Denna uppsats syftar till att ge en inblick i webbhotellens värld då det idag finns 1 706 webbhotellstjänster (inklusive dataservicebyråer och hostingföretag) i Sverige, varav 245 är namngivna webbhotell. Uppsatsen ska redogöra skillnader mellan kostnader, funktioner och service utav elva webbhotell som ingick i undersökningen. Uppsatsen vänder sig till privatpersoner, organisationer och företag som vill införskaffa sig kunskap om webbhotell och deras tjänster. Genom att läsa denna uppsats kan målgruppen få bättre kännedom om de kostnader, funktioner och service som webbhotellen förmedlar innan man t.ex. ingår ett avtal. Undersökningen visar bland annat att antalet anställda och priset utgör ett tydligt samband, att webbhotell som har minsta antal anställda samtidigt har de lägsta priserna. Det har även tidigare varit priset som har varit ett konkurrentverktyg mellan webbhotellen men undersökningen visar att priset inte längre har någon betydelse och att priset i förhållande till webbutrymme och datatrafik håller på att förändras. Konkurrensen i framtiden mellan webbhotellen kommer inte att baseras på prissättningen, datatrafiken eller webbutrymmet utan support, kontrollpanel och prestanda kommer att bli webbhotellens centrala konkurrensverktyg. Webbhotell anses ha bättre prestanda om webbhotellets placering är i Sverige men undersökningen visar att ett utländskt webbhotell vann sidladdningstestet. Om månadens datatrafik överskrids kommer webbplatsen att stängas ner eller prestandan kommer att bli märkbart försämrad. Webbhotell utlovar 100 % upptid, dvs. de garanterar att webbservern alltid kommer att fungera, vilket är viktigt för företag som har sina affärssystem online. Fjorton webbadministratörer som använder sig av webbhotell både privat och genom sitt företag har svarat på en kvalitativ frågeformulärsundersökning med 43 frågor och svaren på frågorna visar att skillnader mellan de elva webbhotellen i undersökningen förekommer. Rekommendationer lämnas till målgruppen i valet av ett webbhotell samt andra tips om hur man kan kontrollera t.ex. prestandan och antal domäner på webbservern.

Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras. Uppsatsens syfte är att svara på frågan hur företag som handlar med domännamn klassificerar domännamn samt undersöka interna orsaker och externa påtryckningar till varför klassificerar företagen som de gör. Den undersökningsfråga som författarna avser svara på lyder: Styr syftet med innehavet företag vid klassificeringen av domännamn? För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att använda sig av sekundärdata bestående av tidigare studier, information om domännamn, aktuell lagtext samt vetenskapliga teorier. För att komma fram till slutsats har författarna använt sig av en abduktiv ansats vilket innebär att resultatet beskrivs dels utifrån existerande teori och dels utifrån insamlad primärdata. Primärdata har samlats in via genomförd förstudie, en kvantitativ dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer. Företag som handlar med domännamn har oftast inte domännamn i enbart spekulationssyfte utan jobbar även med att utveckla domänerna. De företag som klassificerar sina domännamn gör det som immateriell tillgång även om syfte att avyttra dem. Faktorer som påverkar val av klassificering är främst den åsikt som kommer från ekonomiska rådgivare och oklarheter i lagtext.

<p>Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras. Uppsatsens syfte är att svara på frågan hur företag som handlar med domännamn klassificerar domännamn samt undersöka interna orsaker och externa påtryckningar till varför klassificerar företagen som de gör. Den undersökningsfråga som författarna avser svara på lyder: Styr syftet med innehavet företag vid klassificeringen av domännamn? För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att använda sig av sekundärdata bestående av tidigare studier, information om domännamn, aktuell lagtext samt vetenskapliga teorier. För att komma fram till slutsats har författarna använt sig av en abduktiv ansats vilket innebär att resultatet beskrivs dels utifrån existerande teori och dels utifrån insamlad primärdata. Primärdata har samlats in via genomförd förstudie, en kvantitativ dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer. Företag som handlar med domännamn har oftast inte domännamn i enbart spekulationssyfte utan jobbar även med att utveckla domänerna. De företag som klassificerar sina domännamn gör det som immateriell tillgång även om syfte att avyttra dem. Faktorer som påverkar val av klassificering är främst den åsikt som kommer från ekonomiska rådgivare och oklarheter i lagtext.</p>

Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svårt, men kan också vara nödvändigt. På IdaInfront använder man sig idag utav XML-filer för att sätta upp konfigurationerna på hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta väldigt stora och oöverskådliga samt att det inte finns någon smidig grafisk representation på hur de olika typerna hör ihop för att få en enkel överblick, det är här mitt examensarbete kommer in. Jag har skapat en prototyp på hur man med ett domän specifikt språk (DSL) kan ersätta XML syntaxen och på så sätt få det mera läsbart och samtidigt göra en grafisk representation på hur de olika noderna är kopplade till varandra. Jag använde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL då det gav en bra grund samt att man får olika hjälpverktyg så som auto-complete förslag, färgkodning, validering mm. För att få fram en grafisk editor använde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som är en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade på omkring 600 filer utifrån två filer med inställningar som jag modifierade. Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock använder sig IdaInfront av så många noder per projekt så det blir ganska snabbt svårt att se helheten i den grafiska editorn. Det hade varit smidigt om man kunde extrahera olika grupperingar i editorn men det hade jag tyvärr inte tid med att försöka konfigurera ihop.

No description available.

<p>För att skapa en produkt som stödjer kundens mål och arbetsprocesser är det av stor vikt att identifiera vilka, men även var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna är och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom används systemen inom skilda domäner där det finns olika behov. Det fanns därför ett behov att, på uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt på vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras.</p><p> </p><p>I form av en fallstudie genomfördes därefter en kartläggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mål som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrån ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var även tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktäristiska gestaltningar av både brukare och domän.</p><p> </p><p>Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte är tillräckliga för att gestalta brukare, domän och samspelet där emellan. Vad som krävs är mer djupgående domänbeskrivningar samt ett format för att presentera interaktionen mellan gestaltningarna. Att göra domän- och brukargestaltningar är i sig ingen garanti för att ett systemperspektiv antas, utan hela processen från datainsamling till bruk av färdiga gestaltningar är viktiga komponenter i strävan efter att erhålla ett systemperspektiv.</p><p> </p><p>Den troligtvis viktigaste egenskapen för att säkerställa ett systemperspektiv är expertkunskap hos skapare och brukare av de karaktäristiska gestaltningarna.</p><p> </p>

<p>Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras. Huvudsyftet med denna rapport är att presentera ett möjligt tillvägagångssätt för att skapa en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna rapport syftar även till att förklara vilka problem som kan uppkomma under framtagandet av en sådan kravspecifikation samt hur dessa problem kan reduceras. För att kunna framställa denna information, har bland annat en fallstudie på ett stort företag som egenutvecklar informationssystem utförts. I slutet av denna rapport presenteras en modell över ett rekommenderat tillvägagångssätt vid skapande av en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna modell är framställd med erfarenheter från den utförda fallstudien som grund.</p>

Kartläggningen av kalendariska tecken som semantisk domän i det svenska teckenspråket grundar sig på en pågående tjeckisk teckenspråkstypologisk studie. Parametrar som kartläggningen fokuserar på är bokstaverade tecken, sammansatta tecken, sifferinkorporering och tecken som placeras utmed tidslinjer. Datainsamlingen sker via en enkätundersökning med videointervjuer, samt från svenskt teckenspråkslexikon. Tecknen från svenskt teckenspråkslexikon sorteras vidare i tabeller med presentation och diskussion. Det framgår att bokstaverade tecken tillämpas mest när det gäller kalendermånader och veckodagar. Både sammansatta tecken och sifferinkorporering förekommer hos ett par kalendariska tecken. Tidslinjer tillämpas hos teckenexempel i tidsenheter samt veckodagar med ett visst tillägg.

För att skapa en produkt som stödjer kundens mål och arbetsprocesser är det av stor vikt att identifiera vilka, men även var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna är och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom används systemen inom skilda domäner där det finns olika behov. Det fanns därför ett behov att, på uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt på vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras.   I form av en fallstudie genomfördes därefter en kartläggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mål som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrån ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var även tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktäristiska gestaltningar av både brukare och domän.   Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte är tillräckliga för att gestalta brukare, domän och samspelet där emellan. Vad som krävs är mer djupgående domänbeskrivningar samt ett format för att presentera interaktionen mellan gestaltningarna. Att göra domän- och brukargestaltningar är i sig ingen garanti för att ett systemperspektiv antas, utan hela processen från datainsamling till bruk av färdiga gestaltningar är viktiga komponenter i strävan efter att erhålla ett systemperspektiv.   Den troligtvis viktigaste egenskapen för att säkerställa ett systemperspektiv är expertkunskap hos skapare och brukare av de karaktäristiska gestaltningarna.

Allt för ofta händer det att systemutvecklingsprojekt misslyckas. Ofta beror dessa misslyckanden på att systemutvecklingsprocessens tidiga faser utförs bristfälligt. Genom att ta tillvara och återanvända information som uppkommit under tidigare utförda informationssystemutvecklingsprojekt, ökas chansen att nästa informationssystemutvecklingsprocess får ett bra resultat. En kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän, går att tillämpa vid all informationssystemsutveckling inom denna specifika domän. För att denna kravspecifikation skall kunna användas på detta vis, krävs det att uppdateringar sker i denna allt eftersom aktuell domän förändras. Huvudsyftet med denna rapport är att presentera ett möjligt tillvägagångssätt för att skapa en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna rapport syftar även till att förklara vilka problem som kan uppkomma under framtagandet av en sådan kravspecifikation samt hur dessa problem kan reduceras. För att kunna framställa denna information, har bland annat en fallstudie på ett stort företag som egenutvecklar informationssystem utförts. I slutet av denna rapport presenteras en modell över ett rekommenderat tillvägagångssätt vid skapande av en kravspecifikation som endast innehåller krav som måste uppfyllas av alla informationssystem inom en specifik domän. Denna modell är framställd med erfarenheter från den utförda fallstudien som grund.