Sammanfattning Syfte Att påverka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan lektionstillfället. Frågställning Kan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och Hälsa? Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen? Metod Under en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två lektioner. Under alla lektioner togs stor hänsyn till att eleverna gavs möjlighet att själva styra över sin aktivitetsgrad. Men det menas att någon lektion med en bestämd sträcka, eller en dans med ett bestämt antal steg inte genomfördes. Inom alla moment var eleverna fria innanför ramarna för aktiviteten. Tio av tjugotvå elever serverades banan innan eller efter varje lektion. Tolv av tjugotvå var kontrollgrupp och fick ingen banan alls. Vilken lektion, av varje veckas två, som skulle servera banan innan respektive efter lektionstillfället, avgjordes av en tärning. Vid ojämna siffror, serverades bananen före lektion på tisdag. Jämna siffror, bananen serverades innan lektion torsdag. Efter varje lektion samlades stegräknarna in och antal steg registrerades av författaren i Excel. Resultat Att äta en banan innan en lektion i idrott och hälsa gav ingen statistisk säkerställd påverkan av den fysiska aktiviteten. Mellan banangruppens (åt banan) steg, banan före och banan efter, skiljde det sex steg, 2603 (SD 313) steg mot 2597 (SD 238) steg. Mellan kontrollgruppens (som inte åt banan) steg, banan före och banan efter, skiljde det 76 steg, 2621 (SD 283) steg mot 2535 (SD 314) steg. Slutsats Ett statistiskt säkerställd samband mellan att äta en banan innan en lektion i idrott och hälsa, och aktivitetsgraden under samma lektion i Idrott och Hälsa, återfanns ej.

Det finns många studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte når de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.
Studier visar att inte heller elever i övriga delar av världen kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har är 400 gram som många länder säger sig använda. Man tror att ett lågt intag av frukt och grönt kan påverka en ökad risk för övervikt och fetma. Det pågår flera olika projekt i världen , många av dessa projekt har som mål att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att påverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och många kommuner har även gratis frukt till eleverna ofta främst åk 1-5. Meningen med denna studie var att ta reda på om barn och ungdomar förändrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden. Samt om de når upp till rekommendationerna för frukt och grönsaker. Även när de intog frukt och grönt. Jag ville även se om de kände igen några vanliga frukter och grönsaker. Den metod jag använt mig av är enkätundersökning. Studien genomfördes i 4 klasser åk 6 och åk 9. Samanlagt deltog 79 stycken ungdomar i en Västernorrländsk kommun i den studien.
 Undersökningen visade att 78 % inte kom upp till den av livsmedelsverket rekommenderade mängd 500g, frukt, bär, grönsaker och rotsaker per dag. Resultatet visar även att intaget av frukt och grönsaker inte minskar nämnvärt från årskurs 6 till årskurs 9 för både pojkar och flickor. Innan eleverna börjar i årskurs sex har de haft pedagogisk personal med sig till bespisningen samt att de fått frukt varje dag på skolan.

No description available.

Context: In cooperation with ICA, we chose to investigate how much the auditory and visual stimuli in combination affects consumer behavior in grocery store. There are few studies in the area, which gives good practical and theoretical implications. Research question: How much influenced consumers' purchasing, movement and inspection behavior during exposure to auditory and visual stimuli in the fruit and vegetable department of a grocery store? Purpose: The purpose of this paper is to describe and analyze how much the auditory and visual stimuli affect consumer behavior in the grocery store. We do this through a quantitative experiment of our partner’s fruit and vegetable section, where we observe customer behavior in stores. The paper will result in a number of recommendations for the use of auditory and visual stimuli for our partner ICA. Method: We conducted a quantitative study that began in a deductive approach. We conducted an experiment in which we manipulated the auditory and visual stimuli. Observation and manipulation checks formed the basis of our empirical data collection. Conclusion: We got two of the four hypotheses accepted where inspection and purchasing hypotheses had a significance level of 95% or over. ICA can therefore use auditory and visual stimuli to influence customers to more inspections and more purchases in stores. / Bakgrund: I samarbete med ICA valde vi att undersöka hur mycket hörsel- och visuell stimuli i kombination påverkar konsumentbeteendet i livsmedelsbutik. Det finns få undersökningar inom området, vilket ger goda praktiska och teoretiska implikationer. Frågeställning: Hur mycket påverkas konsumenters köp-, rörelse- och inspektionsbeteende vid exponering av hörsel- och visuell stimuli vid frukt- och gröntavdelningen i en livsmedelsbutik? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur mycket hörsel och visuell stimuli påverkar konsumentbeteendet i livsmedelsbutik. Detta gör vi genom ett kvantitativt experiment hos vår uppdragsgivares frukt- och gröntavdelning där vi observerar kunders beteende i butik. Uppsatsen kommer att resultera i ett antal rekommendationer för användning av hörsel och visuell stimuli för vår uppdragsgivare ICA. Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie som började i en deduktiv ansats. Vi har genomfört ett experiment där vi manipulerade hörsel och visuella stimuli. Observationer samt manipulationskontroller låg till grunden för vår empiriinsamling. Slutsats: Vi fick två av fyra hypoteser accepterade där inspektion och köp hade en signifikansnivå över 95 %. ICA kan alltså använda hörsel- och visuell stimuli för att påverka kunder till fler inspektioner och fler köp i butik.

Bakgrund En stor orsak till folkhälsosjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och fetma är den ökade konsumtionen av bland annat mättat fett och socker. En motion lämnades till Sveriges riksdag 2012 med ett förslag om att utreda konsekvenserna av ett införande av en höjd skatt på raffinerat socker. Även beskattning av fett och subventioneringar av frukt och grönt har diskuterats. Syfte Syftet var att undersöka vuxnas inställningar till att införa ekonomiska styrmedel för att påverka konsumtionsbeteende beträffande livsmedel, i avsikt att förbättra folkhälsan. Studien avsåg även undersöka om man trodde att ens konsumtionsbeteende skulle komma att förändras vid införandet av en skatt på socker, en skatt på fett eller en subventionering av frukt och grönt. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes där 280 vuxna deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 20 frågor och svaren sammanställdes i Microsoft Excel 2010 och bearbetades och analyserades i SPSS 22.0. Resultaten analyserades och presenterades med hjälp av boxplots och chi-2-test där signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Majoriteten av deltagarna var positiva till statlig reglering av konsumtionsbeteende och speciellt till införandet av subventioner på frukt och grönt. Kvinnorna var signifikant mer positiva till införandet av subventioner på frukt och grönt än männen (p=0,017). Deltagarna förväntade sig inte förändra sina konsumtionsbeteenden vid införande av skatt på livsmedel innehållande mättat fett eller på socker och sockerrika livsmedel utan endast öka sin konsumtion av frukt och grönt vid införandet av subventioner på dessa. Slutsats Att reglera befolkningens konsumtionsbeteende via subventioner skulle kunna vara ett sätt att påverka folkhälsan positivt. Genom beskattning av livsmedel innehållande mättat fett eller av socker och sockerrika livsmedel kan man enligt denna studie inte se någon effekt.

No description available.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (<3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (>3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p<0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (<3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (>3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.

<p>Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.</p>

Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder. Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå. Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2-test, med signifikansnivå p≤0,05. Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016). Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059). Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.