<p>Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.</p>

Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.

I agroforestry brukas marken genom att kombinera vedartade växter, perenner och annueller.Skogsträdgårdar, som är en typ av agroforestry, vilka besitter flera olika nyttoegenskaper som tillexempel bevarandet av biologiska mångfalden, är en markanvändning av delvis eller endast perennaväxter, som ibland kompletteras av annueller. Några av skogsträdgårdars positiva egenskaper är attväxterna gynnar varandra och producerar/bidrar med livsmedelsproduktion, kolbindning ochkvävefixering. Intressant är att ta reda på huruvida livsmedlen som en skogsträdgård i Sverige kanbidra med kan täcka en människas dagliga näringsintag och även hur växternas kulinariskaegenskaper fungerar. Genom att besöka och samla in växter från två av tretton skogsträdgårdar, medgemensam odlingsdesign, som deltagit i forskningsprojektet Hållbar livsmedelsproduktion – attodla och äta från perenna system har näringsvärdena med avseende på kolhydrater, proteiner ochfett undersökts. Med hjälp av optimeringsmodellen dietproblemet visade det sig att gårdarna kantäcka en vuxen människas dagliga intag med avseende på energi, fett, kolhydrater och protein sålänge växterna ger tillräckligt, minst 600 gram skörd per dygn. Hasselnöt (Corylus avellana),bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), frön från sibirisk ärtbuske (Caragana arborescens) och frönfrån lungrot (Chenopodium bonushenricus) är de mest energitäta och därmed nyckelarterna. Detfinns stort behov av att utveckla beståndet av skogsodlingar för att se ytterligare se potentialen hosperenna växter i Sverige som livsmedelskälla.