Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras. Uppsatsens syfte är att svara på frågan hur företag som handlar med domännamn klassificerar domännamn samt undersöka interna orsaker och externa påtryckningar till varför klassificerar företagen som de gör. Den undersökningsfråga som författarna avser svara på lyder: Styr syftet med innehavet företag vid klassificeringen av domännamn? För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att använda sig av sekundärdata bestående av tidigare studier, information om domännamn, aktuell lagtext samt vetenskapliga teorier. För att komma fram till slutsats har författarna använt sig av en abduktiv ansats vilket innebär att resultatet beskrivs dels utifrån existerande teori och dels utifrån insamlad primärdata. Primärdata har samlats in via genomförd förstudie, en kvantitativ dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer. Företag som handlar med domännamn har oftast inte domännamn i enbart spekulationssyfte utan jobbar även med att utveckla domänerna. De företag som klassificerar sina domännamn gör det som immateriell tillgång även om syfte att avyttra dem. Faktorer som påverkar val av klassificering är främst den åsikt som kommer från ekonomiska rådgivare och oklarheter i lagtext.

<p>Sedan Internets revolution har domännamn blivit en allt viktigare tillgång för företag. Författarna har identifierat två syften med att inneha domännamn, varumärksesyfte och spekulationssyfte. Företag som investerar i domännamn i spekulationssyfte köper domännamnet för att sedan avyttra tillgången med vinst. Genomförd förstudie visar på att det kan uppstå problem när det kommer till klassificeringen av domännamn i spekulationssyfte. Idag finns det inte heller något uttalande från BFN om hur domännamn specifikt skall redovisas eller klassificeras. Uppsatsens syfte är att svara på frågan hur företag som handlar med domännamn klassificerar domännamn samt undersöka interna orsaker och externa påtryckningar till varför klassificerar företagen som de gör. Den undersökningsfråga som författarna avser svara på lyder: Styr syftet med innehavet företag vid klassificeringen av domännamn? För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att använda sig av sekundärdata bestående av tidigare studier, information om domännamn, aktuell lagtext samt vetenskapliga teorier. För att komma fram till slutsats har författarna använt sig av en abduktiv ansats vilket innebär att resultatet beskrivs dels utifrån existerande teori och dels utifrån insamlad primärdata. Primärdata har samlats in via genomförd förstudie, en kvantitativ dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer. Företag som handlar med domännamn har oftast inte domännamn i enbart spekulationssyfte utan jobbar även med att utveckla domänerna. De företag som klassificerar sina domännamn gör det som immateriell tillgång även om syfte att avyttra dem. Faktorer som påverkar val av klassificering är främst den åsikt som kommer från ekonomiska rådgivare och oklarheter i lagtext.</p>

I denna uppsats utreds varumärkesrättens tillämpning på domännamnstvister i USA och Norden. Frågan om denna tillämpning är enhetlig med den traditio-nella varumärkesrätten, och om denna traditionella rätt är tillräcklig eller lämp-lig för att hantera domännamnstvister, belyses. Det grundläggande syftet inom både nordisk och amerikansk varumärkesrätt är skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av användning av förväx-lingsbart varumärke, och skyddandet av det upparbetade värdet i välkända va-rumärken. Trots rättsenhetlighet inom dessa två läror har USA också utvecklat en lära om initial intresseförväxling, vilket inte finner någon motsvarighet i Norden. Denna lära fokuserar på risken för en förväxling före köpet som skingras innan detta genomförs. Domännamn finnes vara lätta att registrera och ha en särskiljande funktion lik-nande varumärkens. Detta har lett till ett antal domännamnstvister i främst USA, men även Danmark har haft flertalet dylika tvister. I Norge och Sverige har domstolarna endast behandlat ett fåtal domännamnstvister. Kollisioner mellan domännamnsregistrerare och varumärkesinnehavare uppstår på grund av dessa båda företeelsers likhet i särskiljnings- och identifierings-funktion. Antalet tvister ökar då både varumärken och domännamn har en stor och ökande vikt i dagens samhälle både ekonomiskt och ideellt. I rättspraxis kring domännamnstvister har ofta varumärkesinnehavare tillmätts ett långtgående skydd vilket bör ses som en utvidgning av deras rätt jämfört med praxis i verkliga världen. Domstolarna har ibland bortsett från väsentliga krav uppställda i lagtexten samt från hur Internets flyktiga natur påverkar lämp-ligheten i tillämpningen av vissa läror. För att få en mer korrekt och lämplig praxis bör viss ny lagstiftning skapas, men viktigast är en korrekt tillämpning av traditionell varumärkesrätt. / In this paper it is investigated if the trade mark laws application on domain name disputes in the U.S. and Nordic correspond with the traditional trade mark law. The question if this doctrine is enough and suitable for domain name disputes are also illuminated. The fundamental purpose within both Nordic and American trade mark law is the protection of consumers by the prevention of use of confusing trade marks, and the protection of the worked up value in famous trade marks. De-spite a large unity in these two doctrines the U.S. has also developed an initial interest confusion doctrine which has no correspondence in the Nordic. This doctrine focuses on the risk of a pre-sale confusion dispelled before the pur-chase is conceived. Domain names are easy to register and has a distinctive function similar to trade marks function. This fact has led to an amount of domain name disputes in foremost the U.S., but Denmark has also faced several disputes of that kind. In Norway and Sweden the courts have been faced with only a few domain name disputes. Collisions between domain name registrars and trade mark holders come up due to these both phenomenons’ similarity in distinction and identification function. The amount of disputes concerning domain names are increasing be-cause both trade marks and domain names play an important and increasing role in today’s society both economically and idealistically. In the domain name case law the trade mark holder often has apportioned an extensive protection which should be considered as an expansion compared with their rights in the real world. The courts have occasionally disregarded es-sential requirements in the trade mark acts and how the volatile nature of Internet influences the appropriateness in the application of some doctrines. For a more correct and adequate praxis some new legislation need to be founded, but most important is to applicate the trade mark law correct.

<p>I denna uppsats utreds varumärkesrättens tillämpning på domännamnstvister i USA och Norden. Frågan om denna tillämpning är enhetlig med den traditio-nella varumärkesrätten, och om denna traditionella rätt är tillräcklig eller lämp-lig för att hantera domännamnstvister, belyses.</p><p>Det grundläggande syftet inom både nordisk och amerikansk varumärkesrätt är skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av användning av förväx-lingsbart varumärke, och skyddandet av det upparbetade värdet i välkända va-rumärken. Trots rättsenhetlighet inom dessa två läror har USA också utvecklat en lära om initial intresseförväxling, vilket inte finner någon motsvarighet i Norden. Denna lära fokuserar på risken för en förväxling före köpet som skingras innan detta genomförs.</p><p>Domännamn finnes vara lätta att registrera och ha en särskiljande funktion lik-nande varumärkens. Detta har lett till ett antal domännamnstvister i främst USA, men även Danmark har haft flertalet dylika tvister. I Norge och Sverige har domstolarna endast behandlat ett fåtal domännamnstvister.</p><p>Kollisioner mellan domännamnsregistrerare och varumärkesinnehavare uppstår på grund av dessa båda företeelsers likhet i särskiljnings- och identifierings-funktion. Antalet tvister ökar då både varumärken och domännamn har en stor och ökande vikt i dagens samhälle både ekonomiskt och ideellt.</p><p>I rättspraxis kring domännamnstvister har ofta varumärkesinnehavare tillmätts ett långtgående skydd vilket bör ses som en utvidgning av deras rätt jämfört med praxis i verkliga världen. Domstolarna har ibland bortsett från väsentliga krav uppställda i lagtexten samt från hur Internets flyktiga natur påverkar lämp-ligheten i tillämpningen av vissa läror. För att få en mer korrekt och lämplig praxis bör viss ny lagstiftning skapas, men viktigast är en korrekt tillämpning av traditionell varumärkesrätt.</p> / <p>In this paper it is investigated if the trade mark laws application on domain name disputes in the U.S. and Nordic correspond with the traditional trade mark law. The question if this doctrine is enough and suitable for domain name disputes are also illuminated.</p><p>The fundamental purpose within both Nordic and American trade mark law is the protection of consumers by the prevention of use of confusing trade marks, and the protection of the worked up value in famous trade marks. De-spite a large unity in these two doctrines the U.S. has also developed an initial interest confusion doctrine which has no correspondence in the Nordic. This doctrine focuses on the risk of a pre-sale confusion dispelled before the pur-chase is conceived.</p><p>Domain names are easy to register and has a distinctive function similar to trade marks function. This fact has led to an amount of domain name disputes in foremost the U.S., but Denmark has also faced several disputes of that kind. In Norway and Sweden the courts have been faced with only a few domain name disputes.</p><p>Collisions between domain name registrars and trade mark holders come up due to these both phenomenons’ similarity in distinction and identification function. The amount of disputes concerning domain names are increasing be-cause both trade marks and domain names play an important and increasing role in today’s society both economically and idealistically.</p><p>In the domain name case law the trade mark holder often has apportioned an extensive protection which should be considered as an expansion compared with their rights in the real world. The courts have occasionally disregarded es-sential requirements in the trade mark acts and how the volatile nature of Internet influences the appropriateness in the application of some doctrines. For a more correct and adequate praxis some new legislation need to be founded, but most important is to applicate the trade mark law correct.</p>

Domain names are still a relatively unknown occurrence and despite being a natural part in most people’s every-day life, there are few who reflect over their importance. The original function of domain names was merely to serve as technical addresses and to facilitate the locating of websites on the Internet. Today domain names are much more than this. In addition to the address function, domain names may also serve as indications of goods, services, businesses or information. The domain name is usually the first contact one gets with a website and it has become crucial for businesses to have their company name or trade marks registered as domain names. The issue of the legal status of domain names has mainly been discussed from an American point of view and in Sweden this discussion has almost entirely fallen under the radar. If the legal status of a domain name were clear, it would be easier for businesses to avail themselves of the value of that domain name. It would possibly even contribute to strengthening the legal protection for the domain name holder, in for example insolvency or bankruptcy procedures. Intellectual property exists in many different forms, the main being patents, trade marks, copyright and design rights. Although there are many differences between them, they all have in common that they establish property protection over intangibles such as ideas, inventions, signs and information. As a domain name is not a physical object, there can be no doubt that it is an intangible. The question is whether it is property. Intellectual property is not a static area and it can, in line with societal and technological development, be expanded to include new types. The legal status of domain names is generally discussed in the light of the close connection they have with trade marks. Except from their original function, the trade mark function of domain names can probably be considered as one of the most commonly accepted. It is indicated in this thesis that that function contributes to that a domain name can be considered as a distinctive sign and thereby obtain protection, in the same way as an unregistered trade mark. According to current accounting rules, businesses may, to some extent, avail themselves of the value of a domain name. Domain names are under certain circumstances identified as intangible assets and even as ‘similar rights’ to for example trade marks and patents in accounting and taxation situations. At this time it is not possible to legislate on the area of the legal status of a domain name on a Community level, as this most likely would have to include a consideration of the existence of property rights and consequently fall outside the legislative powers of the Community. Both the legal development and the legal discussions on the topic of the legal status of domain names in Sweden have been relatively sparse. Nonetheless, there have been some interesting opinions. By investigating what positions the different authorities, academics and practitioners have taken on the legal status of domain names it can be concluded that the prevailing opinion in Sweden is that domain names are not considered as property. The reason for this seems to be that domain names as such, are in fact no more than technical constructions and that by registering a domain name the registrant only becomes the holder of a contractual right. However, there are some diverging opinions which could suggest that the legal status of domain names in Sweden is not yet settled. The aspects which are then taken into consideration include that domain names have developed to become important and valuable assets for an increasing number of businesses. A domain name is a precondition for the creation of a website and therefore of crucial importance for, in particular, online based businesses. However, they are of increasing importance for all businesses to reach out to and compete over the same customers. It is advocated that the fact that domain names are freely traded with indicates that domain names are property. It has also been questioned whether an asset with a true economic value, such as a domain name, can exist without being considered as an item of property. The steps taken in other jurisdictions have shown that the legal status of domain names is not even clear in some of the countries with the greatest experience of domain names. Nonetheless, the legal status is given attention in those countries and the discussion has been initiated. In general, it can be concluded that the development seems to go toward higher awareness of the value of domain names.

<p>Domain names are still a relatively unknown occurrence and despite being a natural part in</p><p>most people’s every-day life, there are few who reflect over their importance. The original</p><p>function of domain names was merely to serve as technical addresses and to facilitate the</p><p>locating of websites on the Internet. Today domain names are much more than this. In</p><p>addition to the address function, domain names may also serve as indications of goods,</p><p>services, businesses or information. The domain name is usually the first contact one gets</p><p>with a website and it has become crucial for businesses to have their company name or</p><p>trade marks registered as domain names. The issue of the legal status of domain names has</p><p>mainly been discussed from an American point of view and in Sweden this discussion has</p><p>almost entirely fallen under the radar. If the legal status of a domain name were clear, it</p><p>would be easier for businesses to avail themselves of the value of that domain name. It</p><p>would possibly even contribute to strengthening the legal protection for the domain name</p><p>holder, in for example insolvency or bankruptcy procedures.</p><p>Intellectual property exists in many different forms, the main being patents, trade marks,</p><p>copyright and design rights. Although there are many differences between them, they all</p><p>have in common that they establish property protection over intangibles such as ideas,</p><p>inventions, signs and information. As a domain name is not a physical object, there can be</p><p>no doubt that it is an intangible. The question is whether it is property. Intellectual</p><p>property is not a static area and it can, in line with societal and technological development,</p><p>be expanded to include new types.</p><p>The legal status of domain names is generally discussed in the light of the close connection</p><p>they have with trade marks. Except from their original function, the trade mark function of</p><p>domain names can probably be considered as one of the most commonly accepted. It is</p><p>indicated in this thesis that that function contributes to that a domain name can be</p><p>considered as a distinctive sign and thereby obtain protection, in the same way as an</p><p>unregistered trade mark.</p><p>According to current accounting rules, businesses may, to some extent, avail themselves of</p><p>the value of a domain name. Domain names are under certain circumstances identified as</p><p>intangible assets and even as ‘similar rights’ to for example trade marks and patents in</p><p>accounting and taxation situations.</p><p>At this time it is not possible to legislate on the area of the legal status of a domain name</p><p>on a Community level, as this most likely would have to include a consideration of the</p><p>existence of property rights and consequently fall outside the legislative powers of the</p><p>Community.</p><p>Both the legal development and the legal discussions on the topic of the legal status of</p><p>domain names in Sweden have been relatively sparse. Nonetheless, there have been some</p><p>interesting opinions.</p><p>By investigating what positions the different authorities, academics and practitioners have</p><p>taken on the legal status of domain names it can be concluded that the prevailing opinion</p><p>in Sweden is that domain names are not considered as property. The reason for this seems</p><p>to be that domain names as such, are in fact no more than technical constructions and that</p><p>by registering a domain name the registrant only becomes the holder of a contractual right.</p><p>However, there are some diverging opinions which could suggest that the legal status of</p><p>domain names in Sweden is not yet settled. The aspects which are then taken into</p><p>consideration include that domain names have developed to become important and</p><p>valuable assets for an increasing number of businesses. A domain name is a precondition</p><p>for the creation of a website and therefore of crucial importance for, in particular, online</p><p>based businesses. However, they are of increasing importance for all businesses to reach</p><p>out to and compete over the same customers.</p><p>It is advocated that the fact that domain names are freely traded with indicates that domain</p><p>names are property. It has also been questioned whether an asset with a true economic</p><p>value, such as a domain name, can exist without being considered as an item of property.</p><p>The steps taken in other jurisdictions have shown that the legal status of domain names is</p><p>not even clear in some of the countries with the greatest experience of domain names.</p><p>Nonetheless, the legal status is given attention in those countries and the discussion has</p><p>been initiated. In general, it can be concluded that the development seems to go toward</p><p>higher awareness of the value of domain names.</p>