Uppsatsens syfte var att undersöka hur gymnasieelever ser på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i idrott och hälsa. Frågorna som skulle besvaras var hur elevernas syn är på könsuppdelad och nivåindelad undervisning i stort samt om synen skiljer sig mellan kön, årskurs och egen upplevd ämneskompetens. En fråga berörde även vid vilka moment eleverna ville delas upp, under förutsättningar att de ville delas upp. För att undersöka detta skickades en enkät, gjord via verktyget Survey & Report, ut till två olika gymnasieskolor och 63 svar inkom. Resultatet blev att de flesta elever varken ville könsuppdela eller nivåindela klassen och att ytterst få alltid ville att en uppdelning skulle ske. De som ibland ville dela upp klassen menade att det var i mestadels simning en könsuppdelning borde ske, vilket tros bero på att flickor kan känna obehag att vara klädda i bara badkläder tillsammans med pojkar. En nivåindelning önskades oftast vid bollsporter vilket antas bero på att eleverna här kan ligga på väldigt olika nivå på grund av att bollsporter är vanliga aktiviteter på fritiden.

Syftet med följande arbete är att undersöka sär- respektive samundervisning utifrån ett lä­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssätt som bidrar att förstärka jämställdhet enligt verksamma lärare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnå vårt syfte. Enligt vårt resultat var alla sex intervjuade lärare överens om att de svaga och lågpresterande flickorna gynnas vid särundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet där det sociala samspelet tränas och förstärks. Vidare hade lärarna fö­reställningar om att samundervisning bidrar till jämställdhet. Enligt vår konklusion så överensstämmer denna föreställning om särundervisning med vad forskningen säger i frågan. Föreställningen hos lärarna om att samundervisning bidrar till jämställdhet stämmer dock inte överens med vad forskningen visar. För att jämställdhet ska kunna utvecklas behöver nämligen en uppsättning av faktorer beaktas utöver sam- eller särundervisning. Det vill säga samundervisning behöver inte per automatik bidra till jämställdhet.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning? Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning. Totalt valdes sex lärare ut, som hade gått lärarutbildning i ämnet Idrott och hälsa, för att delta i studien. Tre av lärarna arbetade i Område A där majoriteten av eleverna var av svensk bakgrund. Tre av lärarna arbetade i ett Område B där majoriteten av eleverna var av annan etnisk bakgrund. Intervjuerna spelades in, transkriberades och tolkades för att kunna presentera ett resultat. Resultat Alla lärare i undersökningen bedrev samundervisning på lektionerna i Idrott och hälsa och lärarna talade positivt om samundervisning och dess effekter. Skillnaden mellan områdena var att Område B var mer negativt inställt till särundervisning än Område A. När det kommer till genus i sam- och särundervisning så har lärarna i Område A olika åsikter om vilka som gynnas och missgynnas av undervisningsformerna. Område B däremot var överens om att de inte går att säga vilka som gynnas och missgynnas av sam- respektive särundervisning. Resultaten visade även att lärarna i Område A ansåg att det var viktigt med särundervisning i områden där många elever var av annan etnisk bakgrund. Lärarna i Område B menade tvärtom att samundervisning var viktigt i dessa områden. Slutsats Det finns stora skillnader i åsikterna hos lärarna i Idrott och hälsa från de olika områdena. Dessa skillnader tror vi beror på att erfarenheten av att undervisa elever av annan etnisk bakgrund skiljer sig mellan de båda områdena.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat.

Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa. Vår huvudfrågeställning var:                         * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?   Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:                         * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?                         * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?   Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor. Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.

<p>Syftet med denna studie var att få en bild av ett antal elevers uppfattningar om samundervisning och särundervisning i idrott och hälsa.</p><p>Vår huvudfrågeställning var:</p><p>                        * Hur uppfattar nio gymnasieelever samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa?</p><p> </p><p>Till denna huvudfrågeställning har vi tre underfrågor:</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de kvinnliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka uppfattningar har de manliga eleverna om sam- och särundervisning?</p><p>                        * Vilka skillnader och likheter finns mellan de kvinnliga och de manliga elevernas uppfattningar om sam- och särundervisning?</p><p> </p><p>Datainsamlingen skedde genom intervjuer med riktade öppna frågor.</p><p>Resultatet vi nådde var att de elever vi intervjuat i hög grad föredrog samundervisning som huvudsaklig undervisningsform även om de ser fördelar med att ha inslag av särundervisning i ämnet. Den största nackdelen med särundervisning anser de vara förlusten av gemenskap och samarbete mellan könen.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning.</p><p>Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät.</p><p>Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning. Flickorna ansåg att de utvecklade sina fysiska och sociala förmågor mest vid samundervisning.</p><p>En majoritet av eleverna, framförallt flickorna, var positiva till särundervisning. Eleverna kunde tänka sig fortsätta arbeta med särundervisning på villkor att man också hade samundervisning. De tycker att samundervisning är en mer underhållande undervisning.</p>

No description available.

No description available.