring vegetarisk mat där köttet ersatts med ersättningsprodukter till kött, vad är avgörande för ungdomar när det kommer till att testa nya livsmedel samt vad påverkar ungdomars syn på vegetarisk mat?   Metod:  Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie baserad på fokusgruppsinterjuver med ungdomar som gick i årskurs 9 vid två skolor i Mellansverige. Totalt intervjuades 21 respondenter fördelade på sju grupper. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserades genom en innehållsanalys.                            Resultat:  Analysen av den insamlade datan resulterade i fyra huvudkategorier: Om ungdomar vill testa ny mat avgörs av flera olika faktorer, Ungdomars inställning till vegetarisk mat, Ungdomars erfarenheter kring vegetarisk mat förvärvas till största del i skolan eller hemmet samt Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierar. Ungdomars inställning till ny mat avgjordes av olika faktorer så som matens uppläggning, smak och utseende. Även influensers, kompisar och närståendes inställning till vegetarisk mat kunde till viss del påverka ungdomarna. Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierade.    Slutsats:  Studiens resultat tyder på att ungdomar som ska äta vegetarisk mat föredrar den vegetariska maten som består av grönsaker framför den vegetariska maten som består av ersättningsprodukter till kött. Ungdomarna i studien upplever det svårt att testa nya livsmedel och maträtter eftersom de är ovana och osäkra på hur det kommer att smaka. Studien visar att personer i ungdomars omgivning samt egen inre motivation är avgörande för att ungdomar ska testa ny mat. En slutsats man skulle kunna dra av studien är att hem och skola tillsammans spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av vegetarisk mat. / Background: Early in life, children are socialized into thoughts and norms about food and meals and their significance for health, which stay with them throughout their lives. Meat production in Sweden has a negative impact on the environment, and our meat consumption has increased by 40% since the 1990s. A societal change must occur where more people start eating vegetarian food. Teachers, parents, and society have a shared responsibility to educate and inspire children and young people to try vegetarian food.   Objective: The aim of the study was to investigate how youths' reason around vegetarian food. We started from the research questions: How do youths' reason around vegetarian food where the meat has been replaced with substitute products for meat, what is crucial for youths when it comes to testing new foods and dishes and also what influences youths’ views on vegetarian food?   Method(s): The study was conducted with the help of a qualitative interview study based on focus groups interviews with youths in year 9 at two schools in the middle of Sweden. In total 21 participants were interviewed divided into seven groups. Interviews were recorded to be transcribed and analyzed with content analysis.     Results   The analysis of the collected data resulted in four main categories: Factors influencing adolescents' willingness to try new food, Adolescents' attitudes towards vegetarian food, Adolescents' acquisition of experiences with vegetarian food primarily in school or at home, and Variations in adolescents' opinions about vegetarian food. Adolescents' attitudes towards trying new food were determined by various factors such as the presentation, taste, and appearance of the food. The attitudes of influencers, friends, and family members towards vegetarian food could also partially influence adolescents. Adolescents' opinions about vegetarian food varied.  Conclusion: The results of the study suggest that adolescents who are supposed to eat vegetarian food prefer the vegetarian food consisting of vegetables over the vegetarian food made with meat substitutes. The adolescents in the study find it difficult to try new food and dishes because they are unfamiliar with them and unsure of how they will taste. The study indicates that people in the adolescents' environment, as well as their own internal motivation, are crucial factors in determining whether they will try new food. One conclusion that can be drawn from the study is that both home and school play important roles in increasing the consumption of vegetarian food.

Bakgrund: Att förändra vårt nuvarande jordbruk till ett växtbaserat system skulle kunna leda till stora förbättringar för miljön, en hälsosammare och hållbarare framtid. För att minska köttkonsumtionen och införa mer vegetariskt i samhället krävs olika strategier som till exempel mer vegetarisk mat i skolan. Vissa skolor i Sverige har planer på att införa mer vegetariskt men de upplever ett motstånd hos vissa elever och föräldrar. Utbildning inom kost är en viktig faktor för att människor ska vilja göra en förändring och för att möjligtvis minska motståndet mot den vegetariska kosten.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevers inställning till den vegetariska maten i skolan.  Metod: En kvantitativ studie genomfördes med en webbenkät. Studien gjordes på 174 gymnasieelever runt om i Sverige. Data analyserades via Excel och SPSS genom icke-parametriska tester. De tester som användes var Chi2-test, Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test med 25:e-75:e percentilen som spridningsmått och median som centralmått. Den signifikansnivån som användes var p <0,005. Resultat: Skillnad ses mellan könen kring inställning till servering av vegetarisk mat i skolan. En del elever känner sig påtvingade en vegetarisk kost i skolan men skulle kunna tänka sig att äta mer om det fanns fler alternativ. Flickor anser även att vegetarisk kost är mer hälsosam än pojkarna. Samtidigt som många elever tänker på hur maten produceras är det inte en av de sakerna som påverkar deras lunchval mest i skolan. Slutsats: Gymnasieelever idag har en relativt god inställning till vegetarisk kost i skolan men det finns många förbättringsmöjligheter framförallt när det kommer till smak och utseende. Mer information skulle behövas för att få eleverna mer intresserade av den vegetariska kosten.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock.Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig kompetensutveckling för yrkeslärare.Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök – då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper. Likriktningen inom yrkeslärarnas kompetens är väldigt låg, bakgrunderna skiljer sig åt markant och förkunskapskraven är inte särskilt konkreta.I nuläget finns det lärarlyftet II (som är allmän kompetenshöjning för lärare med syfte att ge behörighet till obehöriga lärare) samt kompetensutveckling för yrkeslärare specifikt, som sker i form av en praktikliknande period för att på så vis hålla läraren à jour med branschen.

Bakgrund Vegetarisk mat har både miljö-och hälsomässiga fördelar. Kostmönster formas i tidig ålder och hemmet har visat sig kunna påverka barns inställning till vegetarisk mat, beroende på vilka livsmedel som finns i hemmet samt hur familjen konsumerar och förhåller sig till den. Att skolan erbjuder vegetarisk mat har också visat sig kunnat påverka elevernas inställning till den typen av måltid i positiv riktning. Syfte Studiens syfte var att undersöka högstadieelevers konsumtion av och inställning till vegetarisk mat, samt om det fanns skillnader mellan könen vad gäller konsumtion respektive inställning. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan inställningen till vegetarisk mat, konsumtionen av vegetarisk mat i hemmet samt tillgängligheten av vegetarisk mat i skolan. Metod Undersökningen genomfördes via en webbenkät som delades ut till högstadieelever på två utvalda skolor i Västerbotten under våren 2017. De insamlade enkätsvaren (n=104) analyserades med Chi2-test, med signifikansnivån p <0,05. Resultat Tjejer åt vegetarisk mat i större utsträckning, både i hemmet (p=0,010) och i skolan (p=0,039).  Deltagare som åt vegetarisk mat i hemmet var också mer positivt inställda till den typen av mat. I skolan där vegetarisk mat fanns tillgängligt för alla, var eleverna också mer positivt inställda till den. Slutsats Slutsatsen är att både skolan och familjen har möjlighet att påverka unga människors konsumtion och inställning till vegetarisk mat. Det finns dock många andra faktorer som kan påverka barn och ungdomars måltidsval och därför bör fler studier göras inom detta område. / Background Vegetarian food has both environmental and health benefits. Dietary patterns are formed at an early age. It has been shown that the home environment influence children's attitudes toward vegetarian meals, depending on the food that is available at home and how the family consume and relate to it. The schools who offers vegetarian meals has also proved to influence students’ attitudes towards that type of meals in a positive direction. Objective The purpose of this study was to investigate primary school students’ consumption of and attitudes towards vegetarian food, and if there are any differences between the sexes in terms of consumption and attitude. The study also aimed to examine possible associations between attitudes towards vegetarian food, the consumption of vegetarian food at home and the availability of vegetarian meals in school. Method The survey was conducted through an online questionnaire that was distributed to primary school students from two selected schools in Västerbotten, during spring 2017. The responses (n=104) were analyzed with Chi2 square test, with the significant level of p < 0.05. Results Girls ate vegetarian food more widely both at home (p=0,010) and at school (p=0,039). Students who ate vegetarian food at home were also more positive about that type of meal. In the school where the vegetarian food was available to everybody, the students were also more positive to this type of food. Conclusion Our conclusion is that both school and family can influence children’s and young people’s consumption of and attitudes toward vegetarian food. However, many other factors that can affect children’s and young people’s food choices and therefore must more studies be done.

Syftet med den här studien är att granska styrdokument som berör den svenska skol- och måltidsverksamheten samt undersöka förutsättningarna för lärare och pedagoger att utifrån dokumentens visioner lära ut ämnet mat och miljö till skolelever. Fokus för denna studie har varit att jämföra hur statliga styrdokument faktiskt är applicerbara på barns beteende och upplevda verklighet samt vilka faktorer som är avgörande för utfallet.Valda metoder i studien är observation och tematisk analys. Totalt har tre styrdokument valts ut och analyserats. Utöver dokumentanalys har tre observationer genomförts på tre olika grupper som alla är elever i årskurs fyra. Utifrån studiens syfte har det insamlade datamaterialet analyserats med hjälp av tematisk analys.Resultatet visar att det finns en svårighet i att barn inte upplever verkligheten på ett liknande sätt som ansvariga tjänstemän som formulerar styrdokumenten gör. Hur skoleleverna faktiskt upplever sin vardag, sina åsikter och sina prioriteringar stämmer inte överens med visionerna i dokumenten. Arbetet med att fylla utrymmet mellan visioner och verklighet landar på pedagoger och lärare som spelar en avgörande roll. / The purpose of this study is to examine the governing documents that are related to the Swedish schooling and it’s food program and to investigate the conditions for teachers and educators to teach food and environment topics to students based on the documents vision. The focus of this study has been to compare how government control documents are actually applicable to childrens perceived reality as well as which factors are decisive for the outcome.Selected methods in the study are observation and thematic analysis. In total, three control document rolls have been selected and analyzed. In addition to document analysis, three observations have been made on different groups, all of whom are students in grade four. Based on the purpose of the study, the collected data material was analyzed using thematic analysis.The result shows that there is a difficulty in the fact that children does not experience reality in a similar way as the responsible officials who formulate the steering documents does. How school students actually experience their everyday lives, their opinions and their priorities does not match with the visions in the documents. The work of filling the space between visions and reality lands on educators and teachers who play and play a crucial role.