Tidigare forskning rörande statens reglerande av prostitution har huvudsakligen fokuserats på lagstiftningen, motståndsrörelsen, kvinnans villkor och reglementeringssystemets fall. I uppsatsen undersöks grupperingen av kvinnor som skedde till följd av den statliga kontrollen under 1800-talet. Kvinnor delades upp i privata och offentliga kvinnor - ärbara och fallna. Uppsatsen är en mikrostudie med teoretisk utgångspunkt som grundas i Jansdotters teori kring begreppen privat och offentlig. Mikrostudien är huvudsakligen en fördjupning i otryckt material ur Stockholms stadsarkiv från polismyndighetens prostitutionsavdelning. Uppsatsen utmynnade i följande övergripande frågeställning; Vad var skillnaden på den privata och den offentliga kvinnans roll, anseende och värde i samhället under 1800-talet? Avsikten med mikrostudien har varit att fördjupa sig i faktiska livshändelser, med förhoppningen att bringa ljus till kvinnans olika roller i samhället. Undersökningen ger indikationer på den övergripande forskningsfrågan. Den privata och den offentliga kvinnan hade olika roller, anseende och värde i samhället. Den offentliga kvinnan fick betala ett högt pris på grund av statens kontroll genom att bli fråntagen sin civila identitet och frihet. Kontrollen av den offentliga kvinnan påverkade även de privata kvinnorna, framför allt i arbetarklassen. Det fanns risk för att en privat kvinna som arbetade i offentligheten blev förväxlad med en offentligt prostituerad kvinna, en sådan förväxling och stämpling var inte lockande. / Previous research on the Swedish state's regulation of prostitution has mainly focused on legislation, the resistance movement, women's conditions and the fall of the system of regulated prostitution. The essay aims to investigate the categorization of women that took place because of state control during the 19th century. Women were divided into private and public women - honorable and fallen. The essay is a microstudy with a theoretical basis based on Jansdotter's theory of the concepts private and public. The microstudy is mainly an in-depth study of archive sources from the Stockholm City Archives from the Police Authority's prostitution department. The essay resulted in an overall question; What was the difference between the role, reputation and value of private and public women in society in the 19th century? The intention of the microstudy has been to study in depth actual life events, with the hope of shedding light on the separate roles of women in society. The study gives indications on the overall research question. The private and public women had different roles, reputations and values in society. A heavy burden was put on the public woman with her being stripped of her civil identity and freedom because of the state’s control. The control of public women also affected the private women, especially in the working class. There was a risk that a private woman working in public was confused with a public prostitute woman, such confusion and labelling was not tempting.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och diagnostakten och medicineringen har ökat avsevärt världen över de senaste 20 åren. Tidigare forskning har visat på samband mellan psykosociala faktorer som misshandel, traumaexponering och ADHD-symtom. Syftet med vår integrativa litteraturöversikt var att undersöka vad litteraturen säger om reaktioner på olika missförhållanden och trauma som förklaring till ADHD-symtom och dess förväxling med diagnosen ADHD. 12 artiklar valdes att inkluderas och studeras utifrån en kvalitativ ansats. Dessa artiklar analyserades senare genom systemteori. Resultatet visar på att olika former av misshandel och sexuella övergrepp är återkommande som eventuella orsaker till symtom som kan liknas med ADHD. Koncentrationssvårigheter är både en vanlig reaktion vid olika former av misshandel och diagnosen ADHD. Andra vanligt förekommande ADHD-symtom som kan liknas med reaktioner på missförhållanden och trauma är hyperaktivitet, impulsivitet, ångest- och beteendeproblematik. Få artiklar visar i sitt resultat på en förväxling mellan ADHD-symtom och reaktioner på olika missförhållanden och trauma. Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att det finns likheter mellan reaktioner på missförhållanden, trauma och symtom på diagnosen ADHD. Framtida forskning behöver därför undersöka möjliga förväxlingar mellan dessa och se till alternativa förklaringar till ADHD-symtom, för att undvika eventuell feldiagnostisering och missriktade insatser.

I denna uppsats utreds varumärkesrättens tillämpning på domännamnstvister i USA och Norden. Frågan om denna tillämpning är enhetlig med den traditio-nella varumärkesrätten, och om denna traditionella rätt är tillräcklig eller lämp-lig för att hantera domännamnstvister, belyses. Det grundläggande syftet inom både nordisk och amerikansk varumärkesrätt är skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av användning av förväx-lingsbart varumärke, och skyddandet av det upparbetade värdet i välkända va-rumärken. Trots rättsenhetlighet inom dessa två läror har USA också utvecklat en lära om initial intresseförväxling, vilket inte finner någon motsvarighet i Norden. Denna lära fokuserar på risken för en förväxling före köpet som skingras innan detta genomförs. Domännamn finnes vara lätta att registrera och ha en särskiljande funktion lik-nande varumärkens. Detta har lett till ett antal domännamnstvister i främst USA, men även Danmark har haft flertalet dylika tvister. I Norge och Sverige har domstolarna endast behandlat ett fåtal domännamnstvister. Kollisioner mellan domännamnsregistrerare och varumärkesinnehavare uppstår på grund av dessa båda företeelsers likhet i särskiljnings- och identifierings-funktion. Antalet tvister ökar då både varumärken och domännamn har en stor och ökande vikt i dagens samhälle både ekonomiskt och ideellt. I rättspraxis kring domännamnstvister har ofta varumärkesinnehavare tillmätts ett långtgående skydd vilket bör ses som en utvidgning av deras rätt jämfört med praxis i verkliga världen. Domstolarna har ibland bortsett från väsentliga krav uppställda i lagtexten samt från hur Internets flyktiga natur påverkar lämp-ligheten i tillämpningen av vissa läror. För att få en mer korrekt och lämplig praxis bör viss ny lagstiftning skapas, men viktigast är en korrekt tillämpning av traditionell varumärkesrätt. / In this paper it is investigated if the trade mark laws application on domain name disputes in the U.S. and Nordic correspond with the traditional trade mark law. The question if this doctrine is enough and suitable for domain name disputes are also illuminated. The fundamental purpose within both Nordic and American trade mark law is the protection of consumers by the prevention of use of confusing trade marks, and the protection of the worked up value in famous trade marks. De-spite a large unity in these two doctrines the U.S. has also developed an initial interest confusion doctrine which has no correspondence in the Nordic. This doctrine focuses on the risk of a pre-sale confusion dispelled before the pur-chase is conceived. Domain names are easy to register and has a distinctive function similar to trade marks function. This fact has led to an amount of domain name disputes in foremost the U.S., but Denmark has also faced several disputes of that kind. In Norway and Sweden the courts have been faced with only a few domain name disputes. Collisions between domain name registrars and trade mark holders come up due to these both phenomenons’ similarity in distinction and identification function. The amount of disputes concerning domain names are increasing be-cause both trade marks and domain names play an important and increasing role in today’s society both economically and idealistically. In the domain name case law the trade mark holder often has apportioned an extensive protection which should be considered as an expansion compared with their rights in the real world. The courts have occasionally disregarded es-sential requirements in the trade mark acts and how the volatile nature of Internet influences the appropriateness in the application of some doctrines. For a more correct and adequate praxis some new legislation need to be founded, but most important is to applicate the trade mark law correct.

<p>I denna uppsats utreds varumärkesrättens tillämpning på domännamnstvister i USA och Norden. Frågan om denna tillämpning är enhetlig med den traditio-nella varumärkesrätten, och om denna traditionella rätt är tillräcklig eller lämp-lig för att hantera domännamnstvister, belyses.</p><p>Det grundläggande syftet inom både nordisk och amerikansk varumärkesrätt är skyddandet av konsumenter genom förhindrandet av användning av förväx-lingsbart varumärke, och skyddandet av det upparbetade värdet i välkända va-rumärken. Trots rättsenhetlighet inom dessa två läror har USA också utvecklat en lära om initial intresseförväxling, vilket inte finner någon motsvarighet i Norden. Denna lära fokuserar på risken för en förväxling före köpet som skingras innan detta genomförs.</p><p>Domännamn finnes vara lätta att registrera och ha en särskiljande funktion lik-nande varumärkens. Detta har lett till ett antal domännamnstvister i främst USA, men även Danmark har haft flertalet dylika tvister. I Norge och Sverige har domstolarna endast behandlat ett fåtal domännamnstvister.</p><p>Kollisioner mellan domännamnsregistrerare och varumärkesinnehavare uppstår på grund av dessa båda företeelsers likhet i särskiljnings- och identifierings-funktion. Antalet tvister ökar då både varumärken och domännamn har en stor och ökande vikt i dagens samhälle både ekonomiskt och ideellt.</p><p>I rättspraxis kring domännamnstvister har ofta varumärkesinnehavare tillmätts ett långtgående skydd vilket bör ses som en utvidgning av deras rätt jämfört med praxis i verkliga världen. Domstolarna har ibland bortsett från väsentliga krav uppställda i lagtexten samt från hur Internets flyktiga natur påverkar lämp-ligheten i tillämpningen av vissa läror. För att få en mer korrekt och lämplig praxis bör viss ny lagstiftning skapas, men viktigast är en korrekt tillämpning av traditionell varumärkesrätt.</p> / <p>In this paper it is investigated if the trade mark laws application on domain name disputes in the U.S. and Nordic correspond with the traditional trade mark law. The question if this doctrine is enough and suitable for domain name disputes are also illuminated.</p><p>The fundamental purpose within both Nordic and American trade mark law is the protection of consumers by the prevention of use of confusing trade marks, and the protection of the worked up value in famous trade marks. De-spite a large unity in these two doctrines the U.S. has also developed an initial interest confusion doctrine which has no correspondence in the Nordic. This doctrine focuses on the risk of a pre-sale confusion dispelled before the pur-chase is conceived.</p><p>Domain names are easy to register and has a distinctive function similar to trade marks function. This fact has led to an amount of domain name disputes in foremost the U.S., but Denmark has also faced several disputes of that kind. In Norway and Sweden the courts have been faced with only a few domain name disputes.</p><p>Collisions between domain name registrars and trade mark holders come up due to these both phenomenons’ similarity in distinction and identification function. The amount of disputes concerning domain names are increasing be-cause both trade marks and domain names play an important and increasing role in today’s society both economically and idealistically.</p><p>In the domain name case law the trade mark holder often has apportioned an extensive protection which should be considered as an expansion compared with their rights in the real world. The courts have occasionally disregarded es-sential requirements in the trade mark acts and how the volatile nature of Internet influences the appropriateness in the application of some doctrines. For a more correct and adequate praxis some new legislation need to be founded, but most important is to applicate the trade mark law correct.</p>

No description available.