<p>Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.</p>

Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällandeaktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa.Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.För att samla in de data vi behöver, använder vi oss av stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från det tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.

Sammanfattning Syfte Att påverka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan lektionstillfället. Frågställning Kan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och Hälsa? Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen? Metod Under en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två lektioner. Under alla lektioner togs stor hänsyn till att eleverna gavs möjlighet att själva styra över sin aktivitetsgrad. Men det menas att någon lektion med en bestämd sträcka, eller en dans med ett bestämt antal steg inte genomfördes. Inom alla moment var eleverna fria innanför ramarna för aktiviteten. Tio av tjugotvå elever serverades banan innan eller efter varje lektion. Tolv av tjugotvå var kontrollgrupp och fick ingen banan alls. Vilken lektion, av varje veckas två, som skulle servera banan innan respektive efter lektionstillfället, avgjordes av en tärning. Vid ojämna siffror, serverades bananen före lektion på tisdag. Jämna siffror, bananen serverades innan lektion torsdag. Efter varje lektion samlades stegräknarna in och antal steg registrerades av författaren i Excel. Resultat Att äta en banan innan en lektion i idrott och hälsa gav ingen statistisk säkerställd påverkan av den fysiska aktiviteten. Mellan banangruppens (åt banan) steg, banan före och banan efter, skiljde det sex steg, 2603 (SD 313) steg mot 2597 (SD 238) steg. Mellan kontrollgruppens (som inte åt banan) steg, banan före och banan efter, skiljde det 76 steg, 2621 (SD 283) steg mot 2535 (SD 314) steg. Slutsats Ett statistiskt säkerställd samband mellan att äta en banan innan en lektion i idrott och hälsa, och aktivitetsgraden under samma lektion i Idrott och Hälsa, återfanns ej.

<p>Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige. För att samla in de data vi behöver, använder vi oss utav stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från den tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.</p>

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige. För att samla in de data vi behöver, använder vi oss utav stegräknare och enkäter. Resultatet visar att pojkar har ett högre stegantal än flickorna under samtliga tre genomförda lektioner vad beträffar det aritmetiska medelvärdet. När det gäller målpopulationens syn på vilka aktiviteter som kategoriseras som manligt/kvinnligt, kvinnligt alternativt manligt, visar resultaten bland annat att bollspel av flickorna ses som en manlig/kvinnlig aktivitet. Resultatet från den tredje och sista lektionen vilken består av musik och rörelse, visar att mer än hälften av målpopulationen anser att detta är en manlig/kvinnlig aktivitet.

Syftet med den här studien var att undersöka om undervisningen i idrott och hälsa påverkar elevers fysiska aktivitetsgrad på fritiden. Ett vidare syfte var att se om undervisningen fått eleverna att prova nya aktiviteter och fått ett ökat intresse för idrott och fysisk aktivitet. Studien undersöker även hur viktigt eleverna tycker ämnet är och vilka kunskaper de får kring hälsa. Slutligen undersöks dessa frågor utifrån ett genusperspektiv,  samtidigt som elever med olika erfarenhet av fysisk aktivitet jämförs. Studien har använts sig av en kvantitativ enkätstudie. Undersökningen har utförts på elever i årskurs 8-9 i två stycken högstadieskolor. Enkätundersökningen har sammanställts med hjälp av statistikprogrammet SPSS. 40 % av eleverna är aktiva inom en idrottsförening och 20 % av eleverna är aldrig fysiskt aktiva på fritiden. Många elever når inte upp till de dagliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Bollspel är en vanlig aktivitet för pojkarna på fritiden och för flickorna är ridning dans och bollspel vanligt. Bollspel och lekar är de vanligaste aktiviteterna i undervisningen medan hälsoteori är sällan förekommande. Pojkar och idrottsaktiva elever känner sig trygga, duktiga och upplever att undervisningen är roligare än vad flickor och inaktiva elever upplever den. Endast ca 10 % av eleverna anser att de fått mycket kunskaper om hälsa i undervisningen och ca 15 % anser att de fått mycket kunskaper om varför man ska vara fysiskt aktiv. Pojkar anser i större utsträckning än flickor att de fått de här kunskaperna, och ju aktivare en elev är på fritiden desto mer kunskap anser denna att undervisningen givit dem. Mindre än en tredjedel av eleverna anser att undervisningen fått dem att prova nya aktiviteter utanför skolan och endast 36 % procent anger att undervisningen fått dem mer intresserad av idrott. Pojkar anser det i större utsträckning än flickor liksom de som är fysiskt aktiva jämfört med de elever som inte är det. Många elever anser inte att de blir mer aktiva på fritiden av undervisningen i idrott och hälsa. Det finns stora skillnader mellan könen och mellan aktiva och inaktiva hur de upplever att undervisningen ger dem kunskap och intresse för att vara fysiskt aktiv.

Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad. Vi finner att aktivitetsgraden verkar negativt på prestation samt att aktivitetsgrad är bättre på att förutsäga prestation än Tracking Error.

Syfte, frågeställningar och hypotes  Syftet med studien var att studera elevernas upplevda- och faktiska aktivitetsgrad i sam- respektive särundervisning utan tävlingsmomentet. Följande frågor användes för att besvara syftet: Hur ser den faktiska fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Hur ser den upplevda fysiska aktiviteten ut bland pojkar respektive flickor då könen är integrerade respektive separerade i undervisning utan tävlingsmoment? Studiens hypotes var att om det inte finns något inslag av tävlingsmoment i undervisningen kommer ingen signifikant skillnad kunna påvisas i varken upplevd- eller faktisk aktivitetsgrad för de olika könen i de olika undervisningsformerna.  Metod  En kvantitativ metod, bestående av experiment och enkäter, användes för att studera aktivitetsgraden hos sammanlagt 138 elever som var 12-13 år gamla. Eleverna fick bära pulsklockor för att mäta faktisk aktivitetsgrad medan de sprang runt en hinderbana. Därefter fyllde de i enkäter för att ange hur de upplevde sin aktivitetsgrad jämfört med andra lektioner. Snittpulsen för de som hade samundervisning jämfördes sedan med de som hade särundervisning. För den upplevda aktiviteten jämfördes medianvärdet mellan de två grupperna.  Resultat  För pojkarna låg snittpulsen på 147 ± 18 slag/min (medelvärde ± standardavvikelse) under samundervisningen och 148 ± 18 slag/min under särundervisningen (p=0,92). För flickorna var siffrorna 151 ± 18 respektive 158 ± 11 slag/min (p=0,20). Den uppskattade aktivitetsgraden låg hos pojkarnas medianvärde på 8 ± 1 (medianvärde ± kvartilavvikelse) under samundervisning och 7 ± 0,5 under särundervisning (p=0,20). För flickorna var siffrorna 8,5 ± 0,5 respektive 7 ± 1 (p=0,83).  Slutsats  Resultaten i studien visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i varken upplevd eller faktisk aktivitetsgrad mellan sam- eller särundervisning när det inte fanns ett tävlingsmoment i undervisningen. Det bekräftar därmed studiens hypotes. / Aim  The aim of this study was to examine students perceived and actual level of activity in co-education and single-gender education without any competitive elements. The following questions were to be answered: What level of actual activity does boys and girls have respectively when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? What is the perceived level of activity among boys and girls when the genders are integrated and separated in class without a competitive element? The hypothesis was that when the competitive element was excluded, no significant differences in either perceived- or actual level of activity would be found between the two forms of education.  Method  A quantitative method containing experiments and a survey was used to collect data for the study. 138 students between 12-13 years old participated. They wore heart rate monitors while they ran around an obstacle course to measure their actual level of activity. Afterwards they got to fill out a survey where they rated their perceived level of activity compared to other classes. Average heart rate of those who had co-education was then compared to those who had single-gender education. For the perceived activity levels the median was compared between the two groups.  Results  The boys average heart rate was 147 ± 18 beats/min (average ± standard deviation) during co-education and 148 ± 18 beats/min during single-gender education (p=0,92). For the girls those values were 151 ± 18 beats/min for the co-educated group and 158 ± 11 beats/min for the single-gender educated group (p=0,20). The median for the boys perceived level of activity was 8 ± 1 (median ± quartile deviation) during co-education and 7 ± 0,5 during single-gender education (p=0,20). For the girls the median were 8,5 ± 0,5 and 7 ± 1 respectively (p=0,83).  Conclusions  The result of the study shows that there were no significant difference in either perceived or actual level of activity between co-education and single-gender education when there was no element of competition. The hypothesis of the study was thus confirmed.

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mångt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jämförts. Tidigare forskning har påvisat att passiv förvaltning är att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat på grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att förespråkarna antar en effektiv marknad. Ämnesområdet är ett väl utforskat område dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och därmed gavs implikation till fortsatt analysområde för den här studien. Syftet med uppsatsen är att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hänsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillämpas för utveckling av existerande teori. Utifrån uppsatsens syfte har en kvantitativ metod tillämpats för att analysera information som tilldelats av fondbolagens fondrapporter för att genomföra tester på olika tidsperioder. Uppsatsens resultat grundas på 81 aktivt förvaltade fonder vilka indikerar att det ej går att påvisa att en högre aktivitetsgrad leder till en högre riskjusterad avkastning. Likaså kan inte en högre förvaltningsavgift motiveras av aktivitetsgraden. Utfallet av analyserna beskrivs genom tabeller för att visualisera de statistiska analyserna. Förslag till fortsatt forskning inkluderar undersökning av vad fondbolagen definierar som krav för att klassificeras som aktivt förvaltade fonder. Utifrån att aktivitetsgraden är en ny infallsvinkel i utvärdering av aktiv förvaltning torde studiens resultat vara av intresse för gemene man då vi alla är investerare mer eller mindre i det privata livet. Investerare antas vara intresserade att veta vad som motiverar den höga förvaltningsavgiften samt hur investerade pengar blir förvaltade då konklusionen av studien är att aktivitetsgraden inte ger mervärde. / For decades, the problem of portfolio management has been discussed, specifically the comparisons between the opposite poles ‘active’ and ‘passive’ management. Previous research has shown that passive management is preferred over active management, predominantly because of the expensive management fees, as well as proponents assuming an efficient market. The subject area is a well- explored area yet, highly relevant. Previous research has not highlighted the trading frequency in actively managed funds and an implication for further analysis within this area was given. The purpose of this paper is to analyze whether the frequency of trade in actively managed funds may explain the risk-adjusted return, taking into account the management fees. A deductive approach will be applied to the development of existing theory. Based on the thesis purpose, a quantitative method was applied. As well as analyzing the information assigned by the mutual fund companies’ fund reports for conducting tests at different time periods. Results of the thesis are based on 81 actively managed funds, indicating that it is not possible to reveal that, a higher frequency of trade will lead to a higher risk-adjusted return. Likewise, a higher management fee is not justified by the level of activity. The outcomes of the analysis are depicted through tables to provide a visualization of the statistical and analytical questions explored. Suggestions for future research include; consideration of what the fund companies define as requirements that will be classified as actively managed funds. Based on the above notions the frequency of trade is a new approach to the evaluation of active management. Investors are presumed to have a known interest in what stimulates high management fees and how the money invested will be managed. With respect to the conclusion of this study; the level of the frequency in trade does not add any value.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  Metod Studien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens. Detta omvandlas sedan till motsvarande MET-minuter. Domänerna som undersöks är ”hem- och hushållsarbete”, ”aktiv transport”, ”motion och träning på fritiden”, ”yrkesarbete eller studie” samt ”motion och träning på betald arbetstid”. Urvalet utgörs av personer som tränar på tre gymanläggningar i Stockholms stad. Resultat Resultatet baseras på 65 deltagare. 63 av dessa uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet under en lugn vecka, motsvarande siffra för en stressig vecka är 59. Totalt minskade aktiviteten med 910,3 MET-minuter i den stressiga veckan, detta i jämförelse med en lugn vecka. Signifikanta skillnader i fysisk aktivitet ses i domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden”. Vidare ses en stor spridning i aktivitetsgrad inom domänerna ”yrkesarbete eller studier” och ”aktiv transport”, skillnaderna mellan veckorna är inte signifikanta.”Motion och träning på betald arbetstid” utnyttjas av ett fåtal deltagare, signifikanta skillnader går inte att påvisa. Slutsats Majoriteten av deltagarna når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet vilket är positivt, men det finns en skillnad i aktivitetsgrad beroende på den upplevda stressen i vardagen. Utmärkande är domänerna ”hem- och hushållsarbete” samt ”motion och träning på fritiden” där aktiviteten sänks under stressiga veckor. Det är av stor vikt att utforska området kring domäner och en kartläggning på samhällsnivå kan i framtiden möjliggöra punktinsatser för ökad fysisk aktivitet, och på så vis öka välmåendet hos befolkningen.