Sparande i fonder är något som berör många människor. I Sverige är 99 % av den vuxna befolkningen på något vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder är den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas på olika sätt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp människor med mål att överprestera marknadens utveckling, medan det även finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strävar efter att följa marknadsutvecklingen.   En ständigt aktuell diskussion är huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som också kostar betydligt mer för fondspararen, är ett bättre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. Vår studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt, att med aktiv förvaltning, överträffa marknadsutvecklingen. En hel del forskning har genomförts inom området där konsensus talar för de passivt förvaltade fonderna.   Vi har genomfört studien på ett urval där vi endast inkluderat fonder som tagits fram genom förutsatta kriterier. Kriterierna är utformade för att finna de aktivt förvaltade fonder som vi anser har bäst förutsättningar att överprestera marknadsutvecklingen. Utifrån kriterierna har vårt urval slutligen landat på aktivt förvaltade aktiefonder med minsta möjliga placeringsrestriktioner.   Vi har undersökt fondernas prestationer utifrån två synvinklar; avkastning och riskjusterad avkastning. Den förstnämnda har mätts genom geometrisk avkastning samt teorin B-index. Den sistnämnda har mätts genom de välkända prestationsmåtten Jensens Alfa, Sharpekvot, Treynorkvot samt Informatiosnkvot.   Vi har utgått från den svenska fondspararens perspektiv för att ge vägledning huruvida denne bör välja aktivt eller passivt förvaltade fonder. Urvalet innehåller fonder baserade i Sverige, Norge och Luxemburg, alla tillgängliga för den svenska placeraren.   Studiens resultat visar tydligt att de aktivt förvaltade fonderna generellt inte överpresterar marknadsutvecklingen, trots de relativt goda förutsättningar vi anser våra urvalsfonder har. Endast en av femton fonder har lyckats överprestera marknadsutvecklingen gällande både avkastning och riskjusterad avkastning. Den effektiva marknadshypotesen har därmed visat sig gällande i vår undersökning.   Genom resultatet kan vi fastslå att de klart högre avgifterna som fondbolagen tar ut för aktiv förvaltning generellt inte skapar något värde för fondspararen. Trots vår slutsats är endast 5 % av den svenska fondförmögenheten placerad i passivt förvaltade fonder. Okunskapen bland fondspararna i kombination med fondbolagens girighet är troligtvis de främsta anledningarna till att aktivt förvaltade fonder fortfarande utgör majoriteten av fondförmögenheten i Sverige.   Den enes dumhet, den andres rikedom

Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates. / Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.

Under den senare hälften av 1900- talet har problematiken kring förvaltningen av aktiefonder varit ett väl diskuterat ämne. En stor del av den tidigare forskningen har påvisat att passiv förvaltning alltid är att föredra framför aktiv förvaltning. Till stor del beror detta på de aktiva förvaltarnas höga avgifter för det arbete de utför. Det råder inga tvivel om att just aktiv förvaltnings vara eller icke vara är ett ordentligt beforskat område. Vad tidigare studier emellertid inte visat är hur typen av aktivitet inom fonden kan skapa mervärde för att prestera bättre än passiv förvaltning.Det går till viss del att påvisa att högre aktivitet inom fonder leder till högre riskjusterad avkastning. Det kan däremot inte påvisas att högre förvaltningsavgift leder till högre riskjusterad avkastning. Inte heller kan det påvisas att högre aktivitet leder till högre förvaltningsavgift. Syftet med denna studie är att undersöka aktivt förvaltade aktiefonders aktivitet och riskjusterade avkastning med hänsyn tagen till förvaltningsavgift. Studien knyter an till tidigare forskning.Även om studiens empiriska resultat delvis inte kunde statistiskt säkerställas kan det vara av intresse för gemene man då de flesta på något sätt har en koppling till fondvärlden och agerar som investerare på något plan.

Purpose:        The intention of this study is to distinguish if there is a correlation between mutual funds administration fee and their return. The study will also observe if there is a difference regarding the return between active and passive management fees. Method:        The study is founded on a deductive approach because the study is based on existing theories. Quantitative research based on statistical data has been used. A correlation analysis has been applied to determine if there is a correlation between the chosen variables. Conclusion:   The conclusion of the study is that active management of funds mainly do not give a higher return than passive management funds. Neither is the administration fee dependent on the risk a fund has.

Fonder i allmänhet och aktiefonder i synnerhet är populära sparinstrument hos den svenska befolkningen. Ett alternativ till att äga aktiefonder är att äga aktier i investmentbolag. Vissa utredningar visar att svenska investmentbolag har presterat bättre på börsen än Sverigefonder under slutet av 1900- och början av 2000-talen, men att investmentbolag även är mer riskfyllda. Forskning som jämför investmentbolag med index indikerar att investmentbolag överpresterar gentemot index. Eftersom Sverige är ett fondsparande folk (Morningstar, 2016; SCB, 2017) är det intressant att undersöka om sparande i investmentbolag är bättre än sparande i aktiefonder.För att göra investmentbolagen jämförbara med aktiefonderna så diversifieras båda tillgångarna i enlighet med Modern Portföljteori genom att kombineras i portföljer. Att investmentbolag ofta har tillgång till styrelseposter i sina dotterbolag och därmed tillgång till insiderinformation om bolagen, skulle enligt den Effektiva Marknadshypotesen kunna medföra att investmentbolagen systematiskt överpresterar på börsen jämfört med aktiefondförvaltare.Eftersom aktiefonder kan vara både aktivt och passivt förvaltade, med en diskussion i bland annat Sverige om vilken av aktivt eller passivt förvaltade fonder som är det bättre valet, väljer denna studie att dela upp aktiefonder i dessa två kategorier. Således jämförs investmentbolagen med (1) aktivt förvaltade aktiefonder och (2) passivt förvaltade aktiefonder. De passivt förvaltade aktiefonderna approximeras sedermera med SIXPRX, ett bredare index över utvecklingen på Stockholmsbörsen. Tidsperioderna som undersöks är rullande intervall om 2, 5, 10 och 15 år mellan 2001-07-02 och 2016-06-30. Måtten som används för prestations-utvärdering är Jensens Alfa och Sharpekvot.Studiens resultat visar på överavkastning hos investmentbolagsportföljen gentemot den aktivt förvaltade aktiefondportföljen och SIXPRX, med signifikanta värden på 15-årsbasis samt ett antal ytterligare signifikanta tidsintervall. Ju längre det uppmätta tidsintervallet är desto starkare resultat uppvisas i favör för investmentbolagsportföljen. Utöver skillnader i informationsunderlag så skulle substansrabatt, skillnader i incitament till långsiktighet och skillnader i antalet ägda bolag kunna ligga till grund för investmentbolagens överprestation.

This analysis aims to figure out if active fund management can provide a greater risk-adjusted return compared to an index. The analysis is divided into two periods, 2012-2020 and year 2020. Jensen’s alpha is the performance measure that will be used during the analysis. A t-test will be performed to figure out if active fund management is significantly different from the index. Sharpe ratio and Treynor ratio is also included as a descriptive statistic. The result shows that during the period of 2012-2020, there was only one actively managed fund with a positive alpha that was significantly different from the benchmark index SIXPRX. The Treynor ratio showed that more than half of the actively managed funds outperform index, and less than half of the funds Sharpe ratio outperformed the index. The results for year 2020 show that there are two actively managed funds that have outperformed the index alpha and are significantly different. The amount of funds that outperformed the index Treynor ratio and Sharpe ratio also increased for that period. The conclusion is that there is very little evidence proving that active managed funds provide a greater risk-adjusted return compared to index in either time periods.

Background: In Sweden one of the most common ways of saving money is through funds and investors have many options to choose between. It depends on the risks you are willing to take, the expected return and size of management fees. The fees charged by the management company varies a lot depending on if the funds are managed actively or passively. During the recent years there have been discussions about which type of fund management will be the most profitable in relation to the fee. Actively managed funds are in general more expensive than passively managed. Object: The purpose of this study is to analyze if there is any relationship between the fee and the return while considering the risk. Furthermore, it will be analyzed if actively or passively managed funds generate higher return considering the fees, and if the actively managed funds succeedtheir benchmark index or not. The aim is to find out which type of fund management is the most appropriate to receive the highest return on the investment. Delimitation: The study is limited to Swedish funds that have been on the Stockholm Stock Exchange for at least 10 years and at least 90 % of the fund’s holdings must be invested in Swedish companies. Actively managed funds and index funds are analyzed and the other funds are excluded. Method: The study extends between the years 2011-2015. A correlation analysis has been made to see if there is a relationship between management fees and the return on investment. To get the best possible result,calculations and analysis have been made on both risk and performance measurements. Conclusion: It is more profitable to invest in index funds than actively managed funds. Actively managed funds does not generate a higher return on investment than indexfunds but they have a higher management fee. There is no relationship between the fee charged by the mangementcompanies and what return you get in the funds. / Bakgrund:Fonder ären vanlig sparmetod i Sverige och vid val av fond finns det många möjligheter för investerare. Detta beroende på vilken risk man är villig att ta, hur hög avkastning man förväntar sig samt hur hög fondens avgift är. Förvaltningsavgiften är den kostnad som betalas till fondbolagen för det förvaltningsarbete som utförs. Avgiften varierar beroende på om fonden förvaltas aktivt eller passivt. Under de senaste åren har det förekommit diskussioner kring vilken fondförvaltning som är bäst att välja i förhållande till avkastning och avgift, eftersom priserna för de aktivt och passivt förvaltade fonderna ofta skiljer sig åt. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan avgift och avkastning i förhållande till tagen risk för de aktivt och passivt förvaltade fonderna. Vidare kommer undersökas om aktiv eller passiv fondförvaltning genererar högre avkastning i förhållande till avgift, samt om de aktivt förvaltade fonderna överträffar sitt jämförelseindex eller inte. Avsikten är att få svar på vilken fondförvaltning som ger bättre resultat och därmed är bäst att investera i. Avgränsning: Studien avgränsas till svenska fonder som funnits på Stockholmsbörsen i minst 10 år och har minst 90 % av innehavet i svenska företag. Aktiv förvaltade aktiefonder och indexfonder undersöks, övriga fonder exkluderas. Metod: Tidsperioden som undersöks är fem år, 2011-2015. En korrelationsanalys utförs för att se samband mellan avgift och avkastning. Även relevanta risk-och prestationsmått räknas på och analyseras för att få svar på vilken fondförvaltning som är bäst att välja för bästa resultat. Slutsats: Det är mer lönsamt att investera i indexfonder med lägre avgift än att betala en hög fondavgift för aktiv fondförvaltning. Aktivt förvaltade fonder lyckas oftast inte slå sitt jämförelseindex och genererar inte en högre avkastning i genomsnitt än indexfonder, som har lägre avgift. Det finns inget samband mellan avgift och avkastning för de undersökta fonderna.

In Sweden, savings in funds today is one of the most popular forms of savings. Through both active and passive choices, almost all Swedes are exposed to the fund market, where mutual funds are the most popular type of funds. A clear majority of these funds are actively managed, which means that one or more fund managers actively work with the investments of the funds, with the aim to outperform the market. This method of management has been hotly debated in recent years, when many scientists claim that fund managers generally fail to outperform the market in long term. At the same time, interest in sustainability investments has increased in recent years, which is reflected in the fund market where sustainability funds have become increasingly popular. This essay therefore focuses on these sustainability funds, with focus on comparing large banks with web-based fund companies. The large banks in Sweden have been criticized for the way they are working seen from a customer perspective, but their funds are still very popular. Against this background, the study aims to investigate whether one can find any differences in performance of actively managed sustainability funds between large banks and web-based fund companies. Using four different models to measure risk-adjusted return of security portfolios, the funds have been examined to see if it is possible to find any patterns in terms of performance and the type of company that manages the funds. The survey results show that there is a clear difference in performance between the large banks and the web-based fund companies, whereby the latter succeed much better. Of the four models used, the large banks do not outperform the market under one model, while the web-based companies manage to outperform the market according to three of the models. Thus it can be stated that if you are interested in saving money in actively managed sustainability funds, it is the web-based companies to turn to. As previously mentioned, the large banks funds are very popular, which means that Swedish private investors have much money to gain by allowing web-based companies to manage their money, rather than large banks.

I decennier har problematiken kring förvaltning belysts och i mångt och mycket har motpolerna aktiv- och passiv förvaltning jämförts. Tidigare forskning har påvisat att passiv förvaltning är att föredra framför aktiv förvaltning, bland annat på grund av de dyra förvaltningsavgifterna samt att förespråkarna antar en effektiv marknad. Ämnesområdet är ett väl utforskat område dock i högsta grad aktuellt. Tidigare forskning har inte belyst aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder och därmed gavs implikation till fortsatt analysområde för den här studien. Syftet med uppsatsen är att analysera om aktivitetsgraden i aktivt förvaltade fonder kan förklara den riskjusterade avkastningen med hänsyn tagen till förvaltningsavgiften. En deduktiv ansats kommer tillämpas för utveckling av existerande teori. Utifrån uppsatsens syfte har en kvantitativ metod tillämpats för att analysera information som tilldelats av fondbolagens fondrapporter för att genomföra tester på olika tidsperioder. Uppsatsens resultat grundas på 81 aktivt förvaltade fonder vilka indikerar att det ej går att påvisa att en högre aktivitetsgrad leder till en högre riskjusterad avkastning. Likaså kan inte en högre förvaltningsavgift motiveras av aktivitetsgraden. Utfallet av analyserna beskrivs genom tabeller för att visualisera de statistiska analyserna. Förslag till fortsatt forskning inkluderar undersökning av vad fondbolagen definierar som krav för att klassificeras som aktivt förvaltade fonder. Utifrån att aktivitetsgraden är en ny infallsvinkel i utvärdering av aktiv förvaltning torde studiens resultat vara av intresse för gemene man då vi alla är investerare mer eller mindre i det privata livet. Investerare antas vara intresserade att veta vad som motiverar den höga förvaltningsavgiften samt hur investerade pengar blir förvaltade då konklusionen av studien är att aktivitetsgraden inte ger mervärde. / For decades, the problem of portfolio management has been discussed, specifically the comparisons between the opposite poles ‘active’ and ‘passive’ management. Previous research has shown that passive management is preferred over active management, predominantly because of the expensive management fees, as well as proponents assuming an efficient market. The subject area is a well- explored area yet, highly relevant. Previous research has not highlighted the trading frequency in actively managed funds and an implication for further analysis within this area was given. The purpose of this paper is to analyze whether the frequency of trade in actively managed funds may explain the risk-adjusted return, taking into account the management fees. A deductive approach will be applied to the development of existing theory. Based on the thesis purpose, a quantitative method was applied. As well as analyzing the information assigned by the mutual fund companies’ fund reports for conducting tests at different time periods. Results of the thesis are based on 81 actively managed funds, indicating that it is not possible to reveal that, a higher frequency of trade will lead to a higher risk-adjusted return. Likewise, a higher management fee is not justified by the level of activity. The outcomes of the analysis are depicted through tables to provide a visualization of the statistical and analytical questions explored. Suggestions for future research include; consideration of what the fund companies define as requirements that will be classified as actively managed funds. Based on the above notions the frequency of trade is a new approach to the evaluation of active management. Investors are presumed to have a known interest in what stimulates high management fees and how the money invested will be managed. With respect to the conclusion of this study; the level of the frequency in trade does not add any value.

Bakgrund: Utbredningen av dolda indexfonder har visat sig starkt relaterat till ett lands regelverk och avsaknad av konkurrens på fondmarknaden i form av uttalade indexfonder (Cremers et al. 2013). Då Sverige är ett av de länder som placerar sig i topp vad gäller utbredning av dolda indexfonder (Cremerset al. 2013), är detta remarkabelt med tanke på att Sverige har ett effektivt och välfungerande juridisktsystem (Heritage Foundation 2016). Detta har föranlett oss att undersöka förekomsten av doldaindexfonder i Sverige, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad utifrånsåväl yttre som inre faktorer. Syfte: Uppsatsen syfte är att med anledning av att det framkommit att dolda indexfonder är vanligt förekommande på den svenska fondmarknaden, undersöka aktivitetsgraden i svenska aktiefonder, samt identifiera och analysera möjliga orsaker till val av aktivitetsgrad. Genomförande: Studien genomförs med ett kvantitativt angreppssätt för att möjliggöra ett statistiskt säkerställt resultat kring aktiviteten på den svenska fondmarknaden. Aktivitetsgraden på den svenskafondmarknaden mäts, genom active share, för att sedan ligga till grund för tester angående hur olika karaktärsdrag påverkar en fonds aktivitet. Avslutningsvis undersöks hur studiens resultat kan kopplas till de spelregler som gäller på den svenska fondmarknaden. Slutsats: Studiens resultat visar på att drygt hälften, 52 %, av de påstått aktivt förvaltade fonderna under mätperioden 2005-2015, i själva verket är att betrakta som dolda indexfonder. Resultatet visar dock också på att det under mätperioden skett en kraftig förbättring av fonders aktivitetsgrad, samt att fler fonder förvaltas aktivt på den svenska marknaden. Fondens inriktning, såväl som om fonden är förvaltad av en storbank, har en signifikant negativ påverkan på fondens aktivitet. Det kan till stor del förklaras av att rådande regelverk och den svenska aktiemarknadens storlek, indirekt uppmuntrar fonder till en lägre aktivitetsgrad. / Background: The existence of closet index funds has been shown highly correlated to regulations andcompetition of explicit index funds on a market (Cremers et al. 2013). Despite its strong regulations andpresence of explicit index funds, studies have shown that Sweden has a high amount of closet indexfunds. This fact has led to our interest in examining the presence of closet index funds on the Swedish market, and to try to identify and analyze potential characteristics of a fund that affect its choice ofactivity rate. Aim: The aim of the study is, by reason of the proven high presence of closet index funds on the Swedish market, to examine the activity rate within the funds, and to identify and analyze potential characteristics that affects it. Completion: The study is conducted through quantitative research. The activity rate of the fund marketis measured through active share and then analyzed for how different characteristics influence the funds activity rate. Eventually the results of the study are being analyzed for if and how they are concatenated to the rules of the Swedish fund market. Conclusion: The result of the study shows that 52 % of the predicated actively managed funds were actually proven to be closet index funds. However, the result also shows that the degree of active share has generally risen, and that more funds are being actively managed in Sweden. The alignment of the fund, as well as if the fund is managed by a major bank, are proven to have a significant negative impactof the activity of the fund. This negative relationship is largely linked to the regulations as well as the size of the Swedish stock market, which creates incentives for low activity of the funds.