Inledning: I Sverige liksom i andra västländer är alkohol det berusningsmedel som brukas i störst utsträckning. Alkoholintag bland ungdomar som är på en skadlig nivå är i flertalet länder ett problem på hög nivå. Syfte: Att identifiera faktorer som är associerade till alkoholkonsumtion hos tonåringar, och identifiera faktorer som är associerade med effektiva alkoholpreventiva program för den här gruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie, där datamaterialet bestod av 15 peer reviewed granskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre tema identifierades; Determinanter/riskfaktorer för hög alkoholkonsumtion, konsekvenser av ett högt alkoholintag och effekter av prevention/interventioner där riskfaktorer som alkoholreklam redovisas och alkoholkonsumtionens negativa hälsopåverkan samt att preventionsprogram riktade till föräldrar och tonåringar kan minska alkoholkonsumtionen. Slutsats: Studierna visar att riskfaktorer såsom högt alkoholintag hos föräldrar resulterar i ett högre alkoholintag hos tonåringar. Det finns ett behov av preventiva åtgärder för att minska alkoholintaget och hälsorisker hos tonåringar. / Introduction: In Sweden as well as in other western countries, alcohol is the most widely used intoxicant. Alcohol intake among young people at a harmful level is a high level problem in most countries. Purpose: To identify factors associated with alcohol use in teenagers, and to identify factors associated with effective alcohol use prevention programs for this group. Method: A systematic literature review, where the data consisted of 15 peer reviewed scientific articles. Result: Three themes were identified; Determinants/risk factors for high alcohol consumption, consequences of high alcohol intake and effects of prevention/interventions where risk factors such as alcohol advertising are reported and the negative health impact of alcohol consumption, and that prevention programs aimed at parents and teens can reduce alcohol consumption. Teenagers with high alcohol consumption show psychological disorder. Conclusion: The studies shows that risk factors such as parents alcohol intake results in higher alcohol intakes in teenagers. There is a need for preventive measures to reduce alcohol intake and health risks in teenagers’ health.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (<3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (>3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p<0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (<3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (>3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.