• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 25
  • 1
  • Tagged with
  • 26
  • 16
  • 15
  • 13
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nyblivna psykologers psykosociala arbetsmiljö : De tre första åren efter examen

Frelijj González, Camila, Hakola, Robin January 2016 (has links)
Långvariga sjukskrivningar på grund av maladaptiva stressreaktioner, är i Sverige påtagligt vanligare blandpsykologer än i den yrkesverksamma befolkningen i övrigt. Syftet med denna studie är att kartlägganyutexaminerade psykologers hälsa och psykosociala arbetsmiljö utefter en enkät som skickats ut under 2016.Urvalet består av 602 respondenter, varav 454 är kvinnor, 141 är män och fem vill inte kategorisera sig, medelålder31.6 år (SD = 5.2). Denna tvärsnittsstudie presenterar deskriptiv information, korrelationer, regressioner, envägsANOVA samt kvalitativ data. Resultaten visar att 44% av respondenterna tagit sig till arbetet trots att de bordesjukskrivit sig. Utbildningsdimensionerna psykologiskt arbete och professionell utveckling påverkarrespondenternas skattade egenförmåga. Diskrepansen mellan skalorna nuvarande arbete och idealt arbete visar sigi gruppen vara mindre i grupperna: män, respondenter över 40 år och för de som huvudsakligen arbetar medkonsultation. Av intresse är att närmare en femtedel av nyutexaminerade psykologer har dagliga tankar att lämnayrket. Detta diskuteras utefter empiri från andra yrkesgrupper och utefter både kvantitativ och kvalitativ data sominkommit i enkätundersökningen.
2

Psykologers subjektiva upplevelser av den egna psykosociala arbetsmiljön inom företagshälsovården / Psychologists' subjective experiences of their own psychosocial work environment in the occupational health services

Linder, Anna, Olsson, Sandra January 2017 (has links)
Psykologer tillhör den yrkesgrupp inom vilken långtidssjukskrivningar till följd av stressrelaterade orsaker är vanligast. Samtidigt tycks det saknas kunskap kring psykologers arbetsmiljö. Arbetsmiljön inom företagshälsovården tycks dessutom vara ett outforskat område. Denna studie syftade till att undersöka hur psykologer verksamma inom företagshälsovården subjektivt upplever sin egen psykosociala arbetsmiljö. I studien deltog sex psykologer verksamma inom företagshälsovården. Semistrukturerade telefonintervjuer användes för att insamla empiri och en induktiv tematisk analys genomfördes. Analysen resulterade i åtta övergripande teman och 29 underteman. Resultaten visade exempelvis att det finns tydliga ekonomiska mål som psykologerna måste rätta sig efter. Samtidigt som kraven i vissa fall upplevdes som höga, uttrycktes ett behov av mer resurser. Vidare visade sig samverkan sällan förekomma, möjligheter till kollegialt stöd ibland saknas och bristande chefsstöd i vissa fall föreligga. Den slutsats som kan dras är att det tycks finnas brister i både de organisatoriska och sociala förhållandena. / Psychologists belongs to the occupational group in which long-term sick leave due to stress-related causes is most common. At the same time, there seems to be a lack of knowledge about the psychologist’s work environment. Furthermore, the work environment in occupational health services appears to be an unexplored area. The aim of this study was to look into how psychologists active in the occupational health services experience their own psychosocial work environment. The study involved six psychologists active in the occupational health services. Semi-structured telephone interviews were used to collect data and an inductive thematic analysis was conducted. The analysis resulted in eight overall themes and 29 sub-themes. The results showed, for example, that there are clear economic goals that the psychologists have to comply with. At the same time as the demands in some cases were perceived as high, there was a need for more resources. Furthermore, cooperation was rarely taken place, opportunities for collegial support were sometimes absent and a lack of management support existed in some cases. The conclusion that can be made is that it appears to be shortcomings in both the organizational and social conditions.
3

Att vilja fly från det svåra. Psykologers upplevelser av eget undvikande som behandlare / A desire to escape from that which is difficult. Psychologists’ own experiences of avoidance while giving treatment

Ring, Karin, Tunelind, Eva January 2015 (has links)
No description available.
4

Sökandet efter den rätta kategorin : en undersökning av BUP-psykologers förhållningssätt till statistikblanketten

Inglander, Kristin January 2005 (has links)
<p>Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet. De saknar tydlig information om vad olika kategorier står för på statistikblanketten, och hur de ska kryssa när kategorier har flera alternativ. Behandlarna tror heller inte att det finns någon samstämmighet om hur man fyller i blanketten. För att undanröja bristen på tydlighet och istället få en tilltro till dokumentationen av patient och behandling, krävs en genomgripande förändring av den nuvarande statistikblanketten.</p>
5

Psykologers uppfattningar och tal om sexualitet som ämne i terapi

Klüft, Izabella January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet. Även om sexualitetens betydelse för människans psykiska hälsa ansågs vara stor framträdde svårigheter att uttrycka på vilket sätt i mer konkreta och specifika termer. Vidare beskrev psykologerna att de inte aktivt tar upp sexualitet som ämne i terapi och att de undvek hellre än inbjöd till att prata om det. De konsekvenser som kan uppkomma är att viktiga områden riskerar att förbli outtalade i det terapeutiska samtalet.</p>
6

Psykologers uppfattningar och tal om sexualitet som ämne i terapi

Klüft, Izabella January 2006 (has links)
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få kunskap om hur psykologer som jobbar terapeutiskt uppfattar och talar om när ämnet sexualitet kommer upp i terapeutiska samtal. Den valda metoden var diskursanalys som bygger på ett socialkonstruktionistiskt synsätt. Det innebär ett fokus på det talade ordet i interaktion och kunskap ses som socialt konstruerad och kontextbunden. Åtta psykologer intervjuades i vardera en timme och inspelningarna transkriberades för analys. Resultaten visar att psykologerna hade svårt att definiera sexualitet och uttryckte en vaghet i formuleringar kring begreppet. Även om sexualitetens betydelse för människans psykiska hälsa ansågs vara stor framträdde svårigheter att uttrycka på vilket sätt i mer konkreta och specifika termer. Vidare beskrev psykologerna att de inte aktivt tar upp sexualitet som ämne i terapi och att de undvek hellre än inbjöd till att prata om det. De konsekvenser som kan uppkomma är att viktiga områden riskerar att förbli outtalade i det terapeutiska samtalet.
7

Sökandet efter den rätta kategorin : en undersökning av BUP-psykologers förhållningssätt till statistikblanketten

Inglander, Kristin January 2005 (has links)
Den här undersökningen är en beskrivning av hur erfarna psykologer på mottagningar inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm använder den statistikblankett som ska fyllas i för varje ny patient. För att undersöka hur behandlarna uppfattar statistikblanketten genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju psykologer. Som analysmetod användes en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att behandlarna upplever att det är svårt att utifrån statistikblanketten ge en rättvis bild av patienterna och av det arbete som bedrivs. Behandlarna anser att dokumentation är viktigt men deras tyngsta kritik mot statistikblanketten är att den brister i validitet och reliabilitet. De saknar tydlig information om vad olika kategorier står för på statistikblanketten, och hur de ska kryssa när kategorier har flera alternativ. Behandlarna tror heller inte att det finns någon samstämmighet om hur man fyller i blanketten. För att undanröja bristen på tydlighet och istället få en tilltro till dokumentationen av patient och behandling, krävs en genomgripande förändring av den nuvarande statistikblanketten.
8

Diagnos ADHD-Hjälpa eller stjälpa? : En kvalitativ intervjustudie med fem skolpsykologer / Diagnosing ADHD Help or hinder? : A qualitative study of five school psychologists

Kristian, Haggärde, Wingren, Johannes January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur barn med ADHD blir diagnostiserade, samt om det är positivt för ett barn att få diagnosen ADHD. Frågeställningar: Hur tillförlitligt är bedömningsarbetet vid diagnostisering av ADHD från skolpsykologs synvinkel? Vilka för- och nackdelar finns det för ett barn att få diagnosen ADHD?  Metod Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts medhjälp av femdjupintervjuer med skolpsykologer från Stockholm. Undersamtliga intervjuer gjordes ljudupptagsom senare transkriberades.Det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys för att strukturera upp och plocka ut de väsentligaste resultaten från intervjuerna. Resultat: Diagnostiseringen av ADHD verkar vara problematiskt, dels för att utredningarna kan skilja sig åt från psykolog till psykolog, ochdels för att ADHD är en diagnos som är svårdefinierad och kan variera från fall till fall. Det verkar finnas både fördelar och nackdelar med att få en diagnos. Fördelarna äratt eleven får en bättre självkänsla och att pedagoger kan anpassa sin undervisning på ett bättre sätt. De främsta nackdelarna kan vara att det sker stigmatisering på olika plan, där ADHD-problematiken förstärks.  Slutsats Risken att barn blir feldiagnostiserade finns, på grund av att det är ett bedömningsarbete som ser olika ut från fall till fall. Att få diagnosen ADHD kan ge eleven både positiva och negativa effekter. Till stor del beror det på hur skolan jobbar med elever. / Aim The purpose of the study is to examine how children with ADHD are diagnosed, and if it is positive for a child to be diagnosed with ADHD. Questions: 1. How reliable is the assessment work in the diagnosis of ADHD by the school psychologist's point of view? 2. What advantages and disadvantages are there for a child to be diagnosed with ADHD? Method The study was conducted using a qualitative approach. Data collection was carried out by five interviews with school psychologists from Stockholm. All interviews were audio recorded and later transcribed. The collected material was analyzed by qualitative content analysis for structuring and pick out the most significant findings from the interviews. Results The diagnosis of ADHD appears to be problematic. One reason is that the investigations may differ from psychologist to psychologist.Another reason is that ADHD is a diagnosis that is difficult to define, and that may vary from case to case. There seem to be both disadvantages and advantages to getting a diagnosis. The benefits are mainly that students get a better sense of self, and to that teachers can adapt their teaching in a better way. The main disadvantages may be that there is stigma on different planes where ADHD problem is amplified. Conclusion There is a risk of children being diagnosed because it is the assessment work that varies from case to case. By getting diagnosed with ADHD, students receive both positive and negative effects. In large part, the outcome depends on how the school works with students.
9

Samtalsbehandling på vårdcentral : -ur patienters perspektiv ett till två år efter avslutad behandling

Suwe, Eva January 2007 (has links)
<p>Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.</p>
10

Samtalsbehandling på vårdcentral : -ur patienters perspektiv ett till två år efter avslutad behandling

Suwe, Eva January 2007 (has links)
Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.

Page generated in 0.047 seconds