Sömnparalys innebär att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrämmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rädsla att berätta om paralysen, och även om man berättar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkätinsamling gjordes med 100 studenter. Huvudfrågan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berätta om det, för att de är rädda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berättade för andra, men hellre för någon de känner väl. De och dem som inte upplevt sömnparalys såg det som ett fysiskt problem snarare än ett psykiskt. Risken för stigmatisering och psykisk feldiagnostisering är reducerad, men mer forskning och utbildning i ämnet behövs. / Sleep paralysis means waking up and being unable to move, and are often accompanied with frightening perceptual experiences. The interpretation and experience perceived during sleep paralysis, may lead to fear of telling others about the paralysis, because of the risk for social stigma and misdiagnosis. A survey was conducted with a group of hundred students. The main question was if experiencers are afraid to tell others with the fear of risking been perceived as mentally ill. The experiencers did tell others, but rather to those they knew well. They as well as the non-experiencers viewed it as a physical problem rather than a psychological one. The risk of social stigma and misdiagnosis are reduced, but more research and education in the subject is needed.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD. Frågeställningar: Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel? Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD?  Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna. Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos. Fördelarna äratt eleven får en bättre självkänsla och att pedagoger kan anpassa sin undervisning på ett bättre sätt. De främsta nackdelarna kan vara att det sker stigmatisering på olika plan, där ADHD-problematiken förstärks.  Slutsats Risken att barn blir feldiagnostiserade finns, på grund av att det är ett bedömningsarbete som ser olika ut från fall till fall. Att få diagnosen ADHD kan ge eleven både positiva och negativa effekter. Till stor del beror det på hur skolan jobbar med elever. / Aim The purpose of the study is to examine how children with ADHD are diagnosed, and if it is positive for a child to be diagnosed with ADHD. Questions: 1. How reliable is the assessment work in the diagnosis of ADHD by the school psychologist's point of view? 2. What advantages and disadvantages are there for a child to be diagnosed with ADHD? Method The study was conducted using a qualitative approach. Data collection was carried out by five interviews with school psychologists from Stockholm. All interviews were audio recorded and later transcribed. The collected material was analyzed by qualitative content analysis for structuring and pick out the most significant findings from the interviews. Results The diagnosis of ADHD appears to be problematic. One reason is that the investigations may differ from psychologist to psychologist.Another reason is that ADHD is a diagnosis that is difficult to define, and that may vary from case to case. There seem to be both disadvantages and advantages to getting a diagnosis. The benefits are mainly that students get a better sense of self, and to that teachers can adapt their teaching in a better way. The main disadvantages may be that there is stigma on different planes where ADHD problem is amplified. Conclusion There is a risk of children being diagnosed because it is the assessment work that varies from case to case. By getting diagnosed with ADHD, students receive both positive and negative effects. In large part, the outcome depends on how the school works with students.

Diagnosprocessen är en av de mest väsentliga delarna inom läkaryrket. En feldiagnostisering kan innebära förödande konsekvenser. Forskningen menar att några av orsakerna bakom feldiagnostisering kan bottna i kognitiv partiskhet och erfarenhet. Forskningen betonar vikten att genom bättre självinsikt om sin kognitiva förmåga och noggrannare rutiner så kan feldiagnostisering minimeras. Syftet med denna studie var att undersöka läkares hantering av feldiagnostisering och vilka faktorer de anser kan påverka feldiagnostiseringar. Sex läkare deltog i studien. En tematisk analys tillsammans med meningskoncentrering användes för att bearbeta och analysera data. Resultatet visar att faktorer som kan påverka feldiagnostisering var ovisshet, som exempelvis svårfattliga symtom och en tidskrävande diagnosprocess. Resultaten visar vidare att läkares hantering för att undvika feldiagnostisering var av största vikt i diagnosprocessen, där konsultation och erfarenhet var två hanteringsmetoder för att minimera feldiagnostisering. Faktorerna bakom feldiagnostisering är många och kan vara svåra att upptäcka. Genom ökad förståelse och en bättre insyn på människors beslutsfattande, så kan feldiagnostisering identifieras snabbare, elimineras och förhindra vårdskada.

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna och diagnostakten och medicineringen har ökat avsevärt världen över de senaste 20 åren. Tidigare forskning har visat på samband mellan psykosociala faktorer som misshandel, traumaexponering och ADHD-symtom. Syftet med vår integrativa litteraturöversikt var att undersöka vad litteraturen säger om reaktioner på olika missförhållanden och trauma som förklaring till ADHD-symtom och dess förväxling med diagnosen ADHD. 12 artiklar valdes att inkluderas och studeras utifrån en kvalitativ ansats. Dessa artiklar analyserades senare genom systemteori. Resultatet visar på att olika former av misshandel och sexuella övergrepp är återkommande som eventuella orsaker till symtom som kan liknas med ADHD. Koncentrationssvårigheter är både en vanlig reaktion vid olika former av misshandel och diagnosen ADHD. Andra vanligt förekommande ADHD-symtom som kan liknas med reaktioner på missförhållanden och trauma är hyperaktivitet, impulsivitet, ångest- och beteendeproblematik. Få artiklar visar i sitt resultat på en förväxling mellan ADHD-symtom och reaktioner på olika missförhållanden och trauma. Sammanfattningsvis visar studiens resultat på att det finns likheter mellan reaktioner på missförhållanden, trauma och symtom på diagnosen ADHD. Framtida forskning behöver därför undersöka möjliga förväxlingar mellan dessa och se till alternativa förklaringar till ADHD-symtom, för att undvika eventuell feldiagnostisering och missriktade insatser.