Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.
Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma. Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5. Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden. Samt om de når upp till rekommendationerna för frukt och grönsaker. Även när de intog frukt och grönt. Jag ville även se om de kände igen några vanliga frukter och grönsaker. Den metod jag använt mig av är enkätundersökning. Studien genomfördes i 4 klasser åk 6 och åk 9. Samanlagt deltog 79 stycken ungdomar i en Västernorrländsk kommun i den studien.
 Undersökningen visade att 78 % inte kom upp till den av livsmedelsverket rekommenderade mängd 500g, frukt, bär, grönsaker och rotsaker per dag. Resultatet visar även att intaget av frukt och grönsaker inte minskar nämnvärt från årskurs 6 till årskurs 9 för både pojkar och flickor. Innan eleverna börjar i årskurs sex har de haft pedagogisk personal med sig till bespisningen samt att de fått frukt varje dag på skolan.

Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur mycket plats och hur mycket tid som krävs för att en familj på två vuxna och två barn ska kunna leva självförsörjande på grönsaker och rotfrukter. Familjen vill odla ekologiskt, de har inga maskiner och de håller blandkost. Arbetet förutsätter att familjen tillgodoser sitt övriga födobehov på annat sätt än genom den odling arbetet behandlar. Med utgångspunkt i tabeller för näringsintag beräknas det ungefärliga årsbehovet av grönsaker och rotfrukter för en fiktiv familj på två vuxna och två barn. Ett antal vanliga grönsaker och rotfrukter väljs ut som exempel för vidare beräkningar. Detta sätts sedan samman med befintliga data kring avkastning per hektar på dessa grödor för att komma fram till hur stor yta det krävs för att odla familjens årsförbrukning av de utvalda grönsakerna och rotfrukterna. Utifrån företagskalkyler från bl.a. Jordbruksverket om arbetstidsåtgång per gröda och hektar räknas sedan den sammanlagda tidsåtgången ut för tidigare beräknad yta. Resultatet visar att en familj på två vuxna och två barn behöver 332 kg potatis, 134 kg rotfrukter och 198 kg grövre grönsaker per år. Odlingsarealen för detta beräknas till 521-526 m2. Den beräknade arbetstiden arbetet kommer fram till ligger på 62 timmar på en odlingssäsong, 6 månader, eller ca 24 minuter per dag. Olika ekologiska odlingsmetoder föreslås som ett sätt att minska arbetstiden och –bördan.

Bakgrund Det är viktigt att konsumtionen av rött kött minskar, både för hälsa och miljö. Livsmedelsproduktionen för rött kött har en stor klimatpåverkan vilket betyder att det bör ersättas med andra proteinrika och miljövänligare alternativ såsom bönor, linser och ärtor. Eleverna bör få en förståelse om frukt och grönsakers inverkan i och med det röda köttets negativa effekt på hälsa och miljö.  Syfte Syftet med studien var att undersöka inställningen till konsumtion av rött kött och grönsaker för elever i årskurs 9.  Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som distribuerades via Facebook våren 2021, till lärare som senare delgav sina elever. Studiens inklusionskriterier var respondenter i årskus 9, 15-16 år. I studien deltog 109 respondenter, varav majoriteten var flickor. Signifikanstest gjordes genom Chi-2, där signifikansnivån var p<0,05.  Resultat Det fanns en skillnad mellan könen kring inställningen till rött kött, där flickor bestatte en större medvetenhet angående dess påverkan på miljö och hälsa. Likaså när det kommer till det geografiska läget, där personer från Södra Sverige konsumerade mindre rött kött.  Slutsats För att det ska ske förändringar inom folkhälsan och miljön behöver det ges mer undervisningstimmar för Hem- och konsumentkunskap, behörig personal samt arbeta med aspekterna hälsa, ekonomi och miljö för att forma medvetna konsumenter. Vilket skulle kunna bidra till en positiv utveckling hos konsumenter och samhället.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka matvanorna hos Lilla Edets åttonde klassare och den påverkan de har på deras vardag. Finns det ett samband mellan frukostvanor och BMI? Tidigare forskning har visat att sunda frukostvanor motverkar övervikt. Min avsikt är att se om jag kan finna liknande samband bland Lilla Edets åttondeklassare. Jag avser även att söka efter samband mellan sunda matvanor och prestationsförmåga i skolan samt vilken kunskap respondenterna har om kost. Slutligen avser jag att studera vilka skillnader som finns mellan de båda könen. För att få en uppfattning om i vilken riktning utvecklingen är på väg har jag valt GÖTE-ÄLV studien som referensobjekt. Det är en enkätundersökning som utfördes 1996 bland regionens alla åttondeklassare. Av den anledningen har jag valt att utgå ifrån samma enkät med vissa omarbetningar. De mest intressanta resultaten av undersökningen var att medelvärdet på BMI hos respondenterna låg kvar på samma nivå som i GÖTE-ÄLV studien för elva år sedan. Att det inte fanns något samband mellan frukostvanor och BMI. Att skillnaderna mellan könen fortfarande är stora. Och slutligen att andelen som äter frukost varje dag har minskat.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter. En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats. Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker. / This study has been conducted to see how much of the most common pesticides we ingest through the vegetables that we consume. The study was conducted by analyzing the receipts over a six-week period of 27 people from 12 different households, surveys were also used to retrieve information on how their habits for consuming vegetables were. Of those asked, 52% were women, 41% were men and 7% children. To try and determine how much of the pesticides those asked had consumed, quantitative data from The National Food Agency investigation into the levels of pesticides in fruits and vegetables from 2008 was used. The results from this study showed that the pesticides consumed by those asked were not over the recommended daily intake. The study further determined that humans almost consume no pesticides at all when consuming ecological vegetables and that there might be a risk in consuming conventionally grown vegetables.

No description available.

Bakgrund:  Tidigt i livet socialiseras barn in i tankar och normer kring mat och måltider och dess betydelse för hälsan, dessa följer med dem under hela livet. Köttproduktionen i Sverige har negativ påverkan på miljön och vår köttkonsumtion har ökat med 40% sedan 90-talet. En samhällsomställning måste ske där fler börjar äta vegetarisk mat. Lärare, föräldrar och samhället i övrigt har ett gemensamt ansvar för att undervisa och inspirera barn och unga till att testa vegetarisk mat.        Syfte:  Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar resonerar kring vegetarisk mat. Vi utgick från frågeställningarna: Hur resonerar ungdomar kring vegetarisk mat där köttet ersatts med ersättningsprodukter till kött, vad är avgörande för ungdomar när det kommer till att testa nya livsmedel samt vad påverkar ungdomars syn på vegetarisk mat?   Metod:  Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie baserad på fokusgruppsinterjuver med ungdomar som gick i årskurs 9 vid två skolor i Mellansverige. Totalt intervjuades 21 respondenter fördelade på sju grupper. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserades genom en innehållsanalys.                            Resultat:  Analysen av den insamlade datan resulterade i fyra huvudkategorier: Om ungdomar vill testa ny mat avgörs av flera olika faktorer, Ungdomars inställning till vegetarisk mat, Ungdomars erfarenheter kring vegetarisk mat förvärvas till största del i skolan eller hemmet samt Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierar. Ungdomars inställning till ny mat avgjordes av olika faktorer så som matens uppläggning, smak och utseende. Även influensers, kompisar och närståendes inställning till vegetarisk mat kunde till viss del påverka ungdomarna. Ungdomars åsikter kring vegetarisk mat varierade.    Slutsats:  Studiens resultat tyder på att ungdomar som ska äta vegetarisk mat föredrar den vegetariska maten som består av grönsaker framför den vegetariska maten som består av ersättningsprodukter till kött. Ungdomarna i studien upplever det svårt att testa nya livsmedel och maträtter eftersom de är ovana och osäkra på hur det kommer att smaka. Studien visar att personer i ungdomars omgivning samt egen inre motivation är avgörande för att ungdomar ska testa ny mat. En slutsats man skulle kunna dra av studien är att hem och skola tillsammans spelar en viktig roll för att öka konsumtionen av vegetarisk mat. / Background: Early in life, children are socialized into thoughts and norms about food and meals and their significance for health, which stay with them throughout their lives. Meat production in Sweden has a negative impact on the environment, and our meat consumption has increased by 40% since the 1990s. A societal change must occur where more people start eating vegetarian food. Teachers, parents, and society have a shared responsibility to educate and inspire children and young people to try vegetarian food.   Objective: The aim of the study was to investigate how youths' reason around vegetarian food. We started from the research questions: How do youths' reason around vegetarian food where the meat has been replaced with substitute products for meat, what is crucial for youths when it comes to testing new foods and dishes and also what influences youths’ views on vegetarian food?   Method(s): The study was conducted with the help of a qualitative interview study based on focus groups interviews with youths in year 9 at two schools in the middle of Sweden. In total 21 participants were interviewed divided into seven groups. Interviews were recorded to be transcribed and analyzed with content analysis.     Results   The analysis of the collected data resulted in four main categories: Factors influencing adolescents' willingness to try new food, Adolescents' attitudes towards vegetarian food, Adolescents' acquisition of experiences with vegetarian food primarily in school or at home, and Variations in adolescents' opinions about vegetarian food. Adolescents' attitudes towards trying new food were determined by various factors such as the presentation, taste, and appearance of the food. The attitudes of influencers, friends, and family members towards vegetarian food could also partially influence adolescents. Adolescents' opinions about vegetarian food varied.  Conclusion: The results of the study suggest that adolescents who are supposed to eat vegetarian food prefer the vegetarian food consisting of vegetables over the vegetarian food made with meat substitutes. The adolescents in the study find it difficult to try new food and dishes because they are unfamiliar with them and unsure of how they will taste. The study indicates that people in the adolescents' environment, as well as their own internal motivation, are crucial factors in determining whether they will try new food. One conclusion that can be drawn from the study is that both home and school play important roles in increasing the consumption of vegetarian food.

<p>Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.</p>

Bakgrund: Livsmedelsverket har tidigare inte rekommenderat vegankost till barn trots undersökningar som visar att en kost innehållande mycket vegetabilier minskar risken för flera välfärdssjukdomar, och att animaliskt fett ofta är en bidragande orsak till dessa sjukdomar. Med en vegansk kost finns risker för bristfälliga intag av fullvärdigt protein, Vitamin B12, D, kalcium, järn och alfa- linolensyra, men det finns också studier som visar att veganbarn får i sig tillräckligt av alla näringsämnen, samt att de flesta föräldrar är medvetna om att maten bör berikas med speciellt vitamin B12. Syfte: Studiens syfte var att jämföra två veckomatsedlar, en vegansk och en blandkost med avseende på näringsinnehåll, kostnad samt innehåll av frukt och grönsaker. Ett annat syfte var att låta förskolebarn provsmaka veganska mellanmål. Metod: En veckas blandkostmatsedel från en förskola i Umeå närings- och kostnadsberäknades och jämfördes med en komponerad vegansk matsedel och med Nordiska näringsrekommendationer, NNR. En av förskolans avdelningar, med 13 barn, fick därefter provsmaka veganska mellanmål. Resultat: Innehållet utav frukt och grönsaker var mer än dubbelt så hög i den veganska matsedeln än i blandkostmatsedeln. Andelen energigivande näringsämnen och fiberinnehållet var i båda kosterna i linje med rekommenderat intag. Dock var andelen fleromättat fett under NNR i blandkostmatsedeln och enkelomättat fett något under NNR för båda kosterna. Vitamin D, natrium samt selen låg under rekommenderat intag i både den veganska och blandkostmatsedeln. Det gjorde också retinolekvivalenterna i den veganska och järnintaget i blandkostmatsedeln. Bland de 13 barnen som hade tre röster var, en för vardera mellanmål, ogillade sammanlagt 17 röster de tre mellanmålen, elva röster gillade dem, och tio tyckte att de var någonstans mittemellan. Blandkostmatsedeln kostade 0.07 kronor per kcal och den veganska matsedeln 0.09 kronor per kcal. Slutsats: Fördelningen utav de energigivande näringsämnena låg för båda matsedlarna inom ramen för rekommendationerna. Vid planering av både blandkost och vegetarisk kost bör dock innehållet av vitamin D och selen observeras. Den veganska matsedeln innehöll mer frukt och grönsaker än blandkostmatsedeln. Kostnaden var i princip densamma för båda matsedlarna. En längre testperiod utav mellanmålen skulle kunna ge annorlunda resultat, då barnens preferenser förändras ju fler gånger samma livsmedel smakas på. / Background: The National food agency in Sweden, who gives out the nutrition recommendations, has previously not recommend vegan diet for children despite studies showing both that a diet containing a lot of plant foods reduces the risk of multiple welfare diseases, and that animal fat is often a contributing factor to these diseases. It can be risks for a deficient intake of complete protein, alpha- linolenic acid, vitamin B12 and D, and the minerals calcium and iron with a vegan diet. Some studies also showing that vegan children get enough of all the nutrients. It´s likewise studies that show that vegan children may satisfy enough of all nutrients, and that most parents are aware of the food to be fortified with vitamin B12. Objective: The aim of this study was to compare two weekly meal plans, one vegan and one omnivore meal plan regarding nutrient content, cost and the content of fruit and vegetables. A further aim was to let preschoolers taste vegan snacks. Method: The nutrition content and cost was calculated for a one week omnivorous menu from a preschool in Umeå, and compared with a composed vegan menu and the Nordic Nutrition Recommendations, NNR. One of the four sections in the preschool, with 13 children, was then aloud to taste and evaluate vegan snack based on their five senses. Results: The study showed that the content of fruit and vegetables was more than twice higher in the vegan menu than in the omnivorous menu. The content of energizing nutrients and the content of fiber were in both menus in line with the recommendations. However, the content of polyunsaturated fat was under the recommendations in the omnivorous menu, and the monounsaturated fat slightly below the recommendations in both of the menus. Vitamin D, sodium and selenium were below the recommended intake in both the vegan and the omnivorous meal plan. Even did retinol in the vegan meal plan and iron in the omnivorous meal plan. Among the 13 children who had three votes each, one for each snack, 17 votes disliked the three snacks, eleven votes liked them. Ten thought they were somewhere in between. The cost of the omnivorous menu was 0.07 Swedish kronor per kcal and the vegan menu 0.09 Swedish kronor per kcal. Conclusion: The distribution of the most energizing nutrients was for both of the meals in the context of the recommendations. When planning both diet and vegetarian and vegan diet, the content of vitamin D and selenium should be observed. The vegan menu contained more fruits and vegetables than the omnivorous menu. The cost was in principle the same for both of the meal plans. A longer test period of the snacks could give different results, because the children's preferences change the more times the same food product is testing.